Fixed some lärandeteorier

Author: AiStudent

Rapport/include/Diskussion.tex

@@ -468,12 +468,14 @@ \section{Vidareutvecklingsmöjligheter}
 skulle kompletering av läromaterialet behöva göras så att det är heltäckande.
 
 Slutligen kan det befintliga läromaterialet byggas vidare på. I sin nuvarande
-form behandlas varken termodynamik eller vågrörelselära något alls. Dessutom lär
-det finnas aspekter inom den klassiska mekaniken som fattas.
+form behandlas varken termodynamik eller vågrörelselära alls. Dessutom lär
+det finnas aspekter inom den klassiska mekaniken som saknas i läromaterialet.
+
+%TODO: Kanske kan vara intressanta att ha ett projeket som använder DSL till
+%fysik för att visa korrekthet, på det sätt Jeff var inne på. Alltså att man kan
+%göra annat än bara läromaterial som de två senaste kandidatarbetena varit.
+
 
-TODO: Kanske kan vara intressanta att ha ett projeket som använder DSL till
-fysik för att visa korrekthet, på det sätt Jeff var inne på. Alltså att man kan
-göra annat än bara läromaterial som de två senaste kandidatarbetena varit.
 
 \section{Etiska aspekter}
 
@@ -482,28 +484,30 @@ \section{Etiska aspekter}
 Denna hemsida använder grundläggande HTML och CSS samt javascript. Javasript är
 dock inget krav för funktionalitet. Eftersom hemsidan är lättviktig bör den
 fungera väl även på gamla datorer och telefoner, till skillnad från tunga
-PDF-filer och många moderna hemsidor.
+PDF-filer och många moderna hemsidor. Läromaterialet blir så även mer tillgängligt för
+elever i länder med begränsad internetuppkoppling.
 
 Tanken om tillgänglighet ligger även bakom valet att låta källkoden var fritt
 tillgänglig. Visserligen \textit{är} läromaterialet i princip hela källkoden, så
-har man läromaterialet har man källkoden. Att ha källkoden dirket har dock
+har man läromaterialet har man källkoden. Att ha tillgång till källkoden direkt har dock
 fördelar som att man kan följa med i versionshistoriken, man kan se kommentarer
 och alternativa implementationer som inte syns i den slutgiltiga produkten samt
-att det blir enklare att modifera källkoden och man inte behöver
-reverse-enginnera hemsidan. Det handlar om att visa att man är positiv till att
+att det blir enklare att modifera källkoden och lära sig om hemsidans uppbyggnad.
+Det handlar om att visa att man är positiv till att
 andra tittar hur man gjort och låta andra bygga vidare på ens skapelser. Genom
-att sluta oss till skaran som tillämpar öppen källkod hoppas vi att fler inom
+att sluta oss till skaran som skapar öppen källkod hoppas vi att fler inom
 samhället i stort ska gå över till denna modell.
 
 Valet att skriva på engelska har också att göra med tillgängligheten. Fler kan
-engelska än svenska. Så på detta sätt kan läromaterialet komma fler till gagn.
-
-Roligt <-- vet ej hur ska få in bra.
-
-Om Hemsidan:
-  Det är lite intressant ur pedagogik-aspekten. Kan det
-  kanske vara lättare/roligare att lära sig om sidan är fin och
-  lättläst? Att javascript inte krävs gör att sidan kan visas ordentligt
-  även om man sitter i U-land med dålig/gammal/billig telefon.
+engelska än svenska. På detta sätt kan läromaterialet komma fler till gagn.
+
+Angående beskrevningen under teori att upplevelsen av materialet är ämnad att vara rolig, så
+är det mer tillgängligt för elever som inte hade orkar läsa en akademisk lärobok. Även om
+kvaliten i en akademisk lärobok kan vara hög, är det inte alltid kvaliten kommer till nytta om
+eleven lägger boken åt sidan pga en impuls att göra något som kan vara mer stimulerande.
+Genom att använda ett enkelt språk, roliga formuleringar och bilder (som kan vara irellevanta), 
+minskar chansen för flyktförsök. Detta kan tänkas vara extra viktigt för yngre elever vars kontroll av
+uppmärksamhet inte är lika utvecklat som hos äldre och som är intresserade av fysik på en mer avancerad nivå
+än de studerar i sin ordinarie undervisning.
 
 \end{binge}

Rapport/include/Teori.tex

@@ -147,34 +147,14 @@ \section{Att skapa motiverande läromaterial}
 
 För att fånga studentens uppmärksamhet och intresse finns tre allmäna strategier. Den första är varselblivning, att något plötsligt händer som man blir medveten om. Det kan till exempel åstadkommas genom överraskande information, en förändring i ljuset i en föreläsning eller att humor vävs in. Den andra är att väcka nyfikenhet. Ett par sätt för det är att involvera mystik i miljön och att ställa frågor. Det tredje sättet är variation. Då handlar det om olika struktur och ordning på utlärningen, till exempel att inte alltid utforma en lektion som föreläsning, demonstration och sedan övning, utan variera det med andra inslag, exempelvis ett filmklipp.
 
-BJÖRN-SAKER
 
-    Lärande Skola Bildning - kap 5 lärandeteorier\cite{LSB}.
+Utifrån det sociokulturella perspektivet som Vygotskij utvecklade\cite{LSB_kap5} så lär sig elever av varandra. Eleverna befinner sig vid sin proximala utvecklingszon, där eleverna kan hjälpa varandra att förstå innebörden av definitioner och uttryck genom att sätta ord på det de vill kommunicera. Denna typen av kommunikation skulle kunna tänkas hjälpa elever sätta fingret på det de inte förstår. Med denna bakgrunden skulle parprogrammering kunna vara fördelaktigt. Dels för att eleverna kan lära sig av varandra, att de genom att kommunicera sin förståelse internaliserar ämnet och bygger en djupare förståelse. Parprogrammering lämpar sig antagligen även för att begränsa flyktförsök, där elever medvetet eller mindre medvetet börjar göra något annat.
 
-Knyta an materialets undervisningspotential till lärandeteorier.
 
-Vygotskij - Sociokulturella lärandet (ex parprogrammering + diskussion emellan individer)
+%Jean Piaget - Kognitivismen (lära sig A, B, A + B -> C, alternativt att eleven utmanas med något den trodde var sant, och tvingas omformulera en lösning som stödjer den presenterade situationen). s157
 
-Jean Piaget - Kognitivismen (lära sig A, B, A + B -> C, alternativt att eleven utmanas med något den trodde var sant, och tvingas omformulera en lösning som stödjer den presenterade situationen).
-
-Skinner - Behaviorism (ex glada tomater vs wall of text? Det är väll egentligen detta som hindrar läsare att läsa en "tråkig, tung svårläst text")
-Vi väver in det som elever inte förknippar med tunga texter -> färre flyktförsök.
-
-\iffalse
-Skulle vilja hitta stöd för:
-Bara något som olika bakgrunder skulle kunna ge en inbillning av miljöombyte, vilket minskar den monotona dimensionen, och i sig förhindrar hjärnans anti-"get-stuck-on-a-thought-and-die".
-\fi
-
-Rev 0.1
-Beskriva de fyra enskiljda.
-Beskriva hur var och en representeras i läromaterialet.
-
-Vad är syftet med att koppla läromaterialet till läroteorier?
-    Vi gick inte på teorin när vi utvecklade materialet. Vi kopierade upplägget för LYAH. 
-    Syftet är att "i efterhand" visa på för och nackdelar med upplägget, utifrån de "etablerade lärandeteorierna".
-    Det kan snackas om möjligheten för IT-plattformar på datateknik. (eller generellt? datorstudenter hårdknackar i mörkret = bättre med it-material? obekräftat lol).
-
-    Vilka fördelar har IT-plattformar och vilka brister har de?
+Då internetplattformars interaktion med eleven är begränsad, i jämförelse med då eleven är i skolan och har tillgång till lärare, så brukar internetbaserade läroplattformar förlita sig på behavioristiska element i form av rätt eller fel svar\cite{LSB_und}. Vårat läromaterial har visserligen ingen interaktiv sida, men typsystemet i Haskell skulle ändå tänkas kunna fungera som en fingervisare när en gör rätt eller fel. Det går exempelvis inte att addera olika dimensioner på ett olämpligt sätt, och funktionskomposition fungerar endast om funktionens typdefinitioner (typer på argument och returvärde) stämmer överrens. 
 
+Evolutionärt sett har snabba belöningar varit fördelaktigt framför långsiktiga som kräver långsiktigt engagemang (ex.v öva inför en tenta) vilket beskrivs i boken ``Dansa på deadline: Uppskjutandets psykolog''\cite{DPD}. Detta är ännu en orsak till varför det är bra med belöning exempelvis i formen av glädje då en ser att koden kompilerar. Läromaterialet innefattar även sporadiskt placerade roliga bilder, för att ge sporadiska reaktioner av glädje. Sporadiska belöningar är något som enligt författarna påverkar oss människor extra mycket, och som de menar även används inom ex.v. spelbranchen.
 
 \end{binge}

Rapport/include/backmatter/referenser.bib

@@ -65,17 +65,13 @@ @misc{khan
 @misc{dimensioner_ne,
   note = "Nationalencyklopedin, ``Mått,'' i \textit{Nationalencyklopedin}. [Online]. Tillgänglig: \url{https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/mått\#begrepp-termer-och-beteckningar}, hämtad: 2018-04-11."
 }
-@misc{LSB,
-  note = "U. P. Lundgren, R. Säljö, C. Liberg (Red.), ``Lärande Skola Bildning'', 2 uppl., Stockholm, Natur \& Kultur, 2012."
+@misc{LSB_und,
+  note = "U. P. Lundgren, R. Säljö, C. Liberg (Red.), ``Lärande Skola Bildning'', 2 uppl.,ss. 151-152, Stockholm, Natur \& Kultur, 2012."
+}
+@misc{DPD,
+  note = "A. Rozental, L. Wennersten, ``Dansa på deadline: Uppskjutandets psykologi'', 1 uppl.,ss. 41, Stockholm, Natur \& Kultur, 2014."
+}
+@misc{LSB_kap5,
+  note = "U. P. Lundgren, R. Säljö, C. Liberg (Red.), ``Lärande Skola Bildning'', 2 uppl.,ss. 139-197, Stockholm, Natur \& Kultur, 2012."
 }
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-