Tog bort todos och avslutade tills vidare diskussion om DSL+fysik pedagogiskt

Author: Oskar Lundström

Rapport/include/Diskussion.tex

@@ -70,6 +70,11 @@ \section{Genomförandediskussion}
 Kan även hänvisa till dom att de la mycket tid på didaktik så mindre tid på
 själva läromaterialet.
 
+Här kan knyta an till metod genom att
+påpeka att inte så ordentlig undersökning med testgrupper med och utan att ha
+läst detta. Inga intervjuer med folk om de tyckte läromaterialet var intressant
+och om de tyckte det gjorde fysik intressantare.
+
 \section{Resultatdiskussion}
 
 I detta kapitel diskuteras läromaterialet, kombinationen av domänspecifika språk
@@ -276,31 +281,11 @@ \subsection{Vad för slags områden är DSLs lämpligt att göra
 \subsection{Gör DSLs så att fysik blir mer lättförståeligt eller
 intressant?}~\label{sec:bara_fysik}
 
-\textbf{OSKAR: JAG HAR PÅBÖRJAT ÄNDRINGAR I DETTA AVSNITT SOM ÄNNU INTE ÄR KLARA, SÅ SER KNAGGLIGT OCH OFULLSTÄNDIGT UT}
-
-TODO: Se AIFTTM i bedömningskriterier. Här kan knyta an till metod genom att
-påpeka att inte så ordentlig undersökning med testgrupper med och utan att ha
-läst detta. Inga intervjuer med folk om de tyckte läromaterialet var intressant
-och om de tyckte det gjorde fysik intressantare.
-
-En del av detta blir överlapp med "Metod och teorival" i disk1. Det mesta kanske
-ska stå där, och här hänvisas till dit?
-
-TODO: Åke-möte2 gav viktiga insikter här som vi kan hänvisa till, utan att
-samtidigt få det att verka som Åke otvetydigt sagt att detta är bra utan att han
-verkar tycka att det kan vara något, efter en kort titt på det. För att "låta
-hans rygg vara fri".
-
-TODO: Relation till annat liknande är bl.a. DSL2016 och DSLsofMath. Bra att få
-med.
-
 Är det pedagogiskt att lära ut fysik genom att presentera den med hjälp av
 domänspecifika språk? Väcker det intresse för fysik? Tillförde de domänspecifika
 språken något i detta läromaterial eller hade det varit bättre att enbart hålla
 sig till fysik? Dessa tre frågor diskuteras nedan.
 
-{\Large \underline{Tillför DSL någonting?}}
-
 Domänspecifika språk kan betraktas som ``tools for thinking'' (TODO gör detta
 till ett citat av Patrik). Med det menas att domänspecifika språk kan användas
 till att struktutera ett område så att det blir enklare att få en överblick och
@@ -322,13 +307,13 @@ \subsection{Gör DSLs så att fysik blir mer lättförståeligt eller
 i denna rapport även går att applicera på andra områden. Nyttan med att
 strukturera upp områden i väl avgränsade och tydligt definerade delar kanske
 anses som uppenbar, men frågan om med vilket verktyg man ska utföra detta är
-inte lika uppenbar, vi hävdar att domänspecifika språk är ett sådant verktyg och
+inte lika uppenbar. Vi hävdar att domänspecifika språk är ett sådant verktyg och
 att det även är ett mycket bra verktyg att använda sig av.
 
 En annan aspekt är att när de domänspecifka språken används till fysikalisk
-problemlösning är att det måste ske enligt de regler som ställdes upp när det
+problemlösning är att det måste ske enligt de regler som ställdes upp när de
 domänspecifika språken definerades. Det går med andra ord inte att fuska och ta
-genvägar i problemlösningen. Detta tankesätt tycker Fäldt, se
+genvägar i beräkningarna. Detta tankesätt tycker Fäldt, se
 avsnitt~\ref{sec:res_ake}, är en mycket bra grej som förmedlas med att
 presentera fysik på detta sätt. Studenten skolas in i att tänka i rigorösa och
 kompletta banor.
@@ -364,42 +349,21 @@ \subsection{Gör DSLs så att fysik blir mer lättförståeligt eller
 Vi tror att svaret på båda dessa frågor är ja, med vissa reservationer. Ett läromaterial om renodlad fysik med ett lättsamt språk och nogrann förklaring av koncepten hade säkrt varit uppskattat. Khan Academy är ett sådant exempel.\cite{khan}. En annan fördel hade varit att en större målgrupp kan nås. Men då missar man de saker domänspecifika språk bidrar med, nämligen det som diskuterats ovan: att ge struktur och att lära ut ett rigoröst tankesätt. Man missar också den \textit{intresseväckande} potentialen.
 
 Domänspecifka språk kan ses som ett sätt göra fysik intressantare. Tycker man att domänspecifika språk är roligt
-men inte fysik skulle en överbryggning av dem möjligtvis leda till att man tycker fysik
+men inte fysik skulle en överbryggning av dem kunna leda till att man tycker fysik
 blir roligare. Detta genom att man ser parallellerna mellan
 domänspecika språk och fysik. Ett exempel är typsystemet i Haskell och
 dimensioner i fysik. I bägge världarna får inte olika typer respektive
 dimensioner adderas, och vid operationer behandlas de på liknande sätt. Denna
 likhet påvisades i läromaterialet genom att implementera fysikaliska dimensioner
 i Haskells typsystem, se avsnitt \ref{sec:res_laromaterial}. Denna tanke stöds
 av att även testgruppen tyckte läromaterialet var ett intresant sätt att
-presentera fysik på, se avsnitt \ref{sec:res_test}. Nyttan med ett större
+presentera fysik på och att vi var inne på rätt spår i vår utformning av läromaterialet, se avsnitt \ref{sec:res_test}. Eftersom utvärderingen med testgruppen var väldigt kort är det dock svårt att dra några säkra slutsatser med hjälp av utvärderingen. Nyttan med ett större
 intresse för fysik är att man då förhoppningsvis är mer motiverad att lära sig
 fysik för att klara fysikkurser i skolan. 
 
 Avslutningsvis när det kommer till domänspecifika språks vara eller icke-vara ihop med fysikundervisning anser vi att en antingen-eller syn inte är bra. Istället kan man kombinera dem på ett balanserat sätt. Det kan handla om att ha vissa inslag av domänspecifika språk i en annars traditionell fysikundervisning, och på så sätt fånga upp de delar domänspecifika språk gör bra i fysik: strukturera, uppmuntra rigorös problemlösning och väcka intresse. Men samtidigt förlita sig på traditionella metoder till stor del i bland annat problemlösning och inte låta fokuset glida för långt från fysik till domänspecifika språk.
 
-
-\textbf{TODO:} Nånting om hur LYAH lär ut.
-
-VAR SKA NEDAN VARA??? Det kan vi kanske ha efteråt som en reality-check på det vi halv-spekulerat i hittils.
-
-För att undersöka projektets pedagogiska nytta så kontaktades en annan
-kandidatgrupp som också utvecklade ett läromaterial~\ref{sec:res_test}. Under
-mötet hade vi ett utbyte av idéer och tankar och tog även tillfället i akt att
-läsa och testa varandras material. Den generella feedbacken vi fick var att vi
-absolut var inne på rätt spår och att läromaterialet till största del uppfyllde
-vårt mål med att göra läromaterialet både intressant och lättillgängligt. Och
-även om de inte hade någon tidigare erfarenhet av domänspecifka språk så tyckte
-de inte att det var något problem att ta till sig koncepten som vi beskrev. Även
-om detta inte kan ses som något officielt test av vårt läromaterialet eftersom
-testgruppen var så liten och att testet inte skedde i en kontrollerad miljö,
-kanske det kan ses som en fingervisning att vi är på rätt spår.
-
-\begin{binge}
-TODO: På ett smidigt sätt väver vi in DSL2016 (<- gjort?) och DSLsofMath.
-
-Det finns flera andra projekt som resuterat i liknande. Ska vi nämna dem?
-\end{binge}
+% Oskar: Jag tycker inte LYAH går att få in här eftersom detta avsnitt handlar om DSL+fysik är pedagogiskt. Likheten med LYAH är att båda lättsamma, så bör stå där vi snackar om det.
 
 \section{Vidareutvecklingsmöjligheter}
 

Rapport_kringfiler/Bedömningskriterier.md

@@ -107,13 +107,13 @@ studier.
 
 Till metod
 - Att vi som urvalskriterie hade att skulle ha bra matematisk struktur, därför blev också de resulterande områdena sådana [5.2.1] och ~~[5.2.2.1]~~
-- Kan inte dra några starka slutsatser av testgrupp för så kort undersökning. [5.2.2.3]
+- ~~Kan inte dra några starka slutsatser av testgrupp för så kort undersökning. [5.2.2.3]~~
 
 Till teori
 - ~~Att använda Haskell [5.2.2.1]~~
 
 Till andra studier
-- 
+- ~~DSL2016 gjorde också strukturgivande [5.2.2.3]~~