Merge branch 'master' of github.com:DSLsofMath/BScProj2018 into johan

Author: bryal

README.md

@@ -28,7 +28,7 @@ Gör en överstrykning på saker när de är klara.
     - Titel och framsidebild
     - **O** Formalia
     - **J** Sammandrag
-    - Översätt sammandrag till abstract
+    - **E** Översätt sammandrag till abstract
     - **B** Att böra på slutsatser
     - Slutsatser
 - Introduktion

Rapport/figure/Framsida.png

@@ -1,10 +1,37 @@
-%TODO: Perhaps remove or add clarification
-% CREATED BY DAVID FRISK, 2016
 
 \chapter{Slutsatser}
 
-\begin{binge}
-Beskriv vad vi kom fram till i diskussionen.
-Varför är det svårt med vissa områden. Tips till dem som vill testa något
-liknande.
-\end{binge}
+\begin{draft}
+
+Projektets mål var att konstruera ett läromaterial som modellerar fysik med
+hjälp av domänspecifika språk samt diskutera hur  det går och om det finns en
+pedagogisk nytta i det. Bakgrunden låg i att projektgruppen ville väcka intresse
+för fysik hos datastudenter genom att presentera det ur ett funktionellt
+programmeringsperspektiv. Det skulle förhoppningsvis kunna förbättra den mindre
+bra tentastatistiken i kursen Fysik för ingenjörer.
+
+Resultatet blev ett läromaterial bestående av domänspecifika språk i Haskell
+sammanvävt med en lärotext som förklarar dem. Det innehåller kapitel för
+dimensioner, matematisk analys, partikelmekanik, vektorer och tillämpningar av
+dem på fysikaliska problem. Det ingår även programmeringsövningar.
+Läromaterialet publicerades på en hemsida som är fritt tilgänglig för alla att
+besöka.
+
+För att undersöka den pedagogiska nyttan hölls en ytterst kort utvärdering med
+en testgrupp samt två möten med Åke Fäldt, föreläsare och examinator för Fysik
+för ingenjörer. Det framgick från mötena med Fäldt att det fanns en klar
+pedagogisk nytta med det tillvägagångssätt som vi använt för att beskriva fysik.
+Den rigorösa struktur som Haskell tvingar en att använda ger inte utrymme för en
+student att hoppa över delar av förståelsen för ett fysikproblem, istället
+tvingas studenten att implementera hela lösningen från grunden och detta kan
+ge en djupare förståelse för problemet och fysiken i stort. 
+
+Det faktiska resultatet från detta tillvägagångssätt, läromaterialet,
+testades av en testgrupp. Från denna grupp fick vi mycket positiv kritik och de
+tyckte att läromaterialet var pedagogiskt, roligt och intressant. Men för att
+verkligen kunna dra några slutsatser från detta krävs en mycket mer nogrann
+undersökning huruvida studenter blir bättre på fysik med hjälp av ett
+läromaterial av detta slag. Det är detta som är den stora frågan och som
+definitivt behöver undersökas närmare.
+
+\end{draft}

Rapport/include/Slutsatser.tex

@@ -4,7 +4,7 @@ \chapter{Teori}
 \begin{draft}
 
 I detta kapitel beskrivs fyra områden av central betydelse för projektet. Dessa
-områden är domänspecifika språk, begreppen syntax, semantik och syntaxträd,
+områden är domänspecifika språk, begreppen syntax, syntaxträd och semantik,
 literat progammering samt ARCS-modellen och annan didaktik.
 
 \section{Domänspecifika språk}
@@ -26,19 +26,19 @@ \section{Domänspecifika språk}
 Domänspecifika språk är vanligt förekommande i programmeringssammanhang. HTML är
 ett domänspecifikt språk för textformatering, SQL för databashantering och
 CSV för tabeller. Precis som domänspecifika språk i vardagen passar
-domänspecifika språk inom programmering bäst för sitt egna domän. SQL är bra för
+domänspecifika språk inom programmering bäst för sin egen domän. SQL är bra för
 databaser men inte att göra ett spel i.
 
 Motsatsen till ett domänspecifikt språk är ett generellt språk. I vardagen är
 naturliga språk som svenska och engelska generella medan ryttar-begreppen ovan
 är domänspecifika. Precis som i vardagen finns det i datavärlden generella
-programmeringsspråk som C++ och Java. Dessa är turingkompletta, vilket betyder
+programmeringsspråk, till exempel C++ och Java. Dessa är turingkompletta, vilket betyder
 att det går att uttrycka alla beräkningsbara problem i dem och även lösa dem
 givet tillräckligt med tid och
 minnestillgångar\cite{turing_ne}\cite{turing_book}. Begränsningen med dessa
-generella språk är just deras egen generaliserbarhet, eftersom de har stöd för
+generella språk är att de är just generella. Eftersom de har stöd för
 alla typer av beräkningar så blir både läsbarheten och användarvänligheten
-lidande. Ett exempel på ett domänspecifikt språk i datavärlden är \textit{syntaxträd}. Syntaxträd har
+lidande. Ett exempel på en form av domänspecifika språk i datavärlden är \textit{syntaxträd}. Syntaxträd har
 använts mycket i projektet och beskrivs mer utförligt i
 avsnitt~\ref{sec:syntax}.
 
@@ -47,7 +47,7 @@ \section{Domänspecifika språk}
 utvecklats inom detta projekt är inbäddade i programmeringsspråket
 \textit{Haskell}. Haskell är ett lämpligt val eftersom det är enkelt att skapa
 datatyper som bygger upp det domänspecifika språket. Att Haskell är ett
-högnivå-språk är också en fördel då man slipper programerings-tekniska detaljer,
+högnivå-språk är också en fördel då man slipper programeringstekniska detaljer,
 till exempel minneshantering, och istället kan fokusera på programmets innehåll
 och betydelse. Slutligen gör dess mönstermatchning att de datatyper som utgör
 det domänspecifika språket enkelt kan brytas isär och manipuleras.
@@ -86,7 +86,7 @@ \section{Syntax, syntaxträd och semantik}\label{sec:syntax}
 \textit{löv} (ändpunkter) och \textit{förgreningar}. I detta exempel är
 \texttt{:+:} och \texttt{:*:} förgreningar. Med hjälp av dem kan man uttrycka
 summan respektive produkten av två andra uttryck. Löven representeras av
-\texttt{Const}, det är en konstant som man ej kan bygga vidare på.
+\texttt{Const}. Det är en konstant som man ej kan bygga vidare på.
 
 Med datakonstruktorerna kan man konstruera uttryck i språket. Ett exempeluttryck
 från den tidigare datatypen visas i figur~\ref{fig:syntax_exempel_varde}.
@@ -95,15 +95,15 @@ \section{Syntax, syntaxträd och semantik}\label{sec:syntax}
   \begin{lstlisting}
 expr = Const 7 :*: (Const 3 :+: Const 10)
   \end{lstlisting}
-  \caption{Ett exempelvärde ur det tidigare syntaxträdet. Detta modellerar det
+  \caption{Ett exempeluttryck ur det tidigare syntaxträdet. Detta modellerar det
            matematiska uttrycket $7 * (3 + 10)$}\label{fig:syntax_exempel_varde}
 \end{figure}
 
 Figur~\ref{fig:syntax_exempel_varde} visar hur det aritmetiska uttrycket $7 * (3
 + 10)$ modelleras. Konstruktorn \texttt{:*:} får som sina två argument uttrycken
 \texttt{Const 7} och \texttt{Const 3 :+: Const 10}. Det är alltså en produkt av
-två deluttryck. Syntaxträd brukar illusteras med just träddiagram. Detta
-exempelvärde illustreras i figur \ref{fig:syntax_exempel_bild}.
+två deluttryck. Syntaxträd brukar illusteras med träddiagram. Detta
+exempeluttryck illustreras i figur \ref{fig:syntax_exempel_bild}.
 
 \begin{figure}[tph]
   \centering
@@ -131,12 +131,12 @@ \section{Syntax, syntaxträd och semantik}\label{sec:syntax}
 Det finns tre saker som är speciellt värda att notera i
 figur~\ref{fig:eval_tree}. Den första är att eftersom syntaxen innehåller tre olika
 typer av element, här motsvarat av de tre datakonstruktorerna, krävs tre fall i
-beräkningsfunktionen som beräknar vardera av dem. \textit{evaluate} har
+beräkningsfunktionen som beräknar vardera av dem. \texttt{evaluate} har
 därför ett fall för \texttt{:+:}, ett för \texttt{:*:} och ett för
 \texttt{Const}. 
 
 Den andra saken att notera ur figur~\ref{fig:eval_tree} är hur ett fall
-beräknas. Hur beräkningen ska ses ut får man genom att ta hänsyn till
+beräknas. Hur beräkningen ska se ut får man genom att ta hänsyn till
 semantiken hos det syntaktiska elementet. \texttt{e1 :+: e2} är syntax för
 addition av de två uttrycken \texttt{e1} och \texttt{e2}. Därför blir
 semantiken, värdet, av \texttt{e1 :+: e2} lika med värdet hos \texttt{e1} och
@@ -159,8 +159,8 @@ \section{Litterat programmering och Literate Haskell}\label{sec:lhs}
 
 Det ena sättet är att jämfört med traditionella program får dokumentationen en
 ökad betydelse. I traditionella program är programkoden den viktiga delen. I
-litterata program däremot är dokumentationen minst lika viktig. Den används till
-att förklara koden, sätta den i relationen till andra delar och så vidare.
+litterata program är däremot dokumentationen minst lika viktig. Den används till
+att förklara koden, sätta den i relationen till andra delar, med mera.
 Detta jämnbördiga förhållande syns konkret genom att titta på hur källkoden är
 skriven i ett literat program. Det kan till exempel se ut som i
 figur~\ref{fig:litterate_haskell_exempel} där man ser att källkoden och
@@ -178,20 +178,20 @@ \section{Litterat programmering och Literate Haskell}\label{sec:lhs}
 > exampleValue :: ExampleType
 > exampleValue = Quantity V.length 5.3
 
-Note that the Quantity data type has both value-level and type-level dimensions.
-As previosuly mentioned, value-level in order to pretty print and type-level to only permit legal operations.
+Note that the Quantity data type has both value-level and type-level dimensions. As previosuly mentioned, value-level in order to pretty print and type-level to only permit legal operations.
 \end{lstlisting}
   \caption{Ett exempel på hur en källfil till litterat programmering kan se ut.
            Exemplet är Litterate Haskell. Rader som börjar med \texttt{>}
            markerar att det är progamkod, medan rader utan markerar att det är
            dokumentation.}\label{fig:litterate_haskell_exempel} 
 \end{figure}
+% OBS! Raden med "note that the quantity..." måste vara en lång rad. Annars blir det fel i PDF:en
 
 Det andra sättet ett litterat program skiljer sig åt är ordningen programkoden
 står i. Traditionell programmering börjar oftast med att definiera små funktioner
-och metoder med snäva användningsområden och använder sen dessa för att senare
+och metoder med snäva användningsområden och använder sedan dessa för att senare
 bygga ihop mer komplexa strukturer. Med literat programmering börjar man hellre
-med den komplexa strukturer först och skriver text som förklarar den generella
+med komplexa strukturer först och skriver text som förklarar den generella
 struktureren utan att gå in på detaljerna, för att sedan presentera de små
 delarna var för sig med tillhörande förklarande text.
 
@@ -203,8 +203,8 @@ \section{Litterat programmering och Literate Haskell}\label{sec:lhs}
 ignoreras och programkoden behandlas som om den var en vanlig
 Haskell-fil. \texttt{.lhs}-filen kan också kompileras till material avsett för
 mäniskor. Det finns flera verktyg som gör det men det som används i detta
-projekt är \textit{Pandoc}\cite{pandoc}. Med \textit{Pandoc} kan texten märkas
-up med både \texttt{markdown} (används i projektet) och \texttt{Latex}. Det går
+projekt är \textit{Pandoc}\cite{pandoc}. Med Pandoc kan texten märkas
+up med både \textit{Markdown} (används i projektet) och \textit{Latex}. Det går
 att exportera till bland annat HTML och PDF.
 \end{draft}
 
@@ -217,10 +217,10 @@ \section{Att skapa motiverande läromaterial}\label{sec:arcs}
 av tillfredsställelsen att få att högt betyg. 
 
 \textit{Motiverande design} innebär att systematiskt utforma undervisningen på
-ett sådant sätt att studenten blir motiverad till att lära sig. Det handlar om
+ett sådant sätt att studenten blir motiverad till att vilja lära sig. Det handlar om
 att använda olika tekniker för att väcka och behålla motivation. Det finns ett
 flertal olika modeller för detta men i detta projekt används enbart den så
-kallade \textit{ARCS}-modellen.\cite{arcs_book}
+kallade \textit{ARCS-modellen}~\cite{arcs_book}.
 
 \textit{ARCS} är en förkortning av ``Attention, Relevance, Confidence and
 Satisfaction'', på svenska ``uppmärksamhet, relevans, självförtroende och
@@ -234,9 +234,8 @@ \section{Att skapa motiverande läromaterial}\label{sec:arcs}
 sig. Det finns strategier för hur man genomför de olika delarna i praktiken och
 här följer en översikt för \textit{Attention}.\footnote{Eftersom projektet har
 ett begränsat fokus på de pedagogiska aspekterna, se
-avsnitt~\ref{sec:avgransningar}, har enbart \textit{Attention} och
-\textit{Confidence} tagits hänsyn till. Av det skälet är det enbart de två
-delarna beskrivna här.}
+avsnitt~\ref{sec:avgransningar}, har enbart \textit{Attention}  tagits hänsyn till. Av detta skäl är det enbart denna
+del beskriven här.}
 
 För att fånga studentens uppmärksamhet och intresse finns tre allmäna
 strategier. Den första är varselblivning, att något plötsligt händer som man
@@ -248,36 +247,36 @@ \section{Att skapa motiverande läromaterial}\label{sec:arcs}
 utforma en lektion som föreläsning, demonstration och sedan övning, utan variera
 det med andra inslag, exempelvis ett filmklipp.
 
-
-Utifrån det sociokulturella perspektivet som Vygotskij utvecklade\cite{LSB_kap5}
-så lär sig elever av varandra. Eleverna befinner sig vid sin proximala
+Utifrån det sociokulturella perspektivet som Vygotskij utvecklade~\cite{LSB_kap5}
+lär sig elever av varandra. Eleverna befinner sig vid sin proximala
 utvecklingszon, där eleverna kan hjälpa varandra att förstå innebörden av
 definitioner och uttryck genom att sätta ord på det de vill kommunicera. Denna
-typen av kommunikation skulle kunna tänkas hjälpa elever sätta fingret på det de
+typ av kommunikation skulle kunna tänkas hjälpa elever sätta fingret på det de
 inte förstår. Med denna bakgrunden skulle parprogrammering kunna vara
-fördelaktigt. Dels för att eleverna kan lära sig av varandra, att de genom att
+fördelaktigt. Dels för att eleverna kan lära sig av varandra, dels att de genom att
 kommunicera sin förståelse internaliserar ämnet och bygger en djupare
 förståelse. Parprogrammering lämpar sig antagligen även för att begränsa
 flyktförsök, där elever medvetet eller mindre medvetet börjar göra något annat.
 
 %Jean Piaget - Kognitivismen (lära sig A, B, A + B -> C, alternativt att eleven utmanas med något den trodde var sant, och tvingas omformulera en lösning som stödjer den presenterade situationen). s157
 
 Då internetplattformars interaktion med eleven är begränsad, i jämförelse med då
-eleven är i skolan och har tillgång till lärare, så brukar internetbaserade
+eleven är i skolan och har tillgång till lärare, brukar internetbaserade
 läroplattformar förlita sig på behavioristiska element i form av rätt eller fel
-svar\cite{LSB_und}. Vårat läromaterial har visserligen ingen interaktiv sida,
+svar~\cite{LSB_und}. Projketets läromaterial har visserligen ingen interaktiv sida,
 men typsystemet i Haskell skulle ändå tänkas kunna fungera som en fingervisare
-när en gör rätt eller fel. Det går exempelvis inte att addera olika dimensioner
-på ett olämpligt sätt, och funktionskomposition fungerar endast om funktionens
-typdefinitioner (typer på argument och returvärde) stämmer överrens. 
-
-Evolutionärt sett har snabba belöningar varit fördelaktigt framför långsiktiga
-som kräver långsiktigt engagemang (ex.v öva inför en tenta) vilket beskrivs i
-boken ``Dansa på deadline: Uppskjutandets psykolog''\cite{DPD}. Detta är ännu en
-orsak till varför det är bra med belöning exempelvis i formen av glädje då en
+när studenten gör rätt eller fel. Det går exempelvis inte att addera olika fysikaliska dimensioner, och funktionskomposition fungerar endast om funktionens
+typdefinitioner (typer på argument och returvärde) stämmer överrens.
+
+Evolutionärt sett har snabba belöningar varit fördelaktiga gentemot långsiktiga
+som kräver långsiktigt engagemang (exempelvis öva inför en tenta) vilket beskrivs i
+boken \textit{Dansa på deadline: Uppskjutandets psykolog}~\cite{DPD}. Detta är ännu en
+orsak till varför det är bra med belöning, exempelvis i formen av glädje då studenten
 ser att koden kompilerar. Läromaterialet innefattar även sporadiskt placerade
 roliga bilder, för att ge sporadiska reaktioner av glädje. Sporadiska belöningar
 är något som enligt författarna påverkar oss människor extra mycket, och som de
-menar även används inom ex.v. spelbranchen.
+menar även används inom exempelvis spelbranchen.
+
+TODO: Flytta en del till genomförande.
 
 \end{draft}

Rapport/include/Teori.tex

@@ -1,15 +1,35 @@
-%TODO: Perhaps remove or add clarification
-% CREATED BY DAVID FRISK, 2016
 \thispagestyle{plain}			% Supress header
-\section*{Acknowledgements}
-TODO: Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Excepteur sint occaecat cupidatat non proident, sunt in culpa qui officia deserunt mollit anim id est laborum.
+\section*{Förord}
 
-Nämna LYAH som get oss inspiration till titeln och utformning i övrigt
+\begin{draft}
+
+Denna rapport behandlar kandidatarbetet ``Matematikens domänspecifika språk'',
+som genomfördes på Chalmers tekniska högskola under vårterminen 2018. Vi som har
+utfört detta kandidatarbete är tre studenter från civilingengörsprogrammet
+Datateknik vid Chalmers tekniska högskola och en student från det
+datavetenskapliga programmet vid Göteborgs Universitet.
+
+Vi vill tacka Patrik Jansson, vår handledare, som med sina kloka tankar och goda
+råd agerat som ett fyrtorn när vi seglat på okända domänspecifika hav. Vi vill
+tacka Åke Fäldt som tagit sig tiden att diskutera sin egen kurs, vårt
+läromaterial och gett oss tips och råd under utvecklingen. Vi vill tacka de
+testare, både individer och grupper, som tagit sig tiden att studera och läsa
+igenom vårt, ibland halvfärdiga, material och gett oss den kritik vi behövde för
+att sporras till vidareutveckling. Vi vill tacka Jeff Chen vars tankar och idéer
+om potentiella vidareutvecklingar för projektet gav oss ett helt nytt perspektiv
+under arbetets gång.
+
+Slutgiltligen vill vi tacka Miran Lipovača vars hemsida ``Learn You a
+Haskell for Great Good!'' har både inspirerat utformningen av vår hemsida och
+agerat som ett läromaterial för våra egna inledande studier av det fantastiska
+programmeringsspråket Haskell. 
+
+\end{draft}
 
 \vspace{1.5cm}
 \hfill
-TODO: Name Familyname, Gothenburg, Month Year
+Författarna, Göteborg, Maj 2018.
 
 \newpage				% Create empty back of side
 \thispagestyle{empty}
-\mbox{}
+\mbox{}