Genomförade och result diskussion arbetats på

Author: Oskar Lundström

Rapport/include/Diskussion.tex

@@ -3,13 +3,14 @@ \chapter{Diskussion}
 
 \begin{draft}
 
-I detta kapitel diskuteras projektets metod, resultat,
-vidareutvecklingsmöjligheter och etiska aspekter.
+I detta kapitel diskuteras projektets genomförande, resultat, vidareutvecklingsmöjligheter och etiska aspekter.
 
 \end{draft}
 
 \begin{binge}
 
+Hur domänspecifika språk kan kombineras med fysik var inget vi visste när projketet startade. En stor del i början av projketet ägnades därför åt att försöka komma på olika sätt att använda dem ihop med olika fysikaliska områden. Det gjordes många experiment innan vi hittade sätt att skapa domänspecifika språk till fysik som var annat än triviala implementationer av formler, till exempel att formlen för rörelseenergi, $E_k = \frac{mv^2}{2}$, kan skrivas som \texttt{ek m v = m * v * v / 2} i Haskell. Detta spånande och experimenterande ledde till slut till att vi kunde se någon slags strategi för hur man kan kombinera dem, vilket blev den metodik som beskrivs i avsnitt \ref{sec:konstruktion}. Det vi vill poängtera är med andra ord att det har varit svårt och oklart hur läromaterialet skulle kunna utformas.
+
 De två nedanstående ska vara nånstans i diskussion.
 
 De domänspecifika språken modellerar områden snarare än att vara problemlösare.
@@ -28,9 +29,7 @@ \chapter{Diskussion}
 
 \section{Genomförandediskussion}
 
-Hur domänspecifika språk kan kombineras med fysik var inget vi visste när projketet startade. En stor del i början av projketet ägnades därför åt att försöka komma på olika sätt att använda dem ihop med olika fysikaliska områden. Det gjordes många experiment innan vi hittade sätt att skapa domänspecifika språk till fysik som var annat än triviala implementationer av formler, till exempel att formlen för rörelseenergi, $E_k = \frac{mv^2}{2}$, kan skrivas som \texttt{ek m v = m * v * v / 2} i Haskell. Detta spånande och experimenterande ledde till slut till att vi kunde se någon slags strategi för hur man kan kombinera dem, vilket blev den metodik som beskrivs i avsnitt \ref{sec:konstruktion}. Det vi vill poängtera är med andra ord att det har varit svårt och oklart hur läromaterialet skulle kunna utformas.
-
-Genom projektets gång har val gjorts kring vilka metoder och teorier som skulle användas. Dessa är kanske inte de bästa, så här kommer vi diskutera och kritisera dem.
+Under projektets genomförande har det gjorts flera val av teorier och metoder att använda. Självklart är dessa val vi gjorde inte de enda eller de bästa. Därför kommer vi här kritisera dem och föreslå andra möjliga val. Närmare bestämt kommer utvärderingen, urvalet och Literate Haskell diskuteras.
 
 Utvärderingen som gjordes under projektet kan kritiseras på flera sätt. För det första bestod testgruppen av väldigt få personer, enbart tre stycken. Fler personer hade behövts för att få ett mindre snävt underlag. För det andra hölls utvärderingen under en ytterst kort tid, ungefär en timme. I början av den timmen såg de läromaterialet för första gången och resterande tid läste testgruppen det. Utvärderingen hade behövt vara längre för att låta testgruppen i lugn och ro arbeta igenom ett par kapitel, inklusive att följa med i programmeringen som gjordes i läromaterialet. För det tredje var vi inte tydliga med vad för frågor vi ville ha svar på, utan istället noterade vi testgruppens spontana reaktioner. Vi ville till exempel veta om de tyckte att domänspecifika språk gav en rigorös struktur till fysik. Men etftersom vi inte gjorde det tydligt för testgruppen kunde de heller inte tänka på dessa frågor. Med tanke på dessa tre brister i utvärderingen är alla slutsatser dragna med utvärderingen som stöd ytterst osäkra.
 
@@ -40,26 +39,40 @@ \section{Genomförandediskussion}
 
 \section{Resultatdiskussion}
 
-I detta kapitel diskuteras läromaterialet, kombinationen av domänspecifika språk
-och fysik samt projektets relationen till liknande projekt.
+Detta kapitel inleds med en övergripande diskussion om det resulterande läromaterialet, för att sedan övergå till en något mer generell diskussion kring kombinationen av domänspecifika språk och fysik.
+
+I projektets mål och avgränsningar stod det att vi skulle börja med klassisk mekanik, för att i mån av tid även behandla termodynamik och våglära. Hur långt hann vi? I avsnitt \ref{sec:res_laromaterial} nämns att de tre grundläggande områdena dimensioner, matematisk analys och vektorer är färdiga, samt de komposita områdena partikelmekanik, gundbräda och krafter på lådor. Med andra ord har mekanik påbörjats, men inte termodynamik och våglära. Men hur mycket är kvar? Det som återstår enligt oss är att tillämpa de grundläggande områdena på fler fysikaliska problem utöver gungbräda och krafter på lådor. Dessutom kan man utveckla mer fördjupande områden, till exempel bevisföring, något som nämndes i avsnitt \ref{sec:res_laromaterial} att det påbörjats.
+
+
+
+
+
+
+
+
 
 En del av projketets mål var att diskutera kombinationen av
-domänspecifika språk och fysik. I de tre följande avsnitten diskuterar vi därför
-läromaterialets fokus på matematik och Haskell istället för fysik, vilka
-fysikalsika områden som var lämpliga att göra domänspecifika språk till samt om
-det finns en pedagogisk nytta i att kombinera de två. Diskussionen är till
-största del baserad på våra erfarenheter efter att ha implementerat ett flertal
-domänspecifika språk relaterade till fysik, men de är även baserade på
-uppfattningar från testgruppen och Fäldt.
+domänspecifika språk och fysik. I de tre följande avsnitten diskuterar vi därför läromaterialets fokus på matematik och Haskell istället för fysik, vilka fysikalsika områden som var lämpliga att göra domänspecifika språk till samt om det finns en pedagogisk nytta i att kombinera de två. Diskussionen är till största del baserad på våra erfarenheter efter att ha implementerat ett flertal domänspecifika språk relaterade till fysik, men de är även baserade på uppfattningar från testgruppen och fysikläraren.
 
 \subsection{Kritik av läromaterialet}
 
+Är läromaterialet relevant för någon?
+- För oss för vi lärde oss, definitivt
+- Kanske inte för datastudenter, för vem orkar hålla på med extramaterial?
+- Kanske för fysiklärare som använder desse ideer till att presentera rigoröst
+- Kanske för programledningen som ett sätt att brottas med tentastatitistik
+
+
+
+
+
+
 En stor del av projektets mål var att skapa ett läromaterialet som både skulle
 vara roligt och intressant att läsa. Vi skulle åstakomma detta genom att använda
 oss av ARCS-metoden (?), användandet av lättsam text och roliga bilder för att
 lätta upp materialet. 
 
-Det Patrik sa om pedagogiskt att lära ut delar som är samma men sedan visa att kan göras med generell grej.
+VAR?: Det Patrik sa om pedagogiskt att lära ut delar som är samma men sedan visa att kan göras med generell grej.
 
 \end{binge}
 \begin{draft}

Rapport_kringfiler/Bedömningskriterier.md

@@ -136,7 +136,7 @@ dem. Författarna diskuterar även oklara och 
 oväntade resultat och sin studies relation till 
 andra studier eller tillämpningsområden.
 
-Relevans: testgrupp alldelles för kort för att göra nytta [Skriv om i 5.2.2.3]
+Relevans: vem är läromaterialet relevant för? [5.2]
 
 ~~Oväntat: lämpliga. [Betona att oväntat i 5.2.2.2]~~