Kortade ner 5.2.3

Author: erikdsjostrom

Rapport/include/Diskussion.tex

@@ -320,31 +320,34 @@ \subsection{Lämpliga områden för domänspecifika språk}\label{sec:lampligt}
 
 \subsection{Domänspecifika språk, fysik och pedagogiska aspekter}\label{sec:bara_fysik}
 
-En del av projektets mål är att diskutera huruvida det finns en pedagogisk nytta i att kombinera fysik och domänspecifika språk. Denna fråga diskuteras nedan.
-
-Domänspecifika språk kan betraktas som ``tools for thinking''\footnote{Uttryckt i Patrik Janssons egna ord, han är föreläsare i DSLsofMath-kursen.}. Med det menas att domänspecifika språk kan användas
-till att strukturera ett område så att det blir enklare att få en överblick och
-förstå det. Dimensioner i läromaterialet är ett bra exempel på
+En del av projektets mål är att diskutera huruvida det finns en pedagogisk nytta
+i att kombinera fysik och domänspecifika språk. Denna fråga diskuteras nedan.
+
+Domänspecifika språk kan betraktas som ``tools for thinking''\footnote{Uttryckt
+i Patrik Janssons egna ord, föreläsare i kursen DSLsofMath.}. Med det
+menas att domänspecifika språk kan användas till att strukturera ett område så
+att det blir enklare att få en överblick och
+förstå det. Dimensioner i läromaterialet är ett exempel på
 detta, se även avsnitt~\ref{sec:grund_impl}. Där konstateras att en godtycklig
 dimension kan skrivas som de sju grunddimensionerna med tillhörande exponenter.
-Eftersom dimensionerna måste definieras så tydligt att det går att göra ett
-program av det tvingas struktur att ges till dem\todo{Formulera om}, vilket ger ett nytt,
-välstrukturerat och förhoppningsvis enklare sätt att se på dem, vilket vi själva
-tycker är meningsfullt.
+Det strukturerade sättet som dimensionerna sen beskrivs på ger förhoppningsvis
+ett enklare sätt att se på dem, vilket vi själva tycker är meningsfullt.
 
 År 2016 genomfördes ett kandidatarbete på Chalmers liknande
 detta~\cite{kandidat2016}. Det kandidatarbetet resulterade också i ett
-läromaterial. Skillnaden är att det handlade om signallära medan detta handlar
-om fysik. Grundidén är dock densamma: att använda domänspecifika språk för att
-ge struktur till ett annat område.  Detta tycker vi visar på att det finns ett
+läromaterial, skillnaden är att det arbetet behandlade signallära. Grundidén är
+dock densamma: att använda domänspecifika språk för att ge struktur till ett
+annat område.
+
+\textbf{TODO: Hur fick det för den gruppen?}
+
+Detta tycker vi visar på att det finns ett
 akademiskt intresse för att använda domänspecifika språk i syfte att lära ut,
-och att det inte bara är fysik och matematik som är lämpliga områden utan att
-den generella idén som vi presenterar i denna rapport även går att applicera på
+och att idén som vi presenterar i denna rapport även går att applicera på
 andra områden. Nyttan att strukturera upp områden i väl avgränsade och
 tydligt definierade delar kanske anses som uppenbar, men frågan om vilket
-verktyg som ska användas för detta är inte lika uppenbar. Vi hävdar att domänspecifika
-språk är ett sådant verktyg och att det även är ett mycket bra verktyg att
-använda sig av. \todo{Hur gick det för den andra gruppen?}
+verktyg som ska användas för detta är inte lika uppenbar. Vi hävdar att
+domänspecifika språk är ett sådant verktyg.
 
 En annan aspekt är att när de domänspecifika språken används till fysikalisk
 problemlösning måste det ske enligt de regler som ställdes upp när de
@@ -354,53 +357,47 @@ \subsection{Domänspecifika språk, fysik och pedagogiska aspekter}\label{sec:ba
 presentera fysik på detta sätt. Studenten skolas in i att tänka i rigorösa och
 kompletta banor.
 
-Det som talar emot
-domänspecifika språk när det kommer till fysik är den stora del av problemlösning
-som ingår i fysik. Det har att göra med deras olika natur. Domänspecifika språk
-har en entydig och fyrkantig struktur\todo{?} medan problemlösning handlar om
-kreativitet och nytänkande för att bygga upp modeller. Eftersom en stor del i fysik är just problemlösning
-kan denna del inte fångas upp med domänspecifika språk. Det skulle till och med
-kunna vara en nackdel att kombinera domänspecifika språk och fysik om det leder
-till att studenten tänker alltför fyrkantigt kring fysik. Vi anser dock att
-domänspecifika språk har ett värde ihop med fysik just för dessa strukturgivande
-möjligheter, även om inte alla aspekter av fysik kan täckas.
-
-Det går också att
-tänka sig att det finns ett värde i att omsluta den kreativa problemlösningen
-med ett fyrkantigt system och på så sätt stoppa problemlösaren från att göra
-misstag. På ett förenklat sätt går det att säga att så länge typsystemet inte klagar
-betyder det att problemlösaren löser problemet på ett korrekt sätt. Igen handlar det om att se
-domänspecifika språk som ``tools for thinking'' och inte att vårt
-läromaterial kommer att ge alla svaren när det kommer till fysikalisk
-problemlösning. Men vad det kan tillföra är en struktur som kan hjälpa
-läsaren att enklare komma fram till lösningen, och som garanterar att inga
-syntaktiska misstag gjorts.
+Ett probem med användingen av våra domänspecifika språk är att problemlösining
+inte alltid är helt strukturerad och rigorös. Den kreativa problemlösning som en
+student kan utföra med papper och penna, utan att tänka på dimensioner och typer
+kan ej fångas upp med vår implementation, där misstag direkt straffas med
+kompileringsfel. Dock kan vår implementation vara behjälplig när en student väl
+ska testa sin lösning och vill ta reda på vilka misstag som gjorts.
 
 Hittills har domänspecifika språk framförts som ett sätt att strukturera fysik.
-Projektets läromaterial är ett exempel på ett sådant försök. Men läromaterialet
-har även haft två andra drag förutom domänspecifika språk, som skiljer sig från
-traditionell fysikundervisning, nämligen ett lättillgängligt språk och en
-noggrann genomgång av koncepten. Genom att enbart ha fokus på fysik är det möjligt att fysiken i sig förklarats bättre än vad den gör nu. Ett
-läromaterial om renodlad fysik med ett lättsamt språk och noggrann förklaring av
-koncepten hade säkert varit uppskattat. Khan Academy\todo{Är det renodlad fysik?} är ett sådant
-exempel~\cite{khan} som är mycket uppskattat. En annan fördel hade varit att en större målgrupp kan nås.
+Men läromaterialet har även haft två andra drag förutom domänspecifika språk,
+nämligen ett lättillgängligt språk och en noggrann genomgång av koncept.
+
+Genom att enbart ha fokus på fysik är det möjligt att fysiken i sig förklarats
+bättre än vad den gör nu. Ett läromaterial om renodlad fysik med ett lättsamt
+språk och noggrann förklaring av koncepten hade säkert varit uppskattat, det
+sätt som Khan Academy behandlar fysik är ett sådant exempel~\cite{khan} som är
+mycket uppskattat. En annan fördel hade varit att en större målgrupp kan nås.
 Men då förlorar vi de saker domänspecifika språk bidrar med, nämligen det som
-diskuterats ovan: att ge struktur och att lära ut ett rigoröst tankesätt. Även den \textit{intresseväckande} potentialen försvinner.\todo{Varför?}
-
-Domänspecifika språk kan ses som ett sätt göra fysik intressantare. Tycker en student
-att domänspecifika språk är roligt men inte fysik skulle en överbryggning av dem
-kunna leda till att studenten tycker att fysik blir roligare. Detta genom att hen ser
-parallellerna mellan domänspecifika språk och fysik. Ett exempel är typsystemet i
-Haskell och dimensioner i fysik. I bägge världarna får inte olika typer
-respektive dimensioner adderas, och vid operationer behandlas de på liknande
-sätt. Denna likhet påvisades i läromaterialet genom att implementera fysikaliska
-dimensioner i Haskells typsystem, se avsnitt~\ref{sec:res_laromaterial}. Denna
+diskuterats ovan: att ge struktur och att lära ut ett rigoröst tankesätt.
+Även relevansen och den \textit{intresseväckande}
+potentialen kan förloras för datastudenter om programmeringsaspekterna
+försvinner från läromaterialet. Denna
 tanke stöds även av att testgruppen tyckte läromaterialet var ett intressant sätt
 att presentera fysik på och att vi var inne på rätt spår i vår utformning av
-läromaterialet, se avsnitt~\ref{sec:res_test}. Eftersom utvärderingen med
-testgruppen var väldigt kort är det dock svårt att dra några säkra slutsatser
-från den. Nyttan med ett större intresse för fysik är att studenten
-då förhoppningsvis är mer motiverad att klara fysikkurserna.
+läromaterialet\footnote{Eftersom utvärderingen med
+testgruppen var väldigt kort är det dock svårt att dra några säkra slutsatser.},
+se avsnitt~\ref{sec:res_test}
+
+% Domänspecifika språk kan ses som ett sätt göra fysik intressantare. Tycker en student
+% att domänspecifika språk är roligt men inte fysik kan en överbryggning av dem
+% leda till att studenten tycker att fysik blir roligare. Detta genom att hen ser
+% parallellerna mellan domänspecifika språk och fysik. Ett exempel är typsystemet i
+% Haskell och dimensioner i fysik. I bägge världarna får inte olika typer
+% respektive dimensioner adderas, och vid operationer behandlas de på liknande
+% sätt. Denna likhet påvisades i läromaterialet genom att implementera fysikaliska
+% dimensioner i Haskells typsystem, se avsnitt~\ref{sec:res_laromaterial}. Denna
+% tanke stöds även av att testgruppen tyckte läromaterialet var ett intressant sätt
+% att presentera fysik på och att vi var inne på rätt spår i vår utformning av
+% läromaterialet, se avsnitt~\ref{sec:res_test}. Eftersom utvärderingen med
+% testgruppen var väldigt kort är det dock svårt att dra några säkra slutsatser
+% från den. Nyttan med ett större intresse för fysik är att studenten
+% då förhoppningsvis är mer motiverad att klara fysikkurserna.
 
 Avslutningsvis när det kommer till de domänspecifika språkens varande eller
 icke-varande