merge med bildtext

Author: Oskar Lundström

Rapport/include/Diskussion.tex

@@ -10,7 +10,7 @@ \chapter{Diskussion}
 
 \begin{binge}
 
-De tre nedanstående ska vara nånstans i diskussion.
+De två nedanstående ska vara nånstans i diskussion.
 
 De domänspecifika språken modellerar områden snarare än att vara problemlösare.
 \textit{Analys} exemplifierar detta väl. Det språket består av ett syntaxträd
@@ -22,10 +22,6 @@ \chapter{Diskussion}
 Hur bra våra moduler blev samt varför de inte är problemlösare utan modellerare
 istället.
 
-När områden kodades upp till domänspecifika språk var det långt ifrån alla gånger
-det kunde göras på en meningsfullt sätt \todo{Expandera, Vad betyder
-meningsfullt?}.
-
 \section{Genomförandediskussion}
 
 FÖRE DETTA TEORI- OCH METODVAL
@@ -82,12 +78,12 @@ \subsection{Läromaterialet}
 oss av ARCS-metoden (?), användandet av lättsam text och roliga bilder för att
 lätta upp materialet. 
 
-
-----------
+\end{binge}
+\begin{draft}
 
 \subsection{Kombinationen av domänspecifika språk och fysik}
 
-Ingress: En del av projketets mål var att diskutera kombinationen av
+En del av projketets mål var att diskutera kombinationen av
 domänspecifika språk och fysik. I dessa tre avsnitt diskuterar vi därför
 läromaterialets fokus på matematik och Haskell istället för fysik, vilka
 fysikalsika områden som var lämpliga att göra domänspecifika språk till samt om
@@ -96,21 +92,6 @@ \subsection{Kombinationen av domänspecifika språk och fysik}
 domänspecifika språk relaterade till fysik, men de är även baserade på
 uppfattningar från testgruppen och Fäldt.
 
-
-TODO: Allt detta ska kopplas mer till Åke-möten och testgrupp. Mycket är och ska
-fortfarande vara våra egna erfarenheter, så inget fel på dem, men det andra ska
-in också.
-
-TODO: Ska också knyta an till VÅRT resultat om läromaterialet, när det gäller
-vilka områden som var lämpliga.
-
-Hur en kombination av domänspecifika språk och fysik ser ut är för oss inte
-uppenbart. Går det att kombinera de två, och för vilka områden fungerar det bra
-för? Är det lärorikt att presentera fysik ur ett
-domänspecifikt-språk-perspektiv? Vi diskuterar här dessa frågor utifrån våra
-egna erfarenheter från projektet och det vi lärde oss från utvärderingen med
-testgruppen och mötena med Fäldt. 
-
 \subsubsection{Om läromaterialets fokus på matematik och Haskell snarare än
 fysik}
 
@@ -130,7 +111,8 @@ \subsubsection{Om läromaterialets fokus på matematik och Haskell snarare än
 \begin{figure}[tph]
   \centering
   \includegraphics[width=0.75\textwidth]{figure/purity.png}
-  \caption{XKCD:s beskrivning av samma problem, att fysik är en tillämpning av matematik. Det är i själva verkat så att en kedja av områden kan betraktas som tillämpningar av varandra.}
+  \caption{\href{https://xkcd.com/435/}{Purity} av \href{https://xkcd.com}{xkcd.com} licencierad under
+  \href{https://creativecommons.org/licenses/by-nc/2.5/}{CC BY-NC}, beskriver samma problem, att fysik är en tillämpning av matematik. Det är i själva verkat så att en kedja av områden kan betraktas som tillämpningar av varandra.}
   \label{fig:xkcd}
 \end{figure}
 
@@ -322,50 +304,96 @@ \subsubsection{Gör DSLs så att fysik blir mer lättförståeligt eller
 språken något i detta läromaterial eller hade det varit bättre att enbart hålla
 sig till fysik? Dessa tre frågor diskuteras nedan.
 
-Domänspecifika språk kan betraktas som ``tools for thinking'' (gör detta till
-ett citat av Patrik). Med det menas att domänspecifika språk kan användas till
-att struktutera ett område så att det blir enklare att få en överblick och
-förstå det. Dimensioner i läromaterialet är ett exempel på detta, se även
-avsnitt \ref{sec:grund_impl}. Där konstateras att en godtycklig dimension kan
-skrivas som de sju grunddimensionerna med tillhörande exponenter. Eftersom
-dimensionerna måste defineras så tydligt att det går att göra ett program av det
-tvingas man att ge struktur till dem. Det ger ett nytt, välstrukturerat och
-förhoppningsvi enklare sätt att se på dem, vilket vi själva tycker är
-meningsfullt.
+{\Large \underline{Tillför DSL någonting?}}
+
+Domänspecifika språk kan betraktas som ``tools for thinking'' (TODO gör detta
+till ett citat av Patrik). Med det menas att domänspecifika språk kan användas
+till att struktutera ett område så att det blir enklare att få en överblick och
+enklare att förstå det. Dimensioner i läromaterialet är ett bra exempel på
+detta, se även avsnitt~\ref{sec:grund_impl}. Där konstateras att en godtycklig
+dimension kan skrivas som de sju grunddimensionerna med tillhörande exponenter.
+Eftersom dimensionerna måste defineras så tydligt att det går att göra ett
+program av det tvingas man att ge struktur till dem. Det ger ett nytt,
+välstrukturerat och förhoppningsvi enklare sätt att se på dem, vilket vi själva
+tycker är meningsfullt.
 
 År 2016 genomfördes ett kandidarbete på Chalmers liknande detta. \cite{kandidat2016}
 Det kandidatarbetet resulterade också i ett läromaterial. Skillnaden är att det
 handlade om signallära medan detta handlar om fysik. Grundidėn är dock densamma:
 att använda domänspecifika språk för att ge struktur till ett annat område.
+Detta tycker vi visar att det finns ett akademiskt intresse för att använda
+domänspecifika språk i syfte att lära ut, och att det inte bara är fysik och
+matematik som är lämpliga områden utan att den generella idén som vi presenterar
+i denna rapport även går att applicera på andra områden. Nyttan med att
+strukturera upp områden i väl avgränsade och tydligt definerade delar kanske
+anses som uppenbar, men frågan om med vilket verktyg man ska utföra detta är
+inte lika uppenbar, vi hävdar att domänspecifika språk är ett sådant verktyg och
+att det även är ett mycket bra verktyg att använda sig av.
+
+\textbf{TODO:} Nånting om hur LYAH lär ut.
+
+För att undersöka projektets pedagogiska nytta så kontaktades en annan
+kandidatgrupp som också utvecklade ett läromaterial~\ref{sec:res_test}. Under
+mötet hade vi ett utbyte av idéer och tankar och tog även tillfället i akt att
+läsa och testa varandras material. Den generella feedbacken vi fick var att vi
+absolut var inne på rätt spår och att läromaterialet till största del uppfyllde
+vårt mål med att göra läromaterialet både intressant och lättillgängligt. Och
+även om de inte hade någon tidigare erfarenhet av domänspecifka språk så tyckte
+de inte att det var något problem att ta till sig koncepten som vi beskrev. Även
+om detta inte kan ses som något officielt test av vårt läromaterialet eftersom
+testgruppen var så liten och att testet inte skedde i en kontrollerad miljö,
+kanske det kan ses som en fingervisning att vi är på rätt spår.
+
+% Viktigt att något kritiskt, som det nedanstående, är med
+Det verkar alltså som läromaterialet i alla fall är tillräckligt pedagogiskt,
+men är det verkligen ett bra verktyg för att lära ut fysik? Det som talar emot
+domänspecifka språk när det kommer till fysik är den stora del av problemlösning
+som ingår i fysik. Det har att göra med deras olika natur. Domänspecifika språk
+har en entydig och fyrkantig struktur medan problemlösning handlar om
+kreativitet och nytänkande. Eftersom en stor del i fysik är just problemlösning
+kan denna del inte fångas upp med domänspecifika språk. Det skulle till och med
+kunna vara en nackdel att kombinera domänspecifika språk och fysik om det leder
+till att man tänker alltför fyrkantigt kring fysik. Vi anser dock att
+domänspecifika språk har ett värde ihop med fysik just för dessa strukturgivande
+möjligheter, även om inte alla aspekter av fysik kan täckas.  Dessutom kan man
+tänka sig att det finns ett värde i ett fånga upp den kreativa problemlösningen
+med ett fyrkantigt system och på så sätt stoppa problemlösaren från att göra
+misstag, på ett förenklat sätt kan man säga att så länge typsystemet inte klagar
+så löser man problemet på ett korrekt sätt. Igen handlar det om att se
+domänspecifika språk som ``tools for thinking'', alltså inte att vårt
+läromaterial kommer att ge alla svaren när det kommer till fysikalisk
+problemlösning men att vad det kan tillföra är en struktur som kan hjälpa
+läsaren att enklare komma fram till lösningen, och som garanterar att inga
+syntaktiska misstag gjorts.
 
 En annan aspekt är att när de domänspecifka språken används till fysikalisk
-problemlösning måste det ske enligt de regler som ställdes upp när det
+problemlösning är att det måste ske enligt de regler som ställdes upp när det
 domänspecifika språken definerades. Det går med andra ord inte att fuska och ta
-genvägar i problemlösningen. Detta tankesätt tycker Fäldt, se avsnitt
-\ref{sec:res_ake}, är en bra grej som förmedlas med att presentera fysik på
-detta sätt. Studenten skolas in i att tänka i rigorösa och kompletta banor.
+genvägar i problemlösningen. Detta tankesätt tycker Fäldt, se
+avsnitt~\ref{sec:res_ake}, är en mycket bra grej som förmedlas med att
+presentera fysik på detta sätt. Studenten skolas in i att tänka i rigorösa och
+kompletta banor.
 
-% Viktigt att något kritiskt, som det nedanstående, är med
-Det som talar emot domänspecifka språk när det kommer till fysik är den stora
-del av problemlösning som ingår i fysik. Det har att göra med deras olika natur.
-Domänspecifka språk har en entydig och fyrkantig struktur medan problemlösning
-handlar om kreativitet och nytänkande. Eftersom en stor del i fysik är just
-problemlösning kan denna del inte fångas upp med domänspecifika språk. Det
-skulle till och med kunna vara en nackdel att kombinera domänspecifka språk och
-fysik om det leder till att man tänker alltför fyrkantigt kring fysik. Vi anser
-dock att domänspecifika språk har ett värde ihop med fysik just för dessa
-strukturgivande möjligheter, även om inte alla aspekter av fysik kan täckas.
-Dessutom kan man tänka sig att det finns ett värde i ett fånga upp den kreativa
-problemlösningen med ett fyrkantigt system och på så sätt stoppa problemlösaren
-från att göra misstag, på ett förenklat sätt kan man säga att så länge
-typsystemet inte klagar så löser man problemet på ett korrekt sätt.
+Hittills har domänspecifika språk framförts som ett sätt att strukutera fysik
+och göra den intressantare. Projkets läromaterial är ett exempel på ett sådant
+försök. Men läromaterialet har även haft två andra drag, förutom domänspecifika
+språk, som skiljer sig från traditionell fysikundervisning, nämligen ett
+lättillgängligt språk och en nogrann genomgång av koncepten. Hade inte detta
+räckt? Hade fysiken i sig inte kunnat förklarats bättre om den haft allt fokus?
 
---------
+Vi tror att svaret på båda dessa frågor är ja, med vissa reservationer. Ett
+läromaterial om renodlad fysik med ett lättsamt språk och nogrann förklaring av
+koncepten hade säkert varit uppskattat. Khan Academy är ett sådant
+exempel.\cite{khan}. En annan fördel hade varit att en större målgrupp kan nås.
+Dock anser vi att om man redan är intresserad av domänspecifka språk eller
+funtionell programmering i stort är det både tydligare och intressantare att
+kombinera dem med fysik, än att bara presentera fysik för sig själv. Dessutom
+kan ju själva kombinationen i sig vara intressant, och inte bara fysiken.
 
 Från ett annat perspektiv kan domänspecifika språk betraktas som ett sätt att
 \textit{väcka intresse} för fysik. Tycker man att domänspecifika språk är roligt
-men inte fysik skulle en överbryggning av dem leda till att man tycker fysik
-blir roligare. Detta kan göras genom att man ser parallellerna mellan
+men inte fysik skulle en överbryggning av dem möjligtvis leda till att man tycker fysik
+blir roligare. Detta genom att man ser parallellerna mellan
 domänspecika språk och fysik. Ett exempel är typsystemet i Haskell och
 dimensioner i fysik. I bägge världarna får inte olika typer respektive
 dimensioner adderas, och vid operationer behandlas de på liknande sätt. Denna
@@ -376,39 +404,11 @@ \subsubsection{Gör DSLs så att fysik blir mer lättförståeligt eller
 intresse för fysik är att man då förhoppningsvis är mer motiverad att lära sig
 fysik för att klara fysikkurser i skolan. 
 
-Hittills har domänspecifika språk framförts som ett sätt att strukutera fysik
-och göra den intressantare. Projkets läromaterial är ett exempel på ett sådant
-försök. Men läromaterialet har även haft två andra drag, förutom domänspecifika
-språk, som skiljer sig från traditionell fysikundervisning, nämligen ett
-lättillgängligt språk och en nogrann genomgång av koncepten. Hade inte detta
-räckt? Hade fysiken i sig inte kunnat förklarats bättre om den haft allt fokus?
-
-Vi tror att svaret på båda dessa frågor är ja, med vissa reservationer. Ett
-läromaterial om renodlad fysik med ett lättsamt språk och nogrann förklaring av
-koncepten hade säkert varit uppskattat. Khan Academy är ett sådant
-exempel.\cite{khan}. En annan fördel hade varit att en större målgrupp kan nås.
-Dock känner vi att om man väl är intresserad av domänspecifka språk hade det
-varit både tydligare och intressantare att kombindera dem med fysik, än att bara
-presentera fysik. Dessutom kan ju själva kombinationen i sig vara intressant,
-och inte bara fysiken.
-
-Halvvägs genom projektets gång hade vi ett möte med en annan kandidatgrupp som
-också utvecklade ett läromaterial. Under mötet hade vi ett utbyte av idéer och
-tankar och tog även tillfället i akt att läsa och testa varandras material. Den
-generella feedbacken vi fick var att vi absolut var inne på rätt spår och att
-läromaterialet till största del uppfyllde vårt mål med att göra läromaterialet
-både intressant och lättillgängligt. Och även om de inte hade någon tidigare
-erfarenhet av domänspecifka språk så tyckte de inte att det var något problem
-att ta till sig koncepten som vi beskrev. Även om detta inte kan ses som något
-officielt test av vårt läromaterialet eftersom testgruppen var så liten och att
-testet inte skedde i kontrollerad miljö, kanske det kan ses som en fingervisning
-att vi är på rätt spår.
-
-TODO: På ett smidigt sätt väver vi in DSL2016 och DSLsofMath.
-
-TODO: Även LYAH liknande
+\begin{binge}
+TODO: På ett smidigt sätt väver vi in DSL2016 (<- gjort?) och DSLsofMath.
 
-Det finns flera andra projekt som resuterat i liknande 
+Det finns flera andra projekt som resuterat i liknande. Ska vi nämna dem?
+\end{binge}
 
 \section{Vidareutvecklingsmöjligheter}
 
@@ -435,13 +435,22 @@ \section{Vidareutvecklingsmöjligheter}
 skulle kunna fungera istället för traditionell undervisning inom fysik. Givetvis
 skulle kompletering av läromaterialet behöva göras så att det är heltäckande.
 
-Slutligen kan det befintliga läromaterialet byggas vidare på. I sin nuvarande
+Även det befintliga läromaterialet kan byggas vidare på. I sin nuvarande
 form behandlas varken termodynamik eller vågrörelselära något alls. Dessutom lär
 det finnas aspekter inom den klassiska mekaniken som fattas.
 
-TODO: Kanske kan vara intressanta att ha ett projeket som använder DSL till
-fysik för att visa korrekthet, på det sätt Jeff var inne på. Alltså att man kan
-göra annat än bara läromaterial som de två senaste kandidatarbetena varit.
+\end{draft}
+\begin{binge}
+
+Slutgiltligen finns det en mycket intressant vidareutveckling som inte alls har
+behandlats av detta projekt, nämligen att använda dessa domänspecifika språk som
+ett slags syntaktiskt lager mellan mellan en användare och en komplex kodbas. I
+många fall kan dessa kodbaser vara implementerade på ointuitivt sätt och utan
+någon typsäkerhet. I dessa fall kan det vara mycket användbart med ett
+domänspecifikt språk med hög typsäkerhet som möjliggör för en användare att
+endast skriva korrekta uttryck och som döljer den bakomliggande komplexiteten.
+Denna idè framfördes till oss av \textbf{TODO: Jeff} men är någonting som har
+genomförts även på andra områden, t.ex.~ inom molekylär dynamik\cite{MD}.
 
 \section{Etiska aspekter}
 

Rapport/include/Teori.tex

@@ -149,7 +149,7 @@ \section{Att skapa motiverande läromaterial}
 
 BJÖRN-SAKER
 
-Lärande Skola Bildning - kap 5 lärandeteorier
+    Lärande Skola Bildning - kap 5 lärandeteorier\cite{LSB}.
 
 Knyta an materialets undervisningspotential till lärandeteorier.
 
@@ -165,4 +165,16 @@ \section{Att skapa motiverande läromaterial}
 Bara något som olika bakgrunder skulle kunna ge en inbillning av miljöombyte, vilket minskar den monotona dimensionen, och i sig förhindrar hjärnans anti-"get-stuck-on-a-thought-and-die".
 \fi
 
+Rev 0.1
+Beskriva de fyra enskiljda.
+Beskriva hur var och en representeras i läromaterialet.
+
+Vad är syftet med att koppla läromaterialet till läroteorier?
+    Vi gick inte på teorin när vi utvecklade materialet. Vi kopierade upplägget för LYAH. 
+    Syftet är att "i efterhand" visa på för och nackdelar med upplägget, utifrån de "etablerade lärandeteorierna".
+    Det kan snackas om möjligheten för IT-plattformar på datateknik. (eller generellt? datorstudenter hårdknackar i mörkret = bättre med it-material? obekräftat lol).
+
+    Vilka fördelar har IT-plattformar och vilka brister har de?
+
+
 \end{binge}

Rapport/include/backmatter/referenser.bib

@@ -65,8 +65,17 @@ @misc{khan
 @misc{dimensioner_ne,
   note = "Nationalencyklopedin, ``Mått,'' i \textit{Nationalencyklopedin}. [Online]. Tillgänglig: \url{https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/mått\#begrepp-termer-och-beteckningar}, hämtad: 2018-04-11."
 }
+@misc{LSB,
+  note = "U. P. Lundgren, R. Säljö, C. Liberg (Red.), ``Lärande Skola Bildning'', 2 uppl., Stockholm, Natur \& Kultur, 2012."
+}
 
-
+@article{MD,
+Author = {William R. Saunders and James Grant and Eike H. Müller},
+Title = {A Domain Specific Language for Performance Portable Molecular Dynamics Algorithms},
+Year = {2017},
+Eprint = {arXiv:1704.03329},
+Doi = {10.1016/j.cpc.2017.11.006},
+}