kortade ner metod-ingress

Author: Oskar Lundström

Rapport/include/Metod.tex

@@ -15,7 +15,7 @@
 \chapter{Genomförande}
 
 Projektets genomförande bestod av fyra delar. Den största delen var
-konstruktionen av själva läromaterialet i vilken det ingick sökande efter fysikaliska
+konstruktionen av själva läromaterialet i vilken det ingick sökande efter lämpliga
 områden, implementation av domänspecifika språk och skrivande av lärotext. De
 tre andra delarna var publicering av läromaterialet på en hemsida, utvärdering
 av läromaterialet med en testgrupp samt möten med Åke Fäldt, examinator och
@@ -24,54 +24,14 @@ \chapter{Genomförande}
 
 \section{Konstruktion av läromaterialet}\label{sec:konstruktion}
 
-Läromaterialet består av fem kapitel som vardera behandlar separata
-områden. Skapandet av varje kapitel skedde därför till största delen fristående
-från andra kapitel. Konstruktionen av kapitlen bestod i sin tur av tre faser,
-som såg likadana ut för alla kapitel. Dessa faser var sökande efter område,
-implementation av domänspecifika språk för området samt skrivande av lärotext. Denna skapandeprocess kan delas upp i en graf med två axlar: en utefter kapitel
-och en utefter fas. Det här illustreras i figur~\ref{fig:oversiktA}. Figuren
-visar att varje kombination av kapitel och fas är en del i projektet som
-arbetades med.
-
-\begin{figure}[tph]
-    \centering
-    \begin{subfigure}[t]{0.5\textwidth}
-        \centering
-        \frame{\includegraphics[width=0.9\linewidth]{figure/oversiktA.pdf}}
-        \caption{Delarna visas distinkta och var för sig.}\label{fig:oversiktA}
-    \end{subfigure}% <- This comment makes the figure lie side by side ¯\(°_o)/¯
-    ~~~
-    \begin{subfigure}[t]{0.5\textwidth}
-        \centering
-        \frame{\includegraphics[width=0.9\linewidth]{figure/oversiktB.pdf}}
-        \caption{Delarna visas med gränsöverskridande överlapp. Notera att
-        implementation och skrivande \textit{alltid} var överlappande medan
-      sökande \textit{ofta men inte alltid} var det.}~\label{fig:oversiktB}
-    \end{subfigure}
-    \caption{Översikt över hur skapandeprocessen för läromaterialet såg ut.
-  Processen delas upp utefter två axlar: kapitel och fas. Varje kombination
-  är en del som arbetats med och är gråmarkerad.}
-\end{figure}
-
-Även om detta sätt att dela upp processen är översiktligt är det inte helt
-verklighetstroget. I praktiken fanns det överlapp mellan de olika delarna, både
-med avseende på kapitel och fas. Det här illustereras i
-figur~\ref{fig:oversiktB}. Där ses att sökandet av områden skedde för flera
-kapitel samtidigt. Detta då arbetet med att hitta ett område ofta gav flera
-områden samtidigt. I figuren syns också att implementationen av domänspecifika
-språk och skrivande av lärotext skedde samtidigt. Eftersom de i resultatet är
-sammanvävda var det också högst naturligt att även processerna med att skapa dem var sammanvävda.
-
-De tre följande avsnitten beskriver i detalj hur de tre faserna, sökande,
-implementation och skrivande, såg ut. Det är värt att minnas att det, som
-nämndes ovan, fanns överlapp mellan både faserna och kapitlen.
+Läromaterialet består av fem kapitel som vardera behandlar separata områden. Skapandet av dem skedde fristående men de innehöll alla de tre faserna sökande, implementation och skrivande, som såg likartade ut för dem alla. Det fanns dock visst överlapp mellan de fristående processerna. Sökandet gav ofta flera områden samtidigt och implementation och skrivande genomfördes ofta parallellt. För att tydliggöra processerna är de dock beskrivna separat.
 
 \subsection{Sökande efter områden att behandla}\label{sec:valet}
 
 Ett domänspecifikt språk modellerar ett specifikt och avgränsat område. Därför
 var det naturligt att söka och tänka i termer av avgränsade områden inom
 fysiken. För att rent praktiskt hitta områden att behandla kontaktades Åke
-Fäldt, examinator för Fysik för ingenjörer~\cite{tif085}. Dessutom studerades kursens bok (University
+Fäldt. Dessutom studerades kursens bok (University
 Physics~\cite{UP}) och dess övriga material.
 
 Denna sökandeprocess innefattade inte bara att \textit{hitta} fysikaliska
@@ -115,9 +75,7 @@ \subsubsection*{Studerande av kursbok och kursmaterial}
 varje område för att se huruvida det lämpade sig att göra ett domänspecifikt
 språk av och hur det skulle kunna se ut. Experimenten visade att enbart vissa
 områden, till exempel vektorer, fungerade bra att göra ett domänspecifikt språk
-av. Andra områden, till exempel lutande plan, var mindre lämpliga. Förenklat
-sagt var enbart områden med tydliga data och operationer lämpade. Detta
-diskuteras utförligare i avsnitt~\ref{sec:lampligt}. Det framgick också att det
+av. Andra områden, till exempel lutande plan, var mindre lämpliga. Vad som skiljer dem åt är att vektorer har tydliga data och operationer (till exempel skalärprodukt) medan lutande plan har egenskaper (till exemel friktionskoefficienter och vinklar) som är relaterade till varandra med ekvationer. Det här diskuteras utförligare i avsnitt~\ref{sec:lampligt}. Det framgick också att det
 blev ett överlapp mellan olika domänspecifika språk trots att områdena var fristående.
 Ett exempel var det domänspecifika språk för partikelmekanik som till stor del
 liknade de domänspecifika språken för matematisk analys och vektorer.
@@ -131,8 +89,7 @@ \subsubsection*{Studerande av kursbok och kursmaterial}
 \subsubsection*{Områden som valdes ut}
 
 När kunskap inhämtats om olika områden kunde ett urval göras. De områden som
-identifierades som grundläggande och som hade en väl lämpad struktur (se
-avsnitt~\ref{sec:lampligt}) valdes ut. Med detta som grund blev områdena som valdes ut fysikaliska dimensioner, matematisk analys och vektorer. Här följer en kortfattad motivering av valet av dem.
+identifierades som grundläggande och som hade en väl lämpad struktur enligt avsnittet innan valdes ut. Med detta som grund blev områdena som valdes ut fysikaliska dimensioner, matematisk analys och vektorer. Här följer en kortfattad motivering av valet av dem.
 
 \textit{Dimensioner} eftersom det är viktigt för studenter att förstå
 hur dimensioner påverkas av algebraiska operationer. Det kan också vara
@@ -210,27 +167,25 @@ \subsection{Skriva lärotext}
 mellan programkod och förklaringar. För att läromaterialet skulle vara
 lättförståeligt var det också viktigt att presentera materialet i den ordning
 som en mänsklig läsare, och inte datorn, tyckte var enklast. Avsnitt \ref{sec:lhs} beskriver hur litterat programmering fungerar i allmänhet och ger
-en bra bild hur det såg ut även i detta projekt.
+en bra bild av hur det såg ut även i detta projekt.
 
 Under skrivandet av lärotexten lades övningar till. Dessa skapades genom att
 modifiera befintlig lärotext, istället för att förklara allting uppmanar den
 läsaren då och då att göra nästa steg i implementationen själv. När ett kapitel
 var avslutat lades dessutom extra övningar till i slutet, dessa övningar var
 ofta vidareutvecklingar av det domänspecifika språk som redan implementerats.
 
-Skrivandet av lärotexten till de grundläggande och komposita områden var
+Skrivandet av lärotexten till de grundläggande och komposita områdena var
 övergripande likadana. Skillnaden låg i balansen mellan Haskell och fysik. För
 de grundläggande områdena fokuserade lärotexten mer på Haskell eftersom det var
 ett helt nytt domänspecifikt språk som skulle konstrueras. Hur det fungerade var
-därför viktigt att förklara. I kontrast står lärotexten för de komposita
-områdena, där ett större fokus låg på fysik. För dessa områden visades hur de
+därför viktigt att förklara. För de komposita områdena låg däremot ett större fokus på fysik. För dessa områden visades hur de
 domänspecifika språken var praktiskt användbara och då förklarades fysiken, för
 att sedan visa hur den fysiken kunde representeras i de domänspecifika
 språken.
 
 Ett exempel på ovanstående är kapitlet kring det komposita området partikelmekanik. Dess implementation var en sammanslagning av området vektorer och
-matematisk analys, där istället för att visa och förklara hur områdena kunde
-implementeras i Haskell visade hur det direkt gick att översätta de
+matematisk analys där fokus flyttats till att visa hur det direkt gick att översätta de
 fysikaliska formlerna som beskriver partiklars rörelse och energier till
 Haskell-kod med hjälp av de grundläggande områdena. Beskrivning av relationen arbete-energi (engelska \textit{Work-Energy theorem}) gick då till som i figur \ref{fig:komposit-ex}.