Skip to content

Commit 4c0fd94

Browse files
author
Oskar Lundström
committed
Gjorde disk om pedagogiska aspekter kortare
1 parent 4415c1e commit 4c0fd94

File tree

1 file changed

+77
-53
lines changed

1 file changed

+77
-53
lines changed

Rapport/include/Diskussion.tex

Lines changed: 77 additions & 53 deletions
Original file line numberDiff line numberDiff line change
@@ -222,18 +222,9 @@ \subsection{Lämpliga områden för domänspecifika språk}\label{sec:lampligt}
222222

223223
\subsection{Domänspecifika språk, fysik och pedagogiska aspekter}\label{sec:bara_fysik}
224224

225-
En del av projektets mål är att diskutera huruvida det finns en pedagogisk nytta
226-
i att kombinera fysik och domänspecifika språk. Denna fråga diskuteras nedan.
227-
228-
Domänspecifika språk kan betraktas som ``tools for thinking''\footnote{Uttryckt
229-
i Patrik Janssons egna ord, föreläsare i kursen DSLsofMath.}. Med det
230-
menas att domänspecifika språk kan användas till att strukturera ett område så
231-
att det blir enklare att få en överblick och
232-
förstå det. Dimensioner i läromaterialet är ett exempel på
233-
detta, se även avsnitt~\ref{sec:grund_impl}. Där konstateras att en godtycklig
234-
dimension kan skrivas som de sju grunddimensionerna med tillhörande exponenter.
235-
Det strukturerade sättet som dimensionerna sen beskrivs på ger förhoppningsvis
236-
ett enklare sätt att se på dem, vilket vi själva tycker är meningsfullt.
225+
En del av projektets mål är att diskutera huruvida det finns en pedagogisk nytta i att kombinera fysik och domänspecifika språk. Denna fråga diskuteras nedan.
226+
227+
I samband med fysik finns några fördelar med att integrera domänspecifika språk. Domänspecifika språk kan betraktas som ``tools for thinking''\footnote{Uttryckt i Patrik Janssons egna ord, föreläsare i kursen DSLsofMath.} och ger ett nytt perspektiv på fysik och ger den \textit{struktur}. Dimensioner är ett exempel på detta, se avsnitt~\ref{sec:res_dim}. Där konstateras att en godtycklig dimension kan skrivas som de sju basdimensionerna med tillhörande exponenter, vilket kanske inte är så man brukar se på dimensioner, men som ger dem en väldefinierad struktur. Domänspecifika språk bidrar även med \textit{rigorösitet} till fysik. Enbart de definierade operationerna går att använda, vilket leder till att genvägar i fysikaliska beräkningar inte går att göra på det sätt som är möjligt vid räkning med papper och penna. Detta tyckte även Åke Fäldt var en bra aspekt, se avsnitt~\ref{sec:res_ake}. Med hjälp av domänspecifika språk är det dessutom möjlighet att väcka \textit{intresse} för fysik. En student som inte är intresserad av fysik kanske skulle bli det om fysik presenteras i samband med Haskell och domänspecifika språk, där paralleller mellan dem visas. Denna tanke stöds även av testgruppen\footnote{Eftersom utvärderingen med testgruppen var väldigt kort är det dock svårt att dra några säkra slutsatser.}, se avsnitt~\ref{sec:res_test}
237228

238229
År 2016 genomfördes ett kandidatarbete på Chalmers liknande
239230
detta~\cite{kandidat2016}. Det kandidatarbetet resulterade också i ett
@@ -251,47 +242,80 @@ \subsection{Domänspecifika språk, fysik och pedagogiska aspekter}\label{sec:ba
251242
verktyg som ska användas för detta är inte lika uppenbar. Vi hävdar att
252243
domänspecifika språk är ett sådant verktyg.
253244

254-
En annan aspekt är att när de domänspecifika språken används till fysikalisk
255-
problemlösning måste det ske enligt de regler som ställdes upp när de
256-
domänspecifika språken definierades. Det går med andra ord inte att fuska och ta
257-
genvägar i beräkningarna. Detta tankesätt tycker Fäldt, se
258-
avsnitt~\ref{sec:res_ake}, är en mycket bra aspekt som förmedlas med att
259-
presentera fysik på detta sätt. Studenten skolas in i att tänka i rigorösa och
260-
kompletta banor.
261-
262-
Ett probem med användingen av våra domänspecifika språk är att problemlösining
263-
inte alltid är helt strukturerad och rigorös. Den kreativa problemlösning som en
264-
student kan utföra med papper och penna, utan att tänka på dimensioner och typer
265-
kan ej fångas upp med vår implementation, där misstag direkt straffas med
266-
kompileringsfel. Dock kan vår implementation vara behjälplig när en student väl
267-
ska testa sin lösning och vill ta reda på vilka misstag som gjorts.
268-
269-
Hittills har domänspecifika språk framförts som ett sätt att strukturera fysik.
270-
Men läromaterialet har även haft två andra drag förutom domänspecifika språk,
271-
nämligen ett lättillgängligt språk och en noggrann genomgång av koncept.
272-
273-
Genom att enbart ha fokus på fysik är det möjligt att fysiken i sig förklarats
274-
bättre än vad den gör nu. Ett läromaterial om renodlad fysik med ett lättsamt
275-
språk och noggrann förklaring av koncepten hade säkert varit uppskattat, det
276-
sätt som Khan Academy behandlar fysik är ett sådant exempel~\cite{khan} som är
277-
mycket uppskattat. En annan fördel hade varit att en större målgrupp kan nås.
278-
Men då förlorar vi de saker domänspecifika språk bidrar med, nämligen det som
279-
diskuterats ovan: att ge struktur och att lära ut ett rigoröst tankesätt.
280-
Även relevansen och den \textit{intresseväckande}
281-
potentialen kan förloras för datastudenter om programmeringsaspekterna
282-
försvinner från läromaterialet. Denna
283-
tanke stöds även av att testgruppen tyckte läromaterialet var ett intressant sätt
284-
att presentera fysik på och att vi var inne på rätt spår i vår utformning av
285-
läromaterialet\footnote{Eftersom utvärderingen med
286-
testgruppen var väldigt kort är det dock svårt att dra några säkra slutsatser.},
287-
se avsnitt~\ref{sec:res_test}
288-
289-
På detta sätt tror vi att vårt läromaterial med fördel kan integreras i
290-
traditionell fysikundervisning och på så sätt fånga upp de delar domänspecifika
291-
språk gör bra i fysik: strukturera, uppmuntra rigorös problemlösning och väcka
292-
intresse. Men samtidigt förlita sig på traditionella metoder till stor del i
293-
bland annat problemlösning och inte låta fokuset glida för långt från fysik till
294-
domänspecifika språk.
245+
Det finns dock problem med att använda domänspecifika språk till att lära ut fysik. Ett problem är att den kreativa problemlösning som ingår är fysik är svår att fånga upp i domänspecifika språk\footnote{Enligt oss, och vi vet inte hur det skulle kunna göras.}. Ett annat problem är att det finns risk att fokus glider från fysik till domänspecifika språk. Ett läromaterialet om renodlad fysik med ett lättsamt språk och noggrann förklaring av koncepten hade säkert varit mycket uppskattat, det sätt som Khan Academy~\cite{khan} beskriver fysik är ett sådant exempel. En större målgrupp hade också kunnat nås då.
246+
247+
Avslutningsvis tror vi att domänspecifika språk med fördel kan integreras i traditionell fysikundervisning och på så sätt fånga upp de delar domänspecifika språk gör bra i fysik: strukturera, uppmuntra rigorös problemlösning och väcka intresse. Men samtidigt förlita sig på traditionella metoder till stor del i bland annat problemlösning och inte låta fokuset glida för långt från fysik till domänspecifika språk.
248+
249+
%En del av projektets mål är att diskutera huruvida det finns en pedagogisk nytta
250+
%i att kombinera fysik och domänspecifika språk. Denna fråga diskuteras nedan.
251+
252+
%Domänspecifika språk kan betraktas som ``tools for thinking''\footnote{Uttryckt
253+
%i Patrik Janssons egna ord, föreläsare i kursen DSLsofMath.}. Med det
254+
%menas att domänspecifika språk kan användas till att strukturera ett område så
255+
%att det blir enklare att få en överblick och
256+
%förstå det. Dimensioner i läromaterialet är ett exempel på
257+
%detta, se även avsnitt~\ref{sec:grund_impl}. Där konstateras att en godtycklig
258+
%dimension kan skrivas som de sju grunddimensionerna med tillhörande exponenter.
259+
%Det strukturerade sättet som dimensionerna sen beskrivs på ger förhoppningsvis
260+
%ett enklare sätt att se på dem, vilket vi själva tycker är meningsfullt.
261+
262+
%År 2016 genomfördes ett kandidatarbete på Chalmers liknande
263+
%detta~\cite{kandidat2016}. Det kandidatarbetet resulterade också i ett
264+
%läromaterial, skillnaden är att det arbetet behandlade signallära. Grundidén är
265+
%dock densamma: att använda domänspecifika språk för att ge struktur till ett
266+
%annat område.
267+
268+
%\textbf{TODO: Hur fick det för den gruppen?}
269+
270+
%Detta tycker vi visar på att det finns ett
271+
%akademiskt intresse för att använda domänspecifika språk i syfte att lära ut,
272+
%och att idén som vi presenterar i denna rapport även går att applicera på
273+
%andra områden. Nyttan att strukturera upp områden i väl avgränsade och
274+
%tydligt definierade delar kanske anses som uppenbar, men frågan om vilket
275+
%verktyg som ska användas för detta är inte lika uppenbar. Vi hävdar att
276+
%domänspecifika språk är ett sådant verktyg.
277+
278+
%En annan aspekt är att när de domänspecifika språken används till fysikalisk
279+
%problemlösning måste det ske enligt de regler som ställdes upp när de
280+
%domänspecifika språken definierades. Det går med andra ord inte att fuska och ta
281+
%genvägar i beräkningarna. Detta tankesätt tycker Fäldt, se
282+
%avsnitt~\ref{sec:res_ake}, är en mycket bra aspekt som förmedlas med att
283+
%presentera fysik på detta sätt. Studenten skolas in i att tänka i rigorösa och
284+
%kompletta banor.
285+
286+
%Ett probem med användingen av våra domänspecifika språk är att problemlösining
287+
%inte alltid är helt strukturerad och rigorös. Den kreativa problemlösning som en
288+
%student kan utföra med papper och penna, utan att tänka på dimensioner och typer
289+
%kan ej fångas upp med vår implementation, där misstag direkt straffas med
290+
%kompileringsfel. Dock kan vår implementation vara behjälplig när en student väl
291+
%ska testa sin lösning och vill ta reda på vilka misstag som gjorts.
292+
293+
%Hittills har domänspecifika språk framförts som ett sätt att strukturera fysik.
294+
%Men läromaterialet har även haft två andra drag förutom domänspecifika språk,
295+
%nämligen ett lättillgängligt språk och en noggrann genomgång av koncept.
296+
297+
%Genom att enbart ha fokus på fysik är det möjligt att fysiken i sig förklarats
298+
%bättre än vad den gör nu. Ett läromaterial om renodlad fysik med ett lättsamt
299+
%språk och noggrann förklaring av koncepten hade säkert varit uppskattat, det
300+
%sätt som Khan Academy behandlar fysik är ett sådant exempel~\cite{khan} som är
301+
%mycket uppskattat. En annan fördel hade varit att en större målgrupp kan nås.
302+
%Men då förlorar vi de saker domänspecifika språk bidrar med, nämligen det som
303+
%diskuterats ovan: att ge struktur och att lära ut ett rigoröst tankesätt.
304+
%Även relevansen och den \textit{intresseväckande}
305+
%potentialen kan förloras för datastudenter om programmeringsaspekterna
306+
%försvinner från läromaterialet. Denna
307+
%tanke stöds även av att testgruppen tyckte läromaterialet var ett intressant sätt
308+
%att presentera fysik på och att vi var inne på rätt spår i vår utformning av
309+
%läromaterialet\footnote{Eftersom utvärderingen med
310+
%testgruppen var väldigt kort är det dock svårt att dra några säkra slutsatser.},
311+
%se avsnitt~\ref{sec:res_test}
312+
313+
%På detta sätt tror vi att vårt läromaterial med fördel kan integreras i
314+
%traditionell fysikundervisning och på så sätt fånga upp de delar domänspecifika
315+
%språk gör bra i fysik: strukturera, uppmuntra rigorös problemlösning och väcka
316+
%intresse. Men samtidigt förlita sig på traditionella metoder till stor del i
317+
%bland annat problemlösning och inte låta fokuset glida för långt från fysik till
318+
%domänspecifika språk.
295319

296320
\section{Vidareutvecklingsmöjligheter och behov av ytterligare kunskap}
297321

0 commit comments

Comments
 (0)