Merge branch 'master' of https://github.com/DSLsofMath/BScProj2018

Author: AiStudent

README.md

@@ -16,34 +16,3 @@ Medlemmar: Oskar, Erik, ~~Daniel~~, Björn, Johan
 * 24/5 (10:35) : Muntliga slutredovisning och opposition & Avtal om publicering, lämnas in i samband med presentationen
 * 25/5 : Egen utvärdering på blankett till handledaren.
 * 1/6 : Deadline inlämning av slutrapport, elektronisk form, med införande av opponenternas kommentarer.
-
-
-## Kvar på rapporten
-
-Börja gärna innan. Men på torsdagen den 19 försöker vi göra klart dem.
-
-Gör en överstrykning på saker när de är klara.
-
-- Annat
-    - Titel och framsidebild
-    - **O** Formalia
-    - **J** Sammandrag
-    - **E** Översätt sammandrag till abstract
-    - **B** Att böra på slutsatser
-    - Slutsatser
-- Introduktion
-- Teori
-- Metod
-- Resultat
-- Diskussion
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-

Rapport/include/Diskussion.tex

@@ -25,7 +25,7 @@ \section{Genomförandediskussion}
 bestämt kommer utvärderingen, urvalet och Literate Haskell diskuteras.
 
 Utvärderingen som gjordes under projektet kan kritiseras på flera sätt. För det
-första bestod testgruppen av enbart tre stycken. Fler
+första bestod testgruppen av enbart tre personer. Fler
 personer hade krävts för att få ett mindre snävt underlag. För det andra hölls
 utvärderingen under en ytterst kort tid, ungefär en timme. I början av den
 timmen såg de läromaterialet för första gången och resterande tid läste
@@ -56,7 +56,7 @@ \section{Genomförandediskussion}
 detta tankesätt grundligare än vad vi gjort, istället för att avfärda det som
 ett svårare sätt att gå till väga.
 
-Till sist kan man kritisera den allmänna metoden som valdes för utformningen av
+Till sist kan man kritisera den allmäna metoden som valdes för utformningen av
 läromaterialet, nämligen att skriva varje kapitel som en lång, sammanhängande,
 löpande text. Lärotexten har skrivits som en berättelse om hur ett
 domänspecifikt språk kan implementeras eller tillämpas för olika fysikaliska
@@ -83,11 +83,11 @@ \section{Resultatdiskussion}\label{sec:res_disk}
 kombinationen av domänspecifika språk och fysik.
 
 I projektets mål och avgränsningar stod det att vi skulle börja med klassisk
-mekanik, för att i mån av tid även behandla termodynamik och våglära. Hur långt
+mekanik, för att i mån av tid även behandla termodynamik och vågrörelselära. Hur långt
 hann vi? I avsnitt~\ref{sec:res_laromaterial} nämns att de tre grundläggande
 områdena dimensioner, matematisk analys och vektorer är färdiga, samt de
 komposita områdena partikelmekanik, gungbräda och krafter på lådor. Med andra
-ord har mekanik påbörjats, men inte termodynamik och våglära. Men hur mycket är
+ord har mekanik påbörjats, men inte termodynamik och vågrörelselära. Men hur mycket är
 kvar? Det som återstår enligt oss är att tillämpa de grundläggande områdena på
 fler fysikaliska problem utöver gungbräda och krafter på lådor. Vi tror att de
 tre grundläggande områdena som är färdiga räcker. Förutom fler tillämpningar kan
@@ -108,6 +108,8 @@ \section{Resultatdiskussion}\label{sec:res_disk}
 dock kunnat vara ännu mer vänligt. Till exempel beskriver vi olika koncept som
 ``väldigt enkla'' fastän läsaren kanske inte alls tycker det.
 
+Vi knyter här även an till lärandeteorierna i avsnitt \ref{sec:arcs}, som nämnde interaktion och snabba belöningar. Vårt läromaterial har visserligen ingen interaktiv sida, men typsystemet i Haskell skulle ändå tänkas kunna fungera som en fingervisare när man gör rätt eller fel. Det går exempelvis inte att räkna med dimensioner på ett felaktigt sätt, och funktionskomposition fungerar endast om båda funktionernas typdefinitioner (typer på argument och returvärde) stämmer överens. När det kommer till snabba belöningar kan den glädje man ser när koden kompilerar ses som en sådan. Läromaterialet innefattar även strategiskt placerade roliga bilder, för att ge impulsiva reaktioner av glädje.
+
 Vem är detta läromaterial relevant för? Visserligen är målgruppen datastudenter, och vi har personligen dragit nytta av det,
 men vi tror att det kan vara relevant för fler än så. Läromaterialet
 kan även vara intressant för fysiklärare. Fäldt nämnde till exempel att han
@@ -194,24 +196,28 @@ \subsection{Vilka områden passar domänspecifika språk?}\label{sec:lampligt}
 och lämpar sig därmed väl för implementering i Haskell som är ett språk med nära
 anknytning till matematik. En annan sak som dessa väl lämpade områden hade
 gemensamt var en tydlig syntax och en fix struktur som bestod av ``data och
-operationer''. Figur~\ref{fig:data_och_ops} visar några exempel på områden med
+operationer''. Tabell~\ref{tab:data_och_ops} visar några exempel på områden med
 sina data och operationer.
 
+\captionsetup[figure]{name=Tabell}
+
 \begin{figure}[tph]
 \centering
+\caption{Exempel på data och operationer i några domänspecifikaspråk.}\label{tab:data_och_ops} 
 \begin{tabular}{l|l}
 \toprule
 DSL / data & Exempel på operationer \\ \midrule
 Dimensioner & Multiplikation, division \\
 Vektorer & Addition, skalärprodukt \\
 Analys, funktioner & Derivera, multiplicera \\ \bottomrule
 \end{tabular}
-\caption{Exempeltabell över data och operationer i några domänspecifikaspråk.}\label{fig:data_och_ops} 
 \end{figure}
 
-Att notera ur figur~\ref{fig:data_och_ops} är att operationerna inom ett område
+\captionsetup[figure]{name=Figur}
+
+Att notera ur tabell~\ref{tab:data_och_ops} är att operationerna inom ett område
 görs på en och samma slags data, och sedan resulterar i samma slags data igen.
-Det här exemplifieras i matematisk analys, där derivering är en operation, som
+Det här exemplifieras i matematisk analys, där derivering är en operation som
 görs på en funktion och sedan resulterar i en annan funktion. Detta illustreras
 i figur~\ref{fig:analys_op_exempel} där man ser hur derivering av en funktion
 resulterar i en ny funktion.
@@ -273,11 +279,11 @@ \subsection{Vilka områden passar domänspecifika språk?}\label{sec:lampligt}
 identifiera syntaxen som används, vad är det för data som modelleras,
 vilka operationer som görs på denna data och vad finns det för lagar och samband
 som gäller för dessa. Detta sätt att arbeta fungerar bra för områden som är
-generella och som går att modellera på ett som tillåter vidareutveckling, såsom
+generella och som går att modellera på ett sätt som tillåter vidareutveckling, såsom
 vektorer i flera dimensioner eller vektorer vars komponenter kan vara av vilken
 typ som helst.
 
-Ett exempel på ett område som inte har några tydliga data och operationer är just
+Ett exempel på ett område som inte har några tydliga data och operationer är 
 lutande plan. Ett sådant område har istället teoretiska samband som relaterar
 olika egenskaper i systemet till varandra. Ett sådant samband är till exempel $a
 = g \cdot \sin(v)$ för det lutande planet i figur~\ref{fig:lutande_plan}.
@@ -308,7 +314,7 @@ \subsection{Vilka områden passar domänspecifika språk?}\label{sec:lampligt}
 tidigare domänspecifika språk. De tidigare språken tillhandahåller de matematiska
 verktyg som behövs för att koda upp lösningar av problem. Därav innehåller det
 resulterande läromaterialet, som beskrivs i avsnitt~\ref{sec:res_laromaterial},
-inga domänspecifika språk för fysik.
+inga domänspecifika språk för fysikaliska problem.
 
 Att vissa områden var mindre lämpliga var ett oväntat resultat i projektets
 genomförande. Vid start trodde vi att det skulle gå att göra domänspecifika
@@ -351,7 +357,7 @@ \subsection{Gör domänspecifika språk att fysik blir mer lättförståeligt?}\
 
 En annan aspekt är att när de domänspecifika språken används till fysikalisk
 problemlösning måste det ske enligt de regler som ställdes upp när de
-domänspecifika språken definierades Det går med andra ord inte att fuska och ta
+domänspecifika språken definierades. Det går med andra ord inte att fuska och ta
 genvägar i beräkningarna. Detta tankesätt tycker Fäldt, se
 avsnitt~\ref{sec:res_ake}, är en mycket bra aspekt som förmedlas med att
 presentera fysik på detta sätt. Studenten skolas in i att tänka i rigorösa och
@@ -406,7 +412,7 @@ \subsection{Gör domänspecifika språk att fysik blir mer lättförståeligt?}\
 att presentera fysik på och att vi var inne på rätt spår i vår utformning av
 läromaterialet, se avsnitt~\ref{sec:res_test}. Eftersom utvärderingen med
 testgruppen var väldigt kort är det dock svårt att dra några säkra slutsatser
-med hjälp av utvärderingen. Nyttan med ett större intresse för fysik är att man
+med hjälp av den. Nyttan med ett större intresse för fysik är att man
 då förhoppningsvis är mer motiverad att klara fysikkurserna.
 
 Avslutningsvis när det kommer till domänspecifika språks vara eller icke-vara
@@ -422,7 +428,7 @@ \section{Vidareutvecklingsmöjligheter och behov av ytterligare kunskap}
 
 Läromaterialet innehåller domänspecifika språk för de \textit{matematiska}
 områdena analys och vektorer. Dessa områden används sedan för att koda upp och
-lösa uppgifter av mer \textit{fysikaliska} slag, till exempel lutande plan. Med andra ord hanteras fysikaliska områden genom att tillämpa matematiska domänspecifika språk och inte genom att konstruera fysikaliska domänspecifika språk. En vidareutveckling
+lösa uppgifter av mer \textit{fysikaliska} slag, till exempel krafter på lådor. Med andra ord hanteras fysikaliska områden genom att \textit{tillämpa} matematiska domänspecifika språk och inte genom att \textit{konstruera} fysikaliska domänspecifika språk. En vidareutveckling
 hade därmed varit att göra precis det, att inte tillämpa matematiska
 domänspecifika språk utan att göra fysikaliska domänspecifika språk. Det kan vara
 saker som ett språk för ett lutande plans komponenter. Det kan vara ett
@@ -434,7 +440,7 @@ \section{Vidareutvecklingsmöjligheter och behov av ytterligare kunskap}
 domänspecifika språk hade därför varit en möjlig vidareutveckling.
 
 En annan möjlig vidareutveckling är att göra en rigorös studie kring de
-pedagogiska aspekterna kring kombinationen av fysik och domänspecifika språk.
+pedagogiska aspekterna hos kombinationen av fysik och domänspecifika språk.
 Detta projekt innehöll enbart en mindre sådan studie. Det som kan vara
 intressant att undersöka är om studenter tycker att fysik blir intressantare
 genom en kombination av detta slag och kanske därför studerar mer i fysikkursen.
@@ -446,7 +452,7 @@ \section{Vidareutvecklingsmöjligheter och behov av ytterligare kunskap}
 så i praktiken.
 
 Även det befintliga läromaterialet kan byggas vidare på. I sin nuvarande
-form behandlas varken termodynamik eller vågrörelselära något alls. Dessutom lär
+form behandlas varken termodynamik eller vågrörelselära alls. Dessutom lär
 det finnas aspekter inom den klassiska mekaniken som fattas.
 
 Slutligen finns det en mycket intressant vidareutveckling som inte alls har
@@ -480,7 +486,7 @@ \section{Etiska aspekter}
 hemsidans uppbyggnad.  Det handlar om att visa att man är positiv till att andra
 tittar hur man gjort och låta andra bygga vidare på ens skapelser. Genom att
 sluta oss till skaran som skapar öppen källkod hoppas vi att fler inom samhället
-i stort ska gå över till denna modell.
+i stort ska gå över till denna modell. 
 
 Valet att skriva på engelska har också att göra med tillgängligheten. Fler kan
 engelska än svenska. På detta sätt kan läromaterialet komma fler till gagn.

Rapport/include/Introduktion.tex

@@ -1,6 +1,8 @@
 
 \chapter{Introduktion}
 
+Detta kapitel beskriver projektets bakgrund, mål och avgränsningar.
+
 \section{Bakgrund}
 
 På civilingenjörsprogrammet Datateknik på Chalmers tekniska högskola ingår den obligatoriska
@@ -26,25 +28,25 @@ \section{Bakgrund}
   domäner från ett funktionellt programmeringsperspektiv: att ge beräkningsbevis
   (calculational proofs); att vara uppmärksamma på syntaxen för matematiska
   uttryck; och, slutligen, att organisera de resulterande funktionerna och
-typerna i domänspecifika språk.''~cite{tfpie2015}~\cite{lecture-notes}\
+typerna i domänspecifika språk.''~\cite{tfpie2015}~\cite{lecture-notes}\
 \end{center}
 
 Det funktionella programmeringsperspektivet som kursen använder sig av bottnar i
 så kallade domänspecifika språk. Kortfattat kan ett domänspecifikt språk
 beskrivas som ett programmeringsspråk som skapats för ett väl avgränsat
 område. Detta område kan vara databashantering, algebraiska uttryck eller till
 och med fysik. Språket kan antingen vara implementerat inuti ett annat
-programmeringsspråk eller implementerat helt fristående. I kursen och projektet 
+programmeringsspråk eller implementerat helt fristående. I kursen och projektet
 är det implementerat i Haskell.
 
-Idéen bakom projektet är att på motsvarande sätt använda domänspecifika språk för att ur ett alternativt perspektiv, likt det sättet DSLsofMath
-presenterar kopplingar mellan matematik och programmering. Förhoppningen är att kunna visa på kopplingar mellan programmering och fysik och därmed
+Idéen bakom projektet är att använda domänspecifika språk för att ur ett alternativt perspektiv presentera fysik. Likt det sätt DSLsofMath
+presenterar kopplingar mellan matematik och programmering ska projektet på motsvarande sätt visa på kopplingar mellan programmering och fysik och därmed
 underlätta lärandet. För att förtydliga ges här en analogi:
 
 %PaJa:Trevligt!
 
 \begin{center}
-Studenterna har svårt för matematik $\rightarrow $ DSLsofMath.\\ 
+Studenterna har svårt för matematik $\rightarrow $ DSLsofMath.\\
 Studenterna har svårt för fysik $\rightarrow $ Detta projekt.
 \end{center}
 
@@ -57,7 +59,7 @@ \section{Bakgrund}
 fysikkurser.
 
 Angående tidigare forskning och studier har en kurs på MIT, inte helt olik
-DSLsofMath, tidigare givits som berör både fysik och 
+DSLsofMath, tidigare givits som berör både fysik och
 domänspecifika språk.
 %funktionell programmering.
 \textit{Classical Mechanics: A Computational Approach} gavs av professor Gerald Sussman
@@ -69,7 +71,8 @@ \section{Bakgrund}
 förklaras fysikaliska fenomen genom att visa datorprogram för att simulera dem,
 skrivna i språket Scheme. Denna typ av kurs ter sig ovanliga och är, till
 projektgruppens kännedom, den enda kursen bortsett från DSLsofMath på Chalmers som knyter
-samman matematik, fysik och programmering.
+samman fysik, programmering och matematik på en symboliskt nivå för att förklara
+koncepten.
 
 Även tidigare har det genomförts ett kandidatarbete på Chalmers med anknytning till DSLsofMath.
 Vårterminen 2016 genomfördes kandidatarbetet \textit{Programmering som
@@ -88,7 +91,7 @@ \section{Projektets mål}
 från 2016, som istället för fysik behandlade matematik respektive signallära.
 
 Mer konkret ska ovanstående genomföras genom att skapa ett läromaterial.
-Läromaterialet ska bestå av 
+Läromaterialet ska bestå av
 domänspecifika språk, skrivna
 %programkod skriven
 i Haskell, som

Rapport/include/Metod.tex

@@ -135,7 +135,7 @@ \subsubsection*{Områden som valdes ut}
 
 När kunskap inhämtats om olika områden kunde ett urval göras. De områden som
 identifierades som grundläggande och hade en väl lämpad struktur (se
-avsnitt~\ref{sec:lampligt}) valdes ut. Med detta som grund blev områdena som valdes ut dimensioner, matematisk analys och vektorer. Här följer en kortfattad motivering av valet av dem.
+avsnitt~\ref{sec:lampligt}) valdes ut. Med detta som grund blev områdena som valdes ut fysikaliska dimensioner, matematisk analys och vektorer. Här följer en kortfattad motivering av valet av dem.
 
 \textit{Dimensioner} eftersom det är viktigt för studenter att förstå sig på
 hur dimensioner påverkas av algebraiska operationer. Det kan också vara
@@ -156,7 +156,7 @@ \subsubsection*{Områden som valdes ut}
 mekanik.
 
 De komposita områdena identifierades som områden som byggde vidare på de redan
-implementerade grundläggande områdena. Det komposita områdena som valdes ut
+implementerade grundläggande områdena. De komposita områdena som valdes ut
 blev exempelproblem och partikelmekanik. Här följer en kortfattad motivering av valet av dem.
 
 \textit{Exempelproblem} för att visa hur ett par typuppgifter i klassisk mekanik kan modelleras i läromaterialets domänspecifika språk. Närmare bestämt tillämpas de domänspecifika språken på \textit{krafter på lådor} och \textit{gungbräda}.
@@ -265,7 +265,7 @@ \subsubsection*{Implementation av grundläggande områden}
 BaseDim Le
 \end{lstlisting}
 
-Även om en sådan förenklare går att göra valdes en annan lösning till
+Även om en sådan förenklare går att göra valdes en annan lösning i
 läromaterialet. Nyckeln ligger i att betrakta dimensioner som en multiplikation
 av basdimensioner med exponenter. Ta till exempel hastighet
 \begin{align*}
@@ -330,7 +330,7 @@ \subsubsection*{Implementation av komposita områden}
 där de grundläggande områdena vektorer och matematisk analys
 kombinerades. Anledningen till detta var att partiklars position, hastighet och
 acceleration modelleras med vektorer, dessutom är de krafter som påverkar
-partiklar även modellerade som vektorer. Sedan används matematisk analys för att
+partiklar även de modellerade som vektorer. Sedan används matematisk analys för att
 göra dessa beräkningar. Därför var det naturligt att modellera partikelmekanik
 med hjälp av vektorer vars komponenter var uttryck som
 implementerades av matematisk analys.
@@ -379,7 +379,7 @@ \subsection{Skriva lärotext}
 övergripande likadana. Skillnaden låg i balansen mellan Haskell och fysik. För
 de grundläggande områdena fokuserade lärotexten mer på Haskell eftersom det var
 ett helt nytt domänspecifikt språk som skulle konstrueras. Hur det fungerade var
-därför viktigt att förklara. I kontrast står lärotexten för det komposita
+därför viktigt att förklara. I kontrast står lärotexten för de komposita
 områdena, där ett större fokus låg på fysik. För dessa områden visades hur de
 domänspecifika språken var praktiskt användbara och då förklarades fysik, för
 att sedan kunna visa hur den fysiken kunde representeras i de domänspecifika
@@ -389,7 +389,7 @@ \subsection{Skriva lärotext}
 matematisk analys, där istället för att visa och förklara hur områdena kunde
 implementeras i Haskell visade hur det direkt gick att översätta de
 fysikaliska formlerna som beskriver partiklars rörelse och energier till
-Haskell-kod med hjälp av de grundläggande områdena. Beskrivning av relationen arbete-energi (engelska \textit{Work-Energy theorem}) gick då till som i figur \ref{fig:komposit-ex}:
+Haskell-kod med hjälp av de grundläggande områdena. Beskrivning av relationen arbete-energi (engelska \textit{Work-Energy theorem}) gick då till som i figur \ref{fig:komposit-ex}.
 
 \begin{figure}[tph]
   \centering