Tillämpade kommentarer på teori

Author: Oskar Lundström

Rapport/include/Teori.tex

@@ -29,7 +29,7 @@ \section{Domänspecifika språk}
 
 Motsatsen till ett domänspecifikt språk är ett generellt språk. I
 vardagen är naturliga språk som svenska och engelska generella medan
-ryttar-begreppen ovan är domänspecifika. Precis som i vardagen finns
+ryttarbegreppen ovan är domänspecifika. Precis som i vardagen finns
 det i datavärlden generella programmeringsspråk, till exempel C++ och
 Java. Dessa är turingkompletta, vilket betyder att det går att
 uttrycka alla beräkningsbara problem i dem och även lösa dem givet
@@ -45,7 +45,7 @@ \section{Domänspecifika språk}
 utvecklats inom detta projekt är inbäddade i programmeringsspråket
 \textit{Haskell}. Haskell är ett lämpligt val eftersom det är enkelt att skapa
 datatyper som bygger upp det domänspecifika språket. Att Haskell är ett
-högnivå-språk är också en fördel då man slipper programmeringstekniska detaljer,
+högnivåspråk är också en fördel då man slipper programmeringstekniska detaljer,
 till exempel minneshantering, och istället kan fokusera på programmets innehåll
 och betydelse. Slutligen gör dess mönstermatchning att de datatyper som utgör
 det domänspecifika språket enkelt kan brytas isär och manipuleras.
@@ -68,7 +68,7 @@ \section{Syntax, syntaxträd och semantik}\label{sec:syntax}
 
 I domänspecifika språk som modellerar syntax, så kallade \textit{deep
 embeddings}, kan syntaxen representeras av trädstrukturer. Dessa
-strukturer kallas *syntaxträd*, och har haft stor betydelse i detta projekt.
+strukturer kallas \textit{syntaxträd}, och har haft stor betydelse i detta projekt.
 För att illustrera begreppet visas här ett domänspecifikt språk som består av ett
 syntaxträd som modellerar aritmetiska uttryck, implementerat i Haskell.
 Datatypen för syntaxträdet visas i figur~\ref{fig:syntax_exempel}.
@@ -209,7 +209,7 @@ \section{Att skapa motiverande läromaterial}\label{sec:arcs}
 
 Motivation är en persons vilja att göra något och i undervisningssammanhang vill
 man att studenten ska lära sig materialet. Studenten behöver alltså vara
-motiverad, ha vilja att, lära sig. Motivation kan ha flera källor, till exempel att
+motiverad, ha vilja, att lära sig. Motivation kan ha flera källor, till exempel att
 studenten tycker materialet är intressant eller att det finns belöningar i form
 av tillfredsställelsen att få att högt betyg. 
 
@@ -229,10 +229,10 @@ \section{Att skapa motiverande läromaterial}\label{sec:arcs}
 lyckas lära sig materialet. \textit{Satisfaction} handlar om att ge studenten
 tillfredsställelse efter att ha lärt sig något så att hen vill fortsätta lära
 sig. Det finns olika strategier för hur man genomför de olika delarna i praktiken och
-här följer en översikt för \textit{Attention}.\footnote{Eftersom projektet har
+här följer en översikt för \textit{Attention}\footnote{Eftersom projektet har
 ett begränsat fokus på de pedagogiska aspekterna, se
 avsnitt~\ref{sec:avgransningar}, har enbart \textit{Attention}  tagits hänsyn till. Av detta skäl är det enbart denna
-del beskriven här.}
+del beskriven här.}.
 
 För att fånga studentens uppmärksamhet och intresse finns tre allmänna
 strategier. Den första är varseblivning, att något plötsligt händer som man