Korrekturläsning och rättning

Author: Oskar Lundström

Rapport/include/Diskussion.tex

@@ -25,7 +25,7 @@ \section{Genomförandediskussion}
 bestämt kommer utvärderingen, urvalet och Literate Haskell diskuteras.
 
 Utvärderingen som gjordes under projektet kan kritiseras på flera sätt. För det
-första bestod testgruppen av enbart tre stycken. Fler
+första bestod testgruppen av enbart tre personer. Fler
 personer hade krävts för att få ett mindre snävt underlag. För det andra hölls
 utvärderingen under en ytterst kort tid, ungefär en timme. I början av den
 timmen såg de läromaterialet för första gången och resterande tid läste
@@ -56,7 +56,7 @@ \section{Genomförandediskussion}
 detta tankesätt grundligare än vad vi gjort, istället för att avfärda det som
 ett svårare sätt att gå till väga.
 
-Till sist kan man kritisera den allmänna metoden som valdes för utformningen av
+Till sist kan man kritisera den allmäna metoden som valdes för utformningen av
 läromaterialet, nämligen att skriva varje kapitel som en lång, sammanhängande,
 löpande text. Lärotexten har skrivits som en berättelse om hur ett
 domänspecifikt språk kan implementeras eller tillämpas för olika fysikaliska
@@ -83,11 +83,11 @@ \section{Resultatdiskussion}\label{sec:res_disk}
 kombinationen av domänspecifika språk och fysik.
 
 I projektets mål och avgränsningar stod det att vi skulle börja med klassisk
-mekanik, för att i mån av tid även behandla termodynamik och våglära. Hur långt
+mekanik, för att i mån av tid även behandla termodynamik och vågrörelselära. Hur långt
 hann vi? I avsnitt~\ref{sec:res_laromaterial} nämns att de tre grundläggande
 områdena dimensioner, matematisk analys och vektorer är färdiga, samt de
 komposita områdena partikelmekanik, gungbräda och krafter på lådor. Med andra
-ord har mekanik påbörjats, men inte termodynamik och våglära. Men hur mycket är
+ord har mekanik påbörjats, men inte termodynamik och vågrörelselära. Men hur mycket är
 kvar? Det som återstår enligt oss är att tillämpa de grundläggande områdena på
 fler fysikaliska problem utöver gungbräda och krafter på lådor. Vi tror att de
 tre grundläggande områdena som är färdiga räcker. Förutom fler tillämpningar kan
@@ -215,7 +215,7 @@ \subsection{Vilka områden passar domänspecifika språk?}\label{sec:lampligt}
 
 Att notera ur tabell~\ref{tab:data_och_ops} är att operationerna inom ett område
 görs på en och samma slags data, och sedan resulterar i samma slags data igen.
-Det här exemplifieras i matematisk analys, där derivering är en operation, som
+Det här exemplifieras i matematisk analys, där derivering är en operation som
 görs på en funktion och sedan resulterar i en annan funktion. Detta illustreras
 i figur~\ref{fig:analys_op_exempel} där man ser hur derivering av en funktion
 resulterar i en ny funktion.
@@ -277,11 +277,11 @@ \subsection{Vilka områden passar domänspecifika språk?}\label{sec:lampligt}
 identifiera syntaxen som används, vad är det för data som modelleras,
 vilka operationer som görs på denna data och vad finns det för lagar och samband
 som gäller för dessa. Detta sätt att arbeta fungerar bra för områden som är
-generella och som går att modellera på ett som tillåter vidareutveckling, såsom
+generella och som går att modellera på ett sätt som tillåter vidareutveckling, såsom
 vektorer i flera dimensioner eller vektorer vars komponenter kan vara av vilken
 typ som helst.
 
-Ett exempel på ett område som inte har några tydliga data och operationer är just
+Ett exempel på ett område som inte har några tydliga data och operationer är 
 lutande plan. Ett sådant område har istället teoretiska samband som relaterar
 olika egenskaper i systemet till varandra. Ett sådant samband är till exempel $a
 = g \cdot \sin(v)$ för det lutande planet i figur~\ref{fig:lutande_plan}.
@@ -312,7 +312,7 @@ \subsection{Vilka områden passar domänspecifika språk?}\label{sec:lampligt}
 tidigare domänspecifika språk. De tidigare språken tillhandahåller de matematiska
 verktyg som behövs för att koda upp lösningar av problem. Därav innehåller det
 resulterande läromaterialet, som beskrivs i avsnitt~\ref{sec:res_laromaterial},
-inga domänspecifika språk för fysik.
+inga domänspecifika språk för fysikaliska problem.
 
 Att vissa områden var mindre lämpliga var ett oväntat resultat i projektets
 genomförande. Vid start trodde vi att det skulle gå att göra domänspecifika
@@ -355,7 +355,7 @@ \subsection{Gör domänspecifika språk att fysik blir mer lättförståeligt?}\
 
 En annan aspekt är att när de domänspecifika språken används till fysikalisk
 problemlösning måste det ske enligt de regler som ställdes upp när de
-domänspecifika språken definierades Det går med andra ord inte att fuska och ta
+domänspecifika språken definierades. Det går med andra ord inte att fuska och ta
 genvägar i beräkningarna. Detta tankesätt tycker Fäldt, se
 avsnitt~\ref{sec:res_ake}, är en mycket bra aspekt som förmedlas med att
 presentera fysik på detta sätt. Studenten skolas in i att tänka i rigorösa och
@@ -410,7 +410,7 @@ \subsection{Gör domänspecifika språk att fysik blir mer lättförståeligt?}\
 att presentera fysik på och att vi var inne på rätt spår i vår utformning av
 läromaterialet, se avsnitt~\ref{sec:res_test}. Eftersom utvärderingen med
 testgruppen var väldigt kort är det dock svårt att dra några säkra slutsatser
-med hjälp av utvärderingen. Nyttan med ett större intresse för fysik är att man
+med hjälp av den. Nyttan med ett större intresse för fysik är att man
 då förhoppningsvis är mer motiverad att klara fysikkurserna.
 
 Avslutningsvis när det kommer till domänspecifika språks vara eller icke-vara
@@ -426,7 +426,7 @@ \section{Vidareutvecklingsmöjligheter och behov av ytterligare kunskap}
 
 Läromaterialet innehåller domänspecifika språk för de \textit{matematiska}
 områdena analys och vektorer. Dessa områden används sedan för att koda upp och
-lösa uppgifter av mer \textit{fysikaliska} slag, till exempel lutande plan. Med andra ord hanteras fysikaliska områden genom att tillämpa matematiska domänspecifika språk och inte genom att konstruera fysikaliska domänspecifika språk. En vidareutveckling
+lösa uppgifter av mer \textit{fysikaliska} slag, till exempel krafter på lådor. Med andra ord hanteras fysikaliska områden genom att \textit{tillämpa} matematiska domänspecifika språk och inte genom att \textit{konstruera} fysikaliska domänspecifika språk. En vidareutveckling
 hade därmed varit att göra precis det, att inte tillämpa matematiska
 domänspecifika språk utan att göra fysikaliska domänspecifika språk. Det kan vara
 saker som ett språk för ett lutande plans komponenter. Det kan vara ett
@@ -438,7 +438,7 @@ \section{Vidareutvecklingsmöjligheter och behov av ytterligare kunskap}
 domänspecifika språk hade därför varit en möjlig vidareutveckling.
 
 En annan möjlig vidareutveckling är att göra en rigorös studie kring de
-pedagogiska aspekterna kring kombinationen av fysik och domänspecifika språk.
+pedagogiska aspekterna hos kombinationen av fysik och domänspecifika språk.
 Detta projekt innehöll enbart en mindre sådan studie. Det som kan vara
 intressant att undersöka är om studenter tycker att fysik blir intressantare
 genom en kombination av detta slag och kanske därför studerar mer i fysikkursen.
@@ -450,7 +450,7 @@ \section{Vidareutvecklingsmöjligheter och behov av ytterligare kunskap}
 så i praktiken.
 
 Även det befintliga läromaterialet kan byggas vidare på. I sin nuvarande
-form behandlas varken termodynamik eller vågrörelselära något alls. Dessutom lär
+form behandlas varken termodynamik eller vågrörelselära alls. Dessutom lär
 det finnas aspekter inom den klassiska mekaniken som fattas.
 
 Slutligen finns det en mycket intressant vidareutveckling som inte alls har
@@ -484,7 +484,7 @@ \section{Etiska aspekter}
 hemsidans uppbyggnad.  Det handlar om att visa att man är positiv till att andra
 tittar hur man gjort och låta andra bygga vidare på ens skapelser. Genom att
 sluta oss till skaran som skapar öppen källkod hoppas vi att fler inom samhället
-i stort ska gå över till denna modell.
+i stort ska gå över till denna modell. 
 
 Valet att skriva på engelska har också att göra med tillgängligheten. Fler kan
 engelska än svenska. På detta sätt kan läromaterialet komma fler till gagn.

Rapport/include/Introduktion.tex

@@ -1,6 +1,8 @@
 
 \chapter{Introduktion}
 
+Detta kapitel beskriver projektets bakgrund, mål och avgränsningar.
+
 \section{Bakgrund}
 
 På civilingenjörsprogrammet Datateknik på Chalmers tekniska högskola ingår den obligatoriska
@@ -26,7 +28,7 @@ \section{Bakgrund}
   domäner från ett funktionellt programmeringsperspektiv: att ge beräkningsbevis
   (calculational proofs); att vara uppmärksamma på syntaxen för matematiska
   uttryck; och, slutligen, att organisera de resulterande funktionerna och
-typerna i domänspecifika språk.''~cite{tfpie2015}~\cite{lecture-notes}\
+typerna i domänspecifika språk.''~\cite{tfpie2015}~\cite{lecture-notes}\
 \end{center}
 
 Det funktionella programmeringsperspektivet som kursen använder sig av bottnar i
@@ -69,7 +71,7 @@ \section{Bakgrund}
 förklaras fysikaliska fenomen genom att visa datorprogram för att simulera dem,
 skrivna i språket Scheme. Denna typ av kurs ter sig ovanliga och är, till
 projektgruppens kännedom, den enda kursen bortsett från DSLsofMath på Chalmers som knyter
-samman matematik, fysik och programmering.
+samman matematik på symboliskt nivå, fysik och programmering.
 
 Även tidigare har det genomförts ett kandidatarbete på Chalmers med anknytning till DSLsofMath.
 Vårterminen 2016 genomfördes kandidatarbetet \textit{Programmering som

Rapport/include/Metod.tex

@@ -135,7 +135,7 @@ \subsubsection*{Områden som valdes ut}
 
 När kunskap inhämtats om olika områden kunde ett urval göras. De områden som
 identifierades som grundläggande och hade en väl lämpad struktur (se
-avsnitt~\ref{sec:lampligt}) valdes ut. Med detta som grund blev områdena som valdes ut dimensioner, matematisk analys och vektorer. Här följer en kortfattad motivering av valet av dem.
+avsnitt~\ref{sec:lampligt}) valdes ut. Med detta som grund blev områdena som valdes ut fysikaliska dimensioner, matematisk analys och vektorer. Här följer en kortfattad motivering av valet av dem.
 
 \textit{Dimensioner} eftersom det är viktigt för studenter att förstå sig på
 hur dimensioner påverkas av algebraiska operationer. Det kan också vara
@@ -156,7 +156,7 @@ \subsubsection*{Områden som valdes ut}
 mekanik.
 
 De komposita områdena identifierades som områden som byggde vidare på de redan
-implementerade grundläggande områdena. Det komposita områdena som valdes ut
+implementerade grundläggande områdena. De komposita områdena som valdes ut
 blev exempelproblem och partikelmekanik. Här följer en kortfattad motivering av valet av dem.
 
 \textit{Exempelproblem} för att visa hur ett par typuppgifter i klassisk mekanik kan modelleras i läromaterialets domänspecifika språk. Närmare bestämt tillämpas de domänspecifika språken på \textit{krafter på lådor} och \textit{gungbräda}.
@@ -265,7 +265,7 @@ \subsubsection*{Implementation av grundläggande områden}
 BaseDim Le
 \end{lstlisting}
 
-Även om en sådan förenklare går att göra valdes en annan lösning till
+Även om en sådan förenklare går att göra valdes en annan lösning i
 läromaterialet. Nyckeln ligger i att betrakta dimensioner som en multiplikation
 av basdimensioner med exponenter. Ta till exempel hastighet
 \begin{align*}
@@ -330,7 +330,7 @@ \subsubsection*{Implementation av komposita områden}
 där de grundläggande områdena vektorer och matematisk analys
 kombinerades. Anledningen till detta var att partiklars position, hastighet och
 acceleration modelleras med vektorer, dessutom är de krafter som påverkar
-partiklar även modellerade som vektorer. Sedan används matematisk analys för att
+partiklar även de modellerade som vektorer. Sedan används matematisk analys för att
 göra dessa beräkningar. Därför var det naturligt att modellera partikelmekanik
 med hjälp av vektorer vars komponenter var uttryck som
 implementerades av matematisk analys.
@@ -379,7 +379,7 @@ \subsection{Skriva lärotext}
 övergripande likadana. Skillnaden låg i balansen mellan Haskell och fysik. För
 de grundläggande områdena fokuserade lärotexten mer på Haskell eftersom det var
 ett helt nytt domänspecifikt språk som skulle konstrueras. Hur det fungerade var
-därför viktigt att förklara. I kontrast står lärotexten för det komposita
+därför viktigt att förklara. I kontrast står lärotexten för de komposita
 områdena, där ett större fokus låg på fysik. För dessa områden visades hur de
 domänspecifika språken var praktiskt användbara och då förklarades fysik, för
 att sedan kunna visa hur den fysiken kunde representeras i de domänspecifika
@@ -389,7 +389,7 @@ \subsection{Skriva lärotext}
 matematisk analys, där istället för att visa och förklara hur områdena kunde
 implementeras i Haskell visade hur det direkt gick att översätta de
 fysikaliska formlerna som beskriver partiklars rörelse och energier till
-Haskell-kod med hjälp av de grundläggande områdena. Beskrivning av relationen arbete-energi (engelska \textit{Work-Energy theorem}) gick då till som i figur \ref{fig:komposit-ex}:
+Haskell-kod med hjälp av de grundläggande områdena. Beskrivning av relationen arbete-energi (engelska \textit{Work-Energy theorem}) gick då till som i figur \ref{fig:komposit-ex}.
 
 \begin{figure}[tph]
   \centering

Rapport/include/Resultat.tex

@@ -1,6 +1,6 @@
 \chapter{Resultat}
 
-I detta kapitel redovisas kortfattat det resulterande läromaterialet, vilket består av ett antal område som är både roliga och lättlästa. Även
+I detta kapitel redovisas kortfattat det resulterande läromaterialet, vilket består av fem kapitel som är både roliga och lättlästa. Även
 resultaten från utvärderingen med testgruppen och mötena med Fäldt redovisas.
 
 \section{Läromaterialet}\label{sec:res_laromaterial}
@@ -22,7 +22,7 @@ \section{Läromaterialet}\label{sec:res_laromaterial}
 tänkt att vara rolig och muntra upp läsaren. Övningar ligger både i den löpande
 texten och i slutet av kapitlet. Övningarna i den löpande texten innebär oftast
 att läsaren ska implementera en liten del av det aktuella domänspecifika språket
-på egen hand, vilket illustreras i figur~\ref{fig:smakprov_ovning}. Övningarna i slutet av kapitlet innebär ofta större vidareutvecklingsmöjligheter på de domänspecifika språken.
+på egen hand, vilket illustreras i figur~\ref{fig:smakprov_ovning}. Övningarna i slutet av kapitlet innebär ofta större vidareutvecklingsmöjligheter av de domänspecifika språken.
 
 \begin{figure}[tph]
     \centering
@@ -91,11 +91,9 @@ \section{Läromaterialet}\label{sec:res_laromaterial}
 läsaren utan istället visa hur redan känd fysik direkt går att översätta till läromaterialets domänspecifika språk.
 
 Läromaterialet blev publicerat på en hemsida~\cite{LYAP} och all källkod finns
-tillgänglig på projektets GitHub-repository~\cite{LYAP_repo}. Texten är skriven
+tillgänglig på projektets GitHub-repository~\cite{LYAP_repo}. På GitHub-repositoriet finns även ett antal delvis färdigställda områden, till exempel bevisföring. Texten i läromaterialet är skriven
 på engelska.
 
-Förutom de områden som nämnts hittills finns ett antal delvis färdigställda områden, till exempel bevisföring. Den intresserade läsaren hänvisas till projektets GitHub-repository~\cite{LYAP_repo}.
-
 \section{Utvärderingen med testgruppen}\label{sec:res_test}
 
 Utfallet från utvärderingen med testgruppen var till övervägande del positivt.
@@ -115,10 +113,10 @@ \section{Utvärderingen med testgruppen}\label{sec:res_test}
 
 \section{Möten med fysikläraren}\label{sec:res_ake}
 
-Åke Fäldt hade en överlag positiv syn på läromaterialet.\footnote{Det bör
+Åke Fäldt hade en överlag positiv syn på läromaterialet\footnote{Det bör
 påpekas att det som är återgivet här självklart har tolkats, och kan ha
 missuppfattats, av projektgruppen. Fäldt ska med andra ord inte behöva stå till
-svars för vad som står här.} Fäldt tyckte att det fanns flera saker
+svars för vad som står här.}. Fäldt tyckte att det fanns flera saker
 läromaterialet kunde bidra med. En bra sak var att läromaterialet ger ett annat
 perspektiv på fysiken, ett annat sätt att förklara den genom att göra det med
 hjälp av domänspecifika språk. En annan bra sak var den rigorösitet som

Rapport/include/Slutsatser.tex

@@ -2,7 +2,7 @@
 \chapter{Slutsatser}
 
 Projektets mål var att konstruera ett läromaterial som modellerar fysik med
-hjälp av domänspecifika språk samt diskutera hur  det går och om det finns en
+hjälp av domänspecifika språk samt diskutera hur väl det går och om det finns en
 pedagogisk nytta i det. Bakgrunden låg i att projektgruppen ville väcka intresse
 för fysik hos datastudenter genom att presentera det ur ett funktionellt
 programmeringsperspektiv. Det skulle förhoppningsvis kunna förbättra den mindre

Rapport/include/Teori.tex

@@ -3,7 +3,7 @@ \chapter{Teori}
 
 I detta kapitel beskrivs fyra områden av central betydelse för projektet. Dessa
 områden är domänspecifika språk, begreppen syntax, syntaxträd och semantik,
-literat programmering samt ARCS-modellen och annan didaktik.
+litterat programmering samt lärandeteorier.
 
 \section{Domänspecifika språk}
 
@@ -35,7 +35,7 @@ \section{Domänspecifika språk}
 givet tillräckligt med tid och
 minnestillgångar~\cite{turing_ne}~\cite{turing_book}. Begränsningen med dessa
 generella språk är att de är just generella. Eftersom de har stöd för
-alla typer av beräkningar så blir både läsbarheten och användarvänligheten
+alla typer av beräkningar blir både läsbarheten och användarvänligheten
 lidande.
 
 Ett domänspecifikt språk kan antingen implementeras som ett fristående språk
@@ -64,7 +64,7 @@ \section{Syntax, syntaxträd och semantik}\label{sec:syntax}
 
 En form av domänspecifika språk är syntaxträd, vilka har haft en stor betydelse i detta projekt. Ett syntaxträd är en trädrepresentation av en syntax.
 För att illustrera begreppet visas här ett domänspecifikt språk som består av ett
-syntaxträd som modellerar aritmetiska uttryck implementerat i Haskell.
+syntaxträd som modellerar aritmetiska uttryck, implementerat i Haskell.
 Datatypen för syntaxträdet visas i figur~\ref{fig:syntax_exempel}.
 
 \begin{figure}[tph]

Rapport/include/frontmatter/Abstract.tex

@@ -42,7 +42,7 @@ \section*{Abstract}
 
 % KEYWORDS (MAXIMUM 10 WORDS)
 \vfill
-Keywords: Domain Specific Languages, Classical Mehanics, Physics Education, Learning Material, Functional Programming
+Keywords: Domain Specific Languages, Classical Mehanics, Physics Teaching, Learning Material, Functional Programming, Haskell
 
 % Learning material, physics, haskell, functional programming.
 

Rapport/include/frontmatter/Acknowledgements.tex

@@ -5,7 +5,7 @@ \section*{Förord}
 som genomfördes på Chalmers tekniska högskola under vårterminen 2018. Vi som har
 utfört detta kandidatarbete är tre studenter från civilingengörsprogrammet
 Datateknik vid Chalmers tekniska högskola och en student från det
-datavetenskapliga programmet vid Göteborgs Universitet.
+datavetenskapliga programmet vid Göteborgs universitet.
 
 Vi vill tacka Patrik Jansson, vår handledare, som med sina kloka tankar och goda
 råd agerat som ett fyrtorn när vi seglat på okända domänspecifika hav. Vi vill