Omgång 2 stavningskoll i sharelatex

Author: Oskar Lundström

Physics/src/Proofs/Frågor till Patrik.txt

@@ -1,4 +1,4 @@
 
-Jag har f�rs�kt g�ra n�got i stil med AbstractFOL i DSLM-kursen, men f�r algebraiska uttryck som dyker upp i fysikkursen. Min tanke �r att samband som "delta v = a * delta t om a �r konstant" ska bevisas utifr�n r�tt m�nga axiom (s� att man inte beh�ver bevisa all matematik ner till de minsta riktiga axiomen).
+Jag har f�rs�kt g�ra n�got i stil med AbstractFOL i DSLM-kursen, men f�r algebraiska uttryck som dyker upp i fysikkursen. Min tanke �r att samband som "delta v = a * delta t om a �r konstant" ska bevisas utifr�n r�tt m�nga axiom (s� att man inte beh�ver bevisa all matematik ner till de minsta riktiga axiomen).
 
-Tror du det detta �r ett fruktsamt sp�r att f�lja? �n s� l�nge k�nns det mest som att jag introducerar en massa axiom, precis dom som beh�vs f�r att kunna genomf�ra beviset. Sedan finns det en del problem, som jag markerat i k�llkoden. Har de n�gon bra l�sning i Haskells typsystem? 
+Tror du det detta �r ett fruktsamt sp�r att f�lja? �n s� l�nge k�nns det mest som att jag introducerar en massa axiom, precis dom som beh�vs f�r att kunna genomf�ra beviset. Sedan finns det en del problem, som jag markerat i k�llkoden. Har de n�gon bra l�sning i Haskells typsystem? 

Rapport/include/Diskussion.tex

@@ -150,7 +150,7 @@ \subsection{Om läromaterialets fokus på matematik och Haskell snarare än
   \centering
   \includegraphics[width=0.9\textwidth]{figure/purity.png}
   \caption{\href{https://xkcd.com/435/}{Purity} av
-  \href{https://xkcd.com}{xkcd.com} licencierad under
+  \href{https://xkcd.com}{xkcd.com} licensierad under
 \href{https://creativecommons.org/licenses/by-nc/2.5/}{CC BY-NC}. Bilden beskriver hur fysik är en tillämpning av matematik. Det är i själva verket
 så att en kedja av områden kan betraktas som tillämpningar av
 varandra.}\label{fig:xkcd} 
@@ -332,8 +332,7 @@ \subsection{Gör domänspecifika språk att fysik blir mer lättförståeligt el
 språken något i detta läromaterial eller hade det varit bättre att enbart hålla
 sig till fysik? Dessa tre frågor diskuteras nedan.
 
-Domänspecifika språk kan betraktas som ``tools for thinking'' (TODO gör detta
-till ett citat av Patrik). Med det menas att domänspecifika språk kan användas
+Domänspecifika språk kan betraktas som ``tools for thinking''\footnote{Uttryckt i Patrik Janssons egna ord. Han är föreläsare i DSLsofMath-kursen.}. Med det menas att domänspecifika språk kan användas
 till att strukturera ett område så att det blir enklare att få en överblick och
 enklare att förstå det. Dimensioner i läromaterialet är ett bra exempel på
 detta, se även avsnitt~\ref{sec:grund_impl}. Där konstateras att en godtycklig

Rapport/include/Metod.tex

@@ -185,7 +185,7 @@ \subsection{Implementation av domänspecifika språk för områdena}
 Vad som ansågs vara en bra, eller åtminstone tillräckligt bra, implementation
 var i huvudsak baserat på gruppmedlemmarnas intuition om Haskell och diskussion
 inom gruppen och med handledaren. Det viktigaste var att de skulle vara
-lättförståeliga Den progamtekniskt elegantaste implementationen användes därför
+lättförståeliga Den programtekniskt elegantaste implementationen användes därför
 inte alltid, utan den mer verbosa versionen föredrogs för att göra
 läromaterialet så lättläst som möjligt. Dock avstods det inte från användning av
 mer avancerade funktioner i Haskell när de var motiverade av materialet som
@@ -368,11 +368,11 @@ \subsection{Skriva lärotext}
 Generellt under skrivningen togs det hänsyn till en specifik underaspekt i ARCS-modellen, nämligen \textit{humor}. Språket i lärotexten har varit lättsamt, vardagligt och talspråkligt för att hålla kvar uppmärksamheten hos läsaren. Det har även ritats roliga bilder för att ge ytterligare humoristiska drag.
 
 Lärotexten och programkoden skrevs sammanvävt i samma fil, i Literate
-Haskell. Literat programmering passade bra ihop med
+Haskell. Litterat programmering passade bra ihop med
 hur läromaterialet skulle se ut då det betonade det jämnbördiga förhållandet
 mellan programkod och förklaringar. För att läromaterialet skulle vara
 lättförståeligt var det också viktigt att presentera materialet i den ordning
-som en mänsklig läsare, och inte datorn, tyckte var enklast. Avsnitt \ref{sec:lhs} beskriver hur literat programmering fungerar i allmänhet och ger
+som en mänsklig läsare, och inte datorn, tyckte var enklast. Avsnitt \ref{sec:lhs} beskriver hur litterat programmering fungerar i allmänhet och ger
 en bra bild hur det såg ut även i detta projekt.
 
 Under skrivandet av lärotexten passades övningar på att läggas till. Oftast
@@ -397,7 +397,7 @@ \subsection{Skriva lärotext}
 matematisk analys, där istället för att visa och förklara hur områdena kunde
 implementeras i Haskell visade hur det direkt gick att översätta de
 fysikaliska formlerna som beskriver partiklars rörelse och energier till
-Haskell-kod med hjälp av de grundläggande områdena. Beskrivning av relationen arbete-energi (engelska Work-Energy theorem) gick då till som i figur \ref{fig:komposit-ex}:
+Haskell-kod med hjälp av de grundläggande områdena. Beskrivning av relationen arbete-energi (engelska \textit{Work-Energy theorem}) gick då till som i figur \ref{fig:komposit-ex}:
 
 \begin{figure}[tph]
   \centering

Rapport/include/Teori.tex

@@ -162,7 +162,7 @@ \section{Litterat programmering och Literate Haskell}\label{sec:lhs}
 litterata program är däremot dokumentationen minst lika viktig. Den används till
 att förklara koden, sätta den i relationen till andra delar, med mera.
 Detta jämnbördiga förhållande syns konkret genom att titta på hur källkoden är
-skriven i ett literat program. Det kan till exempel se ut som i
+skriven i ett litterat program. Det kan till exempel se ut som i
 figur~\ref{fig:litterate_haskell_exempel} där man ser att källkoden och
 dokumentationen är sammanvävda på ett jämnbördigt sätt, där den ena inte är
 viktigare än den andra.
@@ -190,12 +190,12 @@ \section{Litterat programmering och Literate Haskell}\label{sec:lhs}
 Det andra sättet ett litterat program skiljer sig åt är ordningen programkoden
 står i. Traditionell programmering börjar oftast med att definiera små funktioner
 och metoder med snäva användningsområden och använder sedan dessa för att senare
-bygga ihop mer komplexa strukturer. Med literat programmering börjar man hellre
+bygga ihop mer komplexa strukturer. Med litterat programmering börjar man hellre
 med komplexa strukturer först och skriver text som förklarar den generella
 strukturen utan att gå in på detaljerna, för att sedan presentera de små
 delarna var för sig med tillhörande förklarande text.
 
-\textit{Literate Haskell} är literat programmering för Haskell.\cite{litterate_haskell}
+\textit{Literate Haskell} är litterat programmering för Haskell.\cite{litterate_haskell}
 Att programmera i Literate Haskell går till på samma sätt som vanlig Haskell,
 med skillnaden att programkod och text vävs ihop i en och samma fil. Det kan
 se ut som i figur~\ref{fig:litterate_haskell_exempel}. Filen, med tillägget