Merge branch 'master' of https://github.com/DSLsofMath/BScProj2018

Author: AiStudent

README.md

@@ -13,7 +13,7 @@ Medlemmar: Oskar, Erik, ~~Daniel~~, Björn, Johan
 * 8/5  : Inlämning av poster för tryckning
 * 15/5 : Utställning enligt anvisningar.* 16/5 : Engelsk Titel, Gäller rapporter på Svenska, kompletering möjlig fram till 9/6, vi kollar 24/5 och påminner
 * 21/5 : Deadline inlämning av Opposition, skriftlig elektronisk
-* 24/5 eller 25/5 : Muntliga slutredovisningar och opposition & Avtal om publicering, lämnas in i samband med presentationen
+* 24/5 (10:35) : Muntliga slutredovisning och opposition & Avtal om publicering, lämnas in i samband med presentationen
 * 25/5 : Egen utvärdering på blankett till handledaren.
 * 1/6 : Deadline inlämning av slutrapport, elektronisk form, med införande av opponenternas kommentarer.
 
@@ -32,17 +32,11 @@ Gör en överstrykning på saker när de är klara.
     - **B** Att böra på slutsatser
     - Slutsatser
 - Introduktion
-    - ~~**E** Fixa todos i bakgrund och allmän hyfsning~~
-    - ~~**E** Allmän hyfsning mål~~
-    - ~~**E** Allmän hyfsning avgränsningar~~
 - Teori
 - Metod
 - Resultat
-- DiskRes
 - Diskussion
-    - ~~**O** Genomförandediskussion~~
-    - **O** Ingress till resultatdiskussion
-    - **O** Mer kritik: Överlappande områden presenterar vi som någonting dåligt, att vi gärna vill ha väl definierade områden för att det bättre DSL då, men överlappande områden kanske kan vara bra ur en pedagogisk synvinkel. Se PaJas kommentarer i rapporten.
+
 
 
 

Rapport/include/Diskussion.tex

@@ -94,7 +94,7 @@ \section{Bakgrund}
 \section{Projektets mål}
 
 Tanken med detta kandidatarbete är att angripa fysik från ett funktionellt
-programeringsperspektiv. På detta sätt är förhoppningen att ämnet bli både
+programeringsperspektiv. På detta sätt är förhoppningen att ämnet blir både
 roligt och intressant för datastudenter, och därmed förhoppningsvis också
 enklare. Detta är likt premissen bakom kursen DSLsofMath och kandidatarbetet
 från 2016, som istället för fysik behandlade matematik respektive signallära.

Rapport/include/Introduktion.tex

@@ -16,25 +16,13 @@ \chapter{Genomförande}
 
 \begin{draft}
 
-Projektets genomförande bestod av fyra delar. Den största delen var att
-konstruera själva läromaterialet, och där ingick sökande efter fysikaliska
+Projektets genomförande bestod av fyra delar. Den största delen var
+konstruktionen av själva läromaterialet, och där ingick sökande efter fysikaliska
 områden, implementation av domänspecifika språk och skrivande av lärotext. De
 tre andra delarna var publicering av läromaterialet på en hemsida, utvärdering
 av läromaterialet med en testgrupp samt möten med Åke Fäldt, examinator och
 föreläsare för Fysik för ingenjörer. Mötena med Fäldt hade två syften: att hitta
-problemområden i fysikkursen och att få återkoppling på läromaterialet.
-
-\begin{binge}
-\textbf{TODO: Skriv om enligt PaJas kommentarer i rapporten}
-
-Det har inte funnits någon betydelsefull kronologi i projektet. I vilken
-ordningen aktiviteterna genomfördes spelar ingen roll för att förstå vad som
-genomfördes och hur det genomfördes. Resterande av kapitlet beskriver därför
-enbart aktiviteterna i sig, och inte i vilken ordningen de gjordes i relation
-till varandra. Självklart finns viss betydelsefull kronologi. Till exempel var
-(en del av) läromaterialet varit tvunget att vara skapat innan det kunde
-utvärderas, men sådana praktiska detaljer är obetydelsefulla för förståelsen.
-\end{binge}
+problemområden i fysikkursen och att få återkoppling på läromaterialet. Alla de olika delar i projektet genomfördes samtidigt men de finns här beskrivna separat.
 
 \section{Konstruktion av läromaterialet}\label{sec:konstruktion}
 
@@ -81,13 +69,6 @@ \section{Konstruktion av läromaterialet}\label{sec:konstruktion}
 sammanvävda var det också högst naturligt att processerna med att skapa dem
 även de var sammanvävda.
 
-\begin{binge}
-\textbf{TODO: Utveckla eller ta bort, känns som vi upprepar oss här}
-
-Genom hela projektet har skapande av kapitlena skett parallellt. De olika
-processerna har även befunnit sig i olika faser samtidigt.
-\end{binge}
-
 De tre följande avsnitten beskriver i detalj hur de tre faserna, val,
 implementation och skrivande, såg ut. Det är viktigt att minnas att det, som
 nämndes ovan, fanns överlapp mellan både faserna och kapitlena.
@@ -106,7 +87,7 @@ \subsection{Sökande efter områden att behandla}\label{sec:valet}
 var viktig för att kunna implementera de domänspecifika spårken på bästa sätt
 och undvika överlappande implementationer.
 
-\subsubsection{Kontakt med fysikläraren}
+\subsubsection*{Kontakt med fysikläraren}
 \label{sec:kontakt_faldt}
 
 Fäldt befrågades om vilka områden han i allmänhet anser studenter har
@@ -125,17 +106,16 @@ \subsubsection{Kontakt med fysikläraren}
 förhoppningsvis kunna underlätta för studenter att lära sig att identifiera vilken
 typ av uppgift de handskas med.
 
-\subsubsection{Studerande av kursbok och kursmaterial}
+\subsubsection*{Studerande av kursbok och kursmaterial}
 
 Efter kontakten med Fäldt kunde ett sökande efter konkreta områden genomföras.
 Detta gjordes genom att studera kursboken och kursmaterialet tillhörande Fysik
 för ingenjörer. Innehållet som hittades delades upp i avgränsade områden för att
 de skulle bli lämpade till varsitt domänspecifikt språk. Av speciellt intresse
 var de kapitel som behandlade mekanik (i enlighet med projektets mål att börja
 med klassisk mekanik), matematisk analys samt de kapitel som använde sig av en
-specifik syntax \todo{Syntax?}. Domänspecifik syntax var av intresse att finna
+specifik syntax. Domänspecifik syntax var av intresse att finna
 då en betydlig del av domänspecifika språk är modellering av just syntaxen.
-\todo{Kanske förtydliga/utveckla varför detta är av intresse}
 
 Sökandet i kursboken och kursmaterialet gav viktiga kunskaper om områden att
 behandla. Men minst lika viktiga var de inledande experiment som gjordes på
@@ -155,25 +135,13 @@ \subsubsection{Studerande av kursbok och kursmaterial}
 Komposita områden bygger vidare på andra områden eller tillämpar andra områden
 på konkreta fysikaliska problem.
 
-\subsubsection{Områden som valdes ut}
-
-TODO: Skriv om att varför just dessa. Var för att projektgruppen identifierade
-dessa grundläggande områden som resten av fysiken byggde på.
-
-De grundläggande områdena som under projekets gång valdes ut blev bevis,
-dimensioner, matematisk analys och vektorer.
+\subsubsection*{Områden som valdes ut}
 
 När kunskap inhämtats om olika områden kunde ett urval göras. De områden som
 identifierades som grundläggande och hade en väl lämpad struktur (se
 avsnitt~\ref{sec:valdes lampligt}) ut. Med detta som grund blev följande de
 områden som valdes ut.
 
-\textbf{OCH FLER?}
-
-\textit{Bevis} eftersom det ger en insikt i hur de formler man använder
-faktiskt uppstår. För att genomföra bevis krävs också att formler och
-beteckningar görs rigorösa, vilket ger en bättre förståelse av dem.
-
 \textit{Dimensioner} eftersom det är viktigt för studenter att förstå sig på
 hur dimensioner påverkas av algebraiska operationer. Det kan också vara
 hjälpsamt att kunna utföra automatisk, datorassisterad dimensionsanalys på
@@ -192,23 +160,23 @@ \subsubsection{Områden som valdes ut}
 planet eller rummet, och dessa är alla fundamentala element inom klassisk
 mekanik.
 
-\end{draft}
-\begin{binge}
-
-TODO: Skriv om varför just dessa komposita. Finns säkert många komposita, så något urval måste ha gjorts.
+De komposita områdena identifierades som områden som byggde vidare på de redan
+implementerade grundläggande områdena. Det komposita områdena som valdes ut
+blev:
 
-De komposita som valdes ut blev...
+\textit{Punktpartikelsmekanik}. Här gås mycket av den gymnasiala fysiken igenom.
+Lägesenergi, rörelseenergi, gravitation o.s.v. Den modelleras med vektorer vars
+komponenter består av matematiska uttryck tagna från kapitlet om matematisk
+analys. Förhoppningen är att detta område inte ska presentera någon ny fysik för
+läsaren utan istället visar hur redan känd fysik direkt går att översätta till
+domänspecifika våra domänspecifika språk.
 
-Ett exempel på ett komposit område är momentan- och medel-rörelse eftersom det
-direkt utgör en stor delmängd av alla problem inom mekanik i Fysik för
-ingenjörer. Väldigt många av de uppgifter studenter lär sig lösa inom mekanik
-är sträcka/hastighet/acceleration/kraft problem. Hur lång tid tar det att åka
-en sträcka om man har en viss medelhastighet? Om ett objekt med massa $m$
-påverkas av en kraft som varierar enligt $\sin(t)$, vad är då
-momentanhastigheten vid $t=10$? Detta är en kombination av det grundläggande
-området som behandlar vektorer och området som behandlar matematisk analys.
+\end{draft}
 
+\begin{binge}
+\textbf{TODO:~OCH FLER?}
 \end{binge}
+
 \begin{draft}
 
 \subsection{Implementation av DSL för områdena}

Rapport/include/Metod.tex

@@ -21,7 +21,7 @@ \section{Läromaterialet}\label{sec:res_laromaterial}
            mörkgrå.}~\label{fig:smakprov_laromaterial} 
 \end{figure}
 
-I läromaterialet finns även bilder och övningar.
+Språket i lärotexten är någorlunda lättsamt\footnote{Diskuteras utförligare i avsnitt \ref{sec:res_disk}.} och det finns även bilder och övningar.
 Figur~\ref{fig:smakprov_bild_laromaterial} är ett exempel på en bild ur
 läromaterialet. Notera speciellt den medvetet oseriösa ritningstekniken som är
 tänkt att vara rolig och muntra upp läsaren. Övningar ligger både i den löpande

Rapport/include/Resultat.tex

@@ -25,7 +25,7 @@ \section{Domänspecifika språk}
 
 Domänspecifika språk är vanligt förekommande i programmeringssammanhang. HTML är
 ett domänspecifikt språk för textformatering, SQL för databashantering och
-algebraiska uttryck. Precis som domänspecifika språk i vardagen passar
+CSV för tabeller. Precis som domänspecifika språk i vardagen passar
 domänspecifika språk inom programmering bäst för sitt egna domän. SQL är bra för
 databaser men inte att göra ett spel i.
 
@@ -38,9 +38,7 @@ \section{Domänspecifika språk}
 minnestillgångar\cite{turing_ne}\cite{turing_book}. Begränsningen med dessa
 generella språk är just deras egen generaliserbarhet, eftersom de har stöd för
 alla typer av beräkningar så blir både läsbarheten och användarvänligheten
-lidande.
-
-Ett exempel på ett domänspecifikt språk är \textit{syntaxträd}. Syntaxträd har
+lidande. Ett exempel på ett domänspecifikt språk i datavärlden är \textit{syntaxträd}. Syntaxträd har
 använts mycket i projektet och beskrivs mer utförligt i
 avsnitt~\ref{sec:syntax}.
 
@@ -54,15 +52,15 @@ \section{Domänspecifika språk}
 och betydelse. Slutligen gör dess mönstermatchning att de datatyper som utgör
 det domänspecifika språket enkelt kan brytas isär och manipuleras.
 
-För vidare läsning rekommenderas \textit{DSL for the Uninitiated} \cite{DSLU}. 
+För vidare läsning om domänspecifka språk rekommenderas \textit{DSL for the Uninitiated} \cite{DSLU}. 
 
 \section{Syntax, syntaxträd och semantik}\label{sec:syntax}
 
 I samband med domänspecifika språk dyker begreppen \textit{syntax} och
 \textit{semantik} upp. Syntax är grammatiken för ett språk medan semantiken är
 betydelsen av en konstruktion, en mening, i språket. Inom
-aritmetik\footnote{Aritmetik är den gren inom matematiken som behandlar att
-räkna.} är tal och operationer syntax medan värdet av uttrycket är semantiken.
+aritmetik\footnote{Aritmetik är den gren inom matematiken som behandlar
+räkning av tal.} är tal och operationer syntax medan värdet av uttrycket är semantiken.
 Till exempel är $((3 + 2) * 10)^4$ syntax medan $6.250.000$ är semantiken,
 eftersom det är det som det syntaktiska uttrycket \textit{betyder}.
 Domänspecifika språk har med syntax att göra eftersom många domänspecifika språk
@@ -118,7 +116,7 @@ \section{Syntax, syntaxträd och semantik}\label{sec:syntax}
 i samband med syntaxträd. I detta exempel är semantiken det värde som
 syntaxträdet betyder. Detta värde kan beräknas utifrån syntaxträdet. Det görs
 genom en \textit{beräkningsfunktion}. För exemplets syntaxträd kan
-utvärderingsfunktionen se ut som i figur \ref{fig:eval_tree}
+beräkningsfunktionen se ut som i figur \ref{fig:eval_tree}
 
 \begin{figure}[tph]
   \begin{lstlisting}
@@ -127,27 +125,27 @@ \section{Syntax, syntaxträd och semantik}\label{sec:syntax}
 evaluate (e1 :*: e2) = evaluate e1 * evaluate e2
 evaluate (Const v)   = v
   \end{lstlisting}
-  \caption{En utvärderingsfunktion för syntaxträdet.}\label{fig:eval_tree}
+  \caption{En beräkningsfunktion för syntaxträdet.}\label{fig:eval_tree}
 \end{figure}
 
 Det finns tre saker som är speciellt värda att notera i
 figur~\ref{fig:eval_tree}. Den första är att eftersom syntaxen innehåller tre olika
 typer av element, här motsvarat av de tre datakonstruktorerna, krävs tre fall i
-utvärderingsfunktionen som beräknar vardera av dem. \textit{evaluate} har
+beräkningsfunktionen som beräknar vardera av dem. \textit{evaluate} har
 därför ett fall för \texttt{:+:}, ett för \texttt{:*:} och ett för
 \texttt{Const}. 
 
 Den andra saken att notera ur figur~\ref{fig:eval_tree} är hur ett fall
-utvärderas. Hur utvärderingen ska ses ut får man genom att ta hänsyn till
+beräknas. Hur beräkningen ska ses ut får man genom att ta hänsyn till
 semantiken hos det syntaktiska elementet. \texttt{e1 :+: e2} är syntax för
 addition av de två uttrycken \texttt{e1} och \texttt{e2}. Därför blir
 semantiken, värdet, av \texttt{e1 :+: e2} lika med värdet hos \texttt{e1} och
-\texttt{e2} adderade. Ett liknande resonemang ger svaret på hur utvärderingen av
+\texttt{e2} adderade. Ett liknande resonemang ger svaret på hur beräkningen av
 de två resterande fallen ska se ut.
 
 Den tredje saken i figur~\ref{fig:eval_tree} värd att poängtera är dess
 typsignatur, \texttt{Expr -> Double}. Den gör nämligen att man kan tolka
-\texttt{evaluate}, och utvärderingsfunktioner i allmänhet, som en översättning
+\texttt{evaluate}, och beräkningsfunktioner i allmänhet, som en översättning
 från syntax (här \texttt{Expr}) till semantik (här \texttt{Double}).
 
 \end{draft}

Rapport/include/Teori.tex

@@ -4,7 +4,3 @@ \chapter{Utdrag ur läromaterialet}
 Här följer ett utdrag ur läromaterialet. Det är avsnitt ''Quantity'' ur kapitlet ''Dimensions'' (Dimensioner).
 
 \includepdf[pages={-}]{include/backmatter/Utdrag.pdf}
-
-\newpage
-
-Är inte detta med så tas bara halva sista sidan med av föregående

Rapport/include/backmatter/Utdrag.tex

@@ -75,9 +75,10 @@ @misc{LSB_kap5
   note = "U. P. Lundgren, R. Säljö, C. Liberg (Red.), ``Lärande Skola Bildning'', 2 uppl.,ss. 139-197, Stockholm, Natur \& Kultur, 2012."
 }
 @article{MD,
-Author = {William R. Saunders and James Grant and Eike H. Müller},
+Author = {William R. Saunders och James Grant och Eike H. Müller},
 Title = {A Domain Specific Language for Performance Portable Molecular Dynamics Algorithms},
 Year = {2017},
 Eprint = {arXiv:1704.03329},
 Doi = {10.1016/j.cpc.2017.11.006},
+Note = {[Online]. Tillgänglig: \url{https://arxiv.org/abs/1704.03329}, hämtad: 2018-04-20.}
 }

Rapport/include/backmatter/referenser.bib

@@ -12,7 +12,7 @@ \chapter*{Ordlista}
 
 \textbf{Åke Fäldt} Föreläsare och examinator i kursen Fysik för ingenjörer.
 
-\textbf{Fysik för ingenjörer} En fysikkurs som är obligatorisk för studenter på Datateknik civilingenjör på Chalmers. Den ges i årskurs 2 och innehåller grunderna i mekanik, termodynamik och vågrörelselära.
+\textbf{Fysik för ingenjörer} En fysikkurs som är obligatorisk för studenter på Datateknik civilingenjör på Chalmers. Den ges i årskurs 2 och innehåller grunderna i klassisk mekanik, termodynamik och våglära.
 
 \textbf{Univerisity Physics} Den fysikbok som används i Fysik för ingenjörer.