Små ändringar i metod och teori

Author: Oskar Lundström

Rapport/include/Metod.tex

@@ -22,19 +22,7 @@ \chapter{Genomförande}
 tre andra delarna var publicering av läromaterialet på en hemsida, utvärdering
 av läromaterialet med en testgrupp samt möten med Åke Fäldt, examinator och
 föreläsare för Fysik för ingenjörer. Mötena med Fäldt hade två syften: att hitta
-problemområden i fysikkursen och att få återkoppling på läromaterialet.
-
-\begin{binge}
-\textbf{TODO: Skriv om enligt PaJas kommentarer i rapporten}
-
-Det har inte funnits någon betydelsefull kronologi i projektet. I vilken
-ordningen aktiviteterna genomfördes spelar ingen roll för att förstå vad som
-genomfördes och hur det genomfördes. Resterande av kapitlet beskriver därför
-enbart aktiviteterna i sig, och inte i vilken ordningen de gjordes i relation
-till varandra. Självklart finns viss betydelsefull kronologi. Till exempel var
-(en del av) läromaterialet varit tvunget att vara skapat innan det kunde
-utvärderas, men sådana praktiska detaljer är obetydelsefulla för förståelsen.
-\end{binge}
+problemområden i fysikkursen och att få återkoppling på läromaterialet. Alla de olika delar i projektet genomfördes samtidigt men de finns här beskrivna separat.
 
 \section{Konstruktion av läromaterialet}\label{sec:konstruktion}
 
@@ -81,13 +69,6 @@ \section{Konstruktion av läromaterialet}\label{sec:konstruktion}
 sammanvävda var det också högst naturligt att processerna med att skapa dem
 även de var sammanvävda.
 
-\begin{binge}
-\textbf{TODO: Utveckla eller ta bort, känns som vi upprepar oss här}
-
-Genom hela projektet har skapande av kapitlena skett parallellt. De olika
-processerna har även befunnit sig i olika faser samtidigt.
-\end{binge}
-
 De tre följande avsnitten beskriver i detalj hur de tre faserna, val,
 implementation och skrivande, såg ut. Det är viktigt att minnas att det, som
 nämndes ovan, fanns överlapp mellan både faserna och kapitlena.
@@ -106,7 +87,7 @@ \subsection{Sökande efter områden att behandla}\label{sec:valet}
 var viktig för att kunna implementera de domänspecifika spårken på bästa sätt
 och undvika överlappande implementationer.
 
-\subsubsection{Kontakt med fysikläraren}
+\subsubsection*{Kontakt med fysikläraren}
 \label{sec:kontakt_faldt}
 
 Fäldt befrågades om vilka områden han i allmänhet anser studenter har
@@ -125,7 +106,7 @@ \subsubsection{Kontakt med fysikläraren}
 förhoppningsvis kunna underlätta för studenter att lära sig att identifiera vilken
 typ av uppgift de handskas med.
 
-\subsubsection{Studerande av kursbok och kursmaterial}
+\subsubsection*{Studerande av kursbok och kursmaterial}
 
 Efter kontakten med Fäldt kunde ett sökande efter konkreta områden genomföras.
 Detta gjordes genom att studera kursboken och kursmaterialet tillhörande Fysik
@@ -155,7 +136,7 @@ \subsubsection{Studerande av kursbok och kursmaterial}
 Komposita områden bygger vidare på andra områden eller tillämpar andra områden
 på konkreta fysikaliska problem.
 
-\subsubsection{Områden som valdes ut}
+\subsubsection*{Områden som valdes ut}
 
 TODO: Skriv om att varför just dessa. Var för att projektgruppen identifierade
 dessa grundläggande områden som resten av fysiken byggde på.

Rapport/include/Teori.tex

@@ -25,7 +25,7 @@ \section{Domänspecifika språk}
 
 Domänspecifika språk är vanligt förekommande i programmeringssammanhang. HTML är
 ett domänspecifikt språk för textformatering, SQL för databashantering och
-algebraiska uttryck. Precis som domänspecifika språk i vardagen passar
+CSV för tabeller. Precis som domänspecifika språk i vardagen passar
 domänspecifika språk inom programmering bäst för sitt egna domän. SQL är bra för
 databaser men inte att göra ett spel i.
 
@@ -38,9 +38,7 @@ \section{Domänspecifika språk}
 minnestillgångar\cite{turing_ne}\cite{turing_book}. Begränsningen med dessa
 generella språk är just deras egen generaliserbarhet, eftersom de har stöd för
 alla typer av beräkningar så blir både läsbarheten och användarvänligheten
-lidande.
-
-Ett exempel på ett domänspecifikt språk är \textit{syntaxträd}. Syntaxträd har
+lidande. Ett exempel på ett domänspecifikt språk i datavärlden är \textit{syntaxträd}. Syntaxträd har
 använts mycket i projektet och beskrivs mer utförligt i
 avsnitt~\ref{sec:syntax}.
 
@@ -54,15 +52,15 @@ \section{Domänspecifika språk}
 och betydelse. Slutligen gör dess mönstermatchning att de datatyper som utgör
 det domänspecifika språket enkelt kan brytas isär och manipuleras.
 
-För vidare läsning rekommenderas \textit{DSL for the Uninitiated} \cite{DSLU}. 
+För vidare läsning om domänspecifka språk rekommenderas \textit{DSL for the Uninitiated} \cite{DSLU}. 
 
 \section{Syntax, syntaxträd och semantik}\label{sec:syntax}
 
 I samband med domänspecifika språk dyker begreppen \textit{syntax} och
 \textit{semantik} upp. Syntax är grammatiken för ett språk medan semantiken är
 betydelsen av en konstruktion, en mening, i språket. Inom
-aritmetik\footnote{Aritmetik är den gren inom matematiken som behandlar att
-räkna.} är tal och operationer syntax medan värdet av uttrycket är semantiken.
+aritmetik\footnote{Aritmetik är den gren inom matematiken som behandlar
+räkning av tal.} är tal och operationer syntax medan värdet av uttrycket är semantiken.
 Till exempel är $((3 + 2) * 10)^4$ syntax medan $6.250.000$ är semantiken,
 eftersom det är det som det syntaktiska uttrycket \textit{betyder}.
 Domänspecifika språk har med syntax att göra eftersom många domänspecifika språk
@@ -118,7 +116,7 @@ \section{Syntax, syntaxträd och semantik}\label{sec:syntax}
 i samband med syntaxträd. I detta exempel är semantiken det värde som
 syntaxträdet betyder. Detta värde kan beräknas utifrån syntaxträdet. Det görs
 genom en \textit{beräkningsfunktion}. För exemplets syntaxträd kan
-utvärderingsfunktionen se ut som i figur \ref{fig:eval_tree}
+beräkningsfunktionen se ut som i figur \ref{fig:eval_tree}
 
 \begin{figure}[tph]
   \begin{lstlisting}
@@ -127,27 +125,27 @@ \section{Syntax, syntaxträd och semantik}\label{sec:syntax}
 evaluate (e1 :*: e2) = evaluate e1 * evaluate e2
 evaluate (Const v)   = v
   \end{lstlisting}
-  \caption{En utvärderingsfunktion för syntaxträdet.}\label{fig:eval_tree}
+  \caption{En beräkningsfunktion för syntaxträdet.}\label{fig:eval_tree}
 \end{figure}
 
 Det finns tre saker som är speciellt värda att notera i
 figur~\ref{fig:eval_tree}. Den första är att eftersom syntaxen innehåller tre olika
 typer av element, här motsvarat av de tre datakonstruktorerna, krävs tre fall i
-utvärderingsfunktionen som beräknar vardera av dem. \textit{evaluate} har
+beräkningsfunktionen som beräknar vardera av dem. \textit{evaluate} har
 därför ett fall för \texttt{:+:}, ett för \texttt{:*:} och ett för
 \texttt{Const}. 
 
 Den andra saken att notera ur figur~\ref{fig:eval_tree} är hur ett fall
-utvärderas. Hur utvärderingen ska ses ut får man genom att ta hänsyn till
+beräknas. Hur beräkningen ska ses ut får man genom att ta hänsyn till
 semantiken hos det syntaktiska elementet. \texttt{e1 :+: e2} är syntax för
 addition av de två uttrycken \texttt{e1} och \texttt{e2}. Därför blir
 semantiken, värdet, av \texttt{e1 :+: e2} lika med värdet hos \texttt{e1} och
-\texttt{e2} adderade. Ett liknande resonemang ger svaret på hur utvärderingen av
+\texttt{e2} adderade. Ett liknande resonemang ger svaret på hur beräkningen av
 de två resterande fallen ska se ut.
 
 Den tredje saken i figur~\ref{fig:eval_tree} värd att poängtera är dess
 typsignatur, \texttt{Expr -> Double}. Den gör nämligen att man kan tolka
-\texttt{evaluate}, och utvärderingsfunktioner i allmänhet, som en översättning
+\texttt{evaluate}, och beräkningsfunktioner i allmänhet, som en översättning
 från syntax (här \texttt{Expr}) till semantik (här \texttt{Double}).
 
 \end{draft}

Rapport/include/frontmatter/Ordlista.tex

@@ -12,7 +12,7 @@ \chapter*{Ordlista}
 
 \textbf{Åke Fäldt} Föreläsare och examinator i kursen Fysik för ingenjörer.
 
-\textbf{Fysik för ingenjörer} En fysikkurs som är obligatorisk för studenter på Datateknik civilingenjör på Chalmers. Den ges i årskurs 2 och innehåller grunderna i mekanik, termodynamik och vågrörelselära.
+\textbf{Fysik för ingenjörer} En fysikkurs som är obligatorisk för studenter på Datateknik civilingenjör på Chalmers. Den ges i årskurs 2 och innehåller grunderna i klassisk mekanik, termodynamik och våglära.
 
 \textbf{Univerisity Physics} Den fysikbok som används i Fysik för ingenjörer.