Merge branch 'master' of https://github.com/DSLsofMath/BScProj2018

Author: AiStudent

Rapport/include/Diskussion.tex

@@ -327,9 +327,9 @@ \subsection{Gör domänspecifika språk att fysik blir mer lättförståeligt?}\
 språken något i detta läromaterial eller hade det varit bättre att enbart hålla
 sig till fysik? Dessa tre frågor diskuteras nedan.
 
-Domänspecifika språk kan betraktas som ``tools for thinking''\footnote{Uttryckt i Patrik Janssons egna ord. Han är föreläsare i DSLsofMath-kursen.}. Med det menas att domänspecifika språk kan användas
+Domänspecifika språk kan betraktas som ``tools for thinking''\footnote{Uttryckt i Patrik Janssons egna ord, han är föreläsare i DSLsofMath-kursen.}. Med det menas att domänspecifika språk kan användas
 till att strukturera ett område så att det blir enklare att få en överblick och
-enklare att förstå det. Dimensioner i läromaterialet är ett bra exempel på
+förstå det. Dimensioner i läromaterialet är ett bra exempel på
 detta, se även avsnitt~\ref{sec:grund_impl}. Där konstateras att en godtycklig
 dimension kan skrivas som de sju grunddimensionerna med tillhörande exponenter.
 Eftersom dimensionerna måste definieras så tydligt att det går att göra ett
@@ -341,7 +341,7 @@ \subsection{Gör domänspecifika språk att fysik blir mer lättförståeligt?}\
 detta~\cite{kandidat2016}. Det kandidatarbetet resulterade också i ett
 läromaterial. Skillnaden är att det handlade om signallära medan detta handlar
 om fysik. Grundidėn är dock densamma: att använda domänspecifika språk för att
-ge struktur till ett annat område.  Detta tycker vi visar att det finns ett
+ge struktur till ett annat område.  Detta tycker vi visar på att det finns ett
 akademiskt intresse för att använda domänspecifika språk i syfte att lära ut,
 och att det inte bara är fysik och matematik som är lämpliga områden utan att
 den generella idén som vi presenterar i denna rapport även går att applicera på
@@ -371,7 +371,7 @@ \subsection{Gör domänspecifika språk att fysik blir mer lättförståeligt?}\
 möjligheter, även om inte alla aspekter av fysik kan täckas. 
 
 Man kan också
-tänka sig att det finns ett värde i ett fånga upp den kreativa problemlösningen
+tänka sig att det finns ett värde i omsluta den kreativa problemlösningen
 med ett fyrkantigt system och på så sätt stoppa problemlösaren från att göra
 misstag. På ett förenklat sätt kan man säga att så länge typsystemet inte klagar
 betyder det att man löser problemet på ett korrekt sätt. Igen handlar det om att se
@@ -383,7 +383,7 @@ \subsection{Gör domänspecifika språk att fysik blir mer lättförståeligt?}\
 
 Hittills har domänspecifika språk framförts som ett sätt att strukturera fysik.
 Projektets läromaterial är ett exempel på ett sådant försök. Men läromaterialet
-har även haft två andra drag, förutom domänspecifika språk, som skiljer sig från
+har även haft två andra drag förutom domänspecifika språk, som skiljer sig från
 traditionell fysikundervisning, nämligen ett lättillgängligt språk och en
 nogrann genomgång av koncepten. Hade inte detta räckt? Hade fysiken i sig inte
 kunnat förklarats bättre om den haft allt fokus?
@@ -404,15 +404,15 @@ \subsection{Gör domänspecifika språk att fysik blir mer lättförståeligt?}\
 respektive dimensioner adderas, och vid operationer behandlas de på liknande
 sätt. Denna likhet påvisades i läromaterialet genom att implementera fysikaliska
 dimensioner i Haskells typsystem, se avsnitt~\ref{sec:res_laromaterial}. Denna
-tanke stöds av att även testgruppen tyckte läromaterialet var ett intressant sätt
+tanke stöds även av att testgruppen tyckte läromaterialet var ett intressant sätt
 att presentera fysik på och att vi var inne på rätt spår i vår utformning av
 läromaterialet, se avsnitt~\ref{sec:res_test}. Eftersom utvärderingen med
 testgruppen var väldigt kort är det dock svårt att dra några säkra slutsatser
 med hjälp av den. Nyttan med ett större intresse för fysik är att man
 då förhoppningsvis är mer motiverad att klara fysikkurserna.
 
-Avslutningsvis när det kommer till domänspecifika språks vara eller icke-vara
-ihop med fysikundervisning anser vi att en antingen-eller syn inte är bra.
+Avslutningsvis när det kommer till de domänspecifika språkens vara eller icke-vara
+ihop med fysikundervisning anser vi att en antingen-eller syn inte är konstruktiv.
 Istället kan man kombinera dem på ett balanserat sätt. Det kan handla om att ha
 vissa inslag av domänspecifika språk i en annars traditionell fysikundervisning,
 och på så sätt fånga upp de delar domänspecifika språk gör bra i fysik:
@@ -426,10 +426,8 @@ \section{Vidareutvecklingsmöjligheter och behov av ytterligare kunskap}
 områdena analys och vektorer. Dessa områden används sedan för att koda upp och
 lösa uppgifter av mer \textit{fysikaliska} slag, till exempel krafter på lådor. Med andra ord hanteras fysikaliska områden genom att \textit{tillämpa} matematiska domänspecifika språk och inte genom att \textit{konstruera} fysikaliska domänspecifika språk. En vidareutveckling
 hade därmed varit att göra precis det, att inte tillämpa matematiska
-domänspecifika språk utan att göra fysikaliska domänspecifika språk. Det kan vara
-saker som ett språk för ett lutande plans komponenter. Det kan vara ett
-språk för vilka krafter som verkar på fysikaliska kroppar i mekanikproblem.
-Det kan till och med vara ett domänspecifikt språk för något så abstrakt som
+domänspecifika språk utan att göra fysikaliska domänspecifika språk. Det kan till exempel vara
+saker som ett språk för ett lutande plans komponenter, ett språk för vilka krafter som verkar på fysikaliska kroppar i mekanikproblem eller till och med ett språk för något så abstrakt som
 fysikalisk problemlösning i allmänhet. Vi vet inte hur ett domänspecifikt språk
 av detta slag kan se ut, vilket är anledningen till att vi gick den andra vägen,
 som vi diskuterade i avsnitt~\ref{sec:fpf}. Att ger mer fysik-orienterade
@@ -442,22 +440,22 @@ \section{Vidareutvecklingsmöjligheter och behov av ytterligare kunskap}
 genom en kombination av detta slag och kanske därför studerar mer i fysikkursen.
 Det hade också varit intressant att undersöka om det rigorösa tankesätt
 domänspecifika språk förmedlar (se avsnitt~\ref{sec:bara_fysik}) spiller över och
-gör nytta inom traditionell fysikundervisning. Det är inom dessa två frågor det
+gör nytta inom traditionell fysikundervisning. Det är för dessa två frågor det
 främsta behovet av ytterligare kunskaper ligger. Ett av målen med detta projekt var trots allt att förbättra fysikkunskaper (genom ökat intresse eller mer
-rigorösitet) och då är det av yttersta vikt att undersöka om det faktiskt blir
+rigorösitet) och då är det viktigt att undersöka om det faktiskt blir
 så i praktiken.
 
 Även det befintliga läromaterialet kan byggas vidare på. I sin nuvarande
-form behandlas varken termodynamik eller vågrörelselära alls. Dessutom lär
-det finnas aspekter inom den klassiska mekaniken som fattas.
+form behandlas varken termodynamik eller vågrörelselära alls. Dessutom
+finns det aspekter inom den klassiska mekaniken som fattas.
 
 Slutligen finns det en mycket intressant vidareutveckling som inte alls har
 behandlats i detta projekt, nämligen att använda matematiska och fysikaliska domänspecifika språk som
 ett syntaktiskt lager mellan användare och en underliggande komplex kodbas. I
 många fall kan dessa kodbaser vara implementerade på ointuitivt sätt och utan
 någon typsäkerhet. I dessa fall kan det vara mycket användbart med ett
-domänspecifikt språk med hög typsäkerhet som möjliggör för användaren att
-endast skriva korrekta uttryck och som döljer den bakomliggande komplexiteten. Tänk till exempel på kod i Matlab. Där är det lätt hänt att missa någon detalj i sin implementation så att beräkningarna blir fel. Om ett syntaktiskt lager funnits som krävde att de fysikaliska dimensionerna stämde överens hade vissa misstag kunnat upptäckas vid kompileringstid istället för att kanske inte upptäckas alls. Denna idé framfördes till oss av Jeff Chen\footnote{Jeffs sida på Chalmers:
+domänspecifikt språk med hög typsäkerhet som tvingar användaren att
+endast skriva korrekta uttryck och som döljer den bakomliggande komplexiteten. Tänk till exempel på kod i Matlab. Där är det lätt hänt att missa någon detalj i sin implementation så att beräkningarna blir fel utan att Matlab klagar. Uttrycket är korrekt men semantiken är fel. Med ett syntaktiskt lager som kräver att de fysikaliska dimensionerna stämmer överens hade vissa misstag kunnat upptäckas vid kompilering istället för att kanske inte upptäckas alls. Denna idé framfördes till oss av Jeff Chen\footnote{Jeffs sida på Chalmers:
 \url{http://www.cse.chalmers.se/\~yutingc/}.}
 på Chalmers, men är även någonting som har genomförts på andra områden, till
 exempel inom molekylär dynamik~\cite{MD}.
@@ -494,6 +492,6 @@ \section{Etiska aspekter}
 grund av en impuls att göra något som kan vara mer stimulerande.  Genom att
 använda ett enkelt språk, roliga formuleringar och bilder, minskar chansen för
 flyktförsök. Detta kan tänkas vara extra viktigt för yngre elever vars kontroll
-av uppmärksamhet inte är lika utvecklad som hos äldre men som ändå är
+av uppmärksamhet inte är lika utvecklad som hos äldre, men som ändå är
 intresserade av fysik på en mer avancerad nivå än de studerar i sin ordinarie
 undervisning.

Rapport/include/Slutsatser.tex

@@ -2,7 +2,7 @@
 \chapter{Slutsatser}
 
 Projektets mål var att konstruera ett läromaterial som modellerar fysik med
-hjälp av domänspecifika språk samt diskutera hur väl det går och om det finns en
+hjälp av domänspecifika språk samt diskutera hur väl det fungerar och om det finns en
 pedagogisk nytta i det. Bakgrunden låg i att projektgruppen ville väcka intresse
 för fysik hos datastudenter genom att presentera det ur ett 
 programmeringsperspektiv. Det skulle förhoppningsvis kunna förbättra den mindre