Tillämpade Eriks kommentarer på teori

Author: Oskar Lundström

Rapport/include/Teori.tex

@@ -10,7 +10,7 @@ \section{Domänspecifika språk}
 Ett domänspecifikt språk är ett språk som är avgränsat till en specifik domän.
 Nyckelorden är språk, specifik och domän. En domän är ett område, till exempel
 textformatering eller matlagning. Specifikt syftar det på att det är \textit{just
-detta} område fokus läggs på. Med språk menas ett sätt att uttrycka
+detta} område som fokus läggs på. Med språk menas ett sätt att uttrycka
 saker inom domänen. Svenska och Java är två exempel på språk.
 
 Domänspecifika språk är vanligt förekommande i programmeringssammanhang. HTML är
@@ -22,7 +22,7 @@ \section{Domänspecifika språk}
 Domänspecifika språk används inte bara i programmering utan förekommer även i
 andra mer vardagliga sammanhang. Inom domänen matlagning är steka, grilla och
 fritera användbara ord. Likaså inom domänen ridning är grimma, box och galopp
-användbara ord. Befinner användaren sig inom domänen vet den vad som menas med grimma
+användbara ord. Är personen bekant med domänen vet den vad som menas med grimma
 och det är ett kort och väldefinierat sätt att uttrycka sig. Men detta språk (här
 i form av ord och begrepp) blir svårtolkat utanför domänen. Ett recept kan inte
 förklaras i termer av grimmor, boxar och galopper.
@@ -45,18 +45,17 @@ \section{Domänspecifika språk}
 utvecklats inom detta projekt är inbäddade i programmeringsspråket
 \textit{Haskell}. Haskell är ett lämpligt val eftersom det är enkelt att skapa
 datatyper som bygger upp det domänspecifika språket. Att Haskell är ett
-högnivåspråk är också en fördel då programmeraren slipper programmeringstekniska detaljer,
-till exempel minneshantering, och istället kan fokusera på programmets innehåll
-och betydelse. Slutligen gör dess mönstermatchning att de datatyper som utgör
+högnivåspråk är också en fördel då programmeraren slipper programmeringstekniska detaljer som
+minneshantering, och kan istället fokusera på programmets innehåll
+och betydelse. Slutligen möjliggör mönstermatchning att de datatyper som utgör
 det domänspecifika språket enkelt kan brytas isär och manipuleras.
 
 För vidare läsning om domänspecifika språk rekommenderas \textit{DSL for the Uninitiated} \cite{DSLU}.
 
 \section{Syntax, syntaxträd och semantik}\label{sec:syntax}
 
 I samband med domänspecifika språk dyker begreppen \textit{syntax} och
-\textit{semantik} upp. Syntax är reglerna för hur enheter sammanslås
-, som ord, i språket till komplexa strukturer, som meningar och
+\textit{semantik} upp. Syntax är reglerna för hur enheter i språket, till exempel ord och skiljetecken, sammamslås till komplexa strukturer, som meningar och
 satser. Semantik är betydelsen av sådana komplexa strukturer i ett språk.
 Inom aritmetik\footnote{Aritmetik är
   den gren inom matematiken som behandlar räkning av tal.} är tal och
@@ -85,8 +84,10 @@ \section{Syntax, syntaxträd och semantik}\label{sec:syntax}
 
 Typen innehåller \textit{datakonstruktorer} för att representera
 \textit{löv} (ändpunkter) och \textit{förgreningar}. I detta exempel är
-\texttt{:+:} och \texttt{:*:} förgreningar. Med hjälp av dem kan summan respektive produkten av två andra uttryck uttryckas. Löven representeras av
-\texttt{Const}. Det är en konstant som ej kan byggas vidare på.
+\texttt{:+:} och \texttt{:*:} förgreningar. Med hjälp av dem kan summan respektive produkten av två andra uttryck uttryckas. Löven
+% Löfven
+representeras av
+\texttt{Const}, vilket är en konstant som ej kan byggas vidare på.
 
 Med datakonstruktorerna kan uttryck representerade av syntaxträd konstrueras. Ett exempeluttryck
 från den tidigare datatypen visas i figur~\ref{fig:syntax_exempel_varde}, som visar hur det aritmetiska uttrycket $7 * (3