You signed in with another tab or window. Reload to refresh your session.You signed out in another tab or window. Reload to refresh your session.You switched accounts on another tab or window. Reload to refresh your session.Dismiss alert
Copy file name to clipboardExpand all lines: README.md
+1-1Lines changed: 1 addition & 1 deletion
Display the source diff
Display the rich diff
Original file line number
Diff line number
Diff line change
@@ -40,7 +40,7 @@ Gör en överstrykning på saker när de är klara.
40
40
- Resultat
41
41
- DiskRes
42
42
- Diskussion
43
-
-**O** Genomförandediskussion
43
+
-~~**O** Genomförandediskussion~~
44
44
-**O** Ingress till resultatdiskussion
45
45
-**O** Mer kritik: Överlappande områden presenterar vi som någonting dåligt, att vi gärna vill ha väl definierade områden för att det bättre DSL då, men överlappande områden kanske kan vara bra ur en pedagogisk synvinkel. Se PaJas kommentarer i rapporten.
Copy file name to clipboardExpand all lines: Rapport/include/Diskussion.tex
+5-43Lines changed: 5 additions & 43 deletions
Original file line number
Diff line number
Diff line change
@@ -28,52 +28,13 @@ \chapter{Diskussion}
28
28
29
29
\section{Genomförandediskussion}
30
30
31
-
FÖRE DETTA TEORI- OCH METODVAL
31
+
I projektets genomförande har det funnits flera toeri- och metodval som kan kritiseras. Dessa val diskuteras och kritiseras i detta avsnitt.
32
32
33
-
Här ska vi vara kritiska till vårt teori- och metodval.
33
+
Utvärderingen som gjordes under projektet kan kritiseras på flera sätt. För det första bestod testgruppen av väldigt få personer, enbart tre stycken. Fler personer hade behövts för att få ett mindre snävt underlag. För det andra hölls utvärderingen under en ytterst kort tid, ungefär en timme. I början av den timmen såg de läromaterialet för första gången och resterande tid läste testgruppen det. Utvärderingen hade behövt vara längre för att låta testgruppen i lugn och ro arbeta igenom ett par kapitel, inklusive att följa med i programmeringen som gjordes i läromaterialet. För det tredje var vi inte tydliga med vad för frågor vi ville ha svar på, utan istället noterade vi testgruppens spontana reaktioner. Vi ville till exempel veta om de tyckte att domänspecifika språk gav en rigorös struktur till fysik. Men etftersom vi inte gjorde det tydligt för testgruppen kunde de heller inte tänka på dessa frågor. Med tanke på dessa tre brister i utvärderingen är alla slutsatser dragna med utvärderingen som stöd ytterst osäkra.
34
34
35
-
Sökande: När vi valde områden och gjorde läromaterial borde vi ha tydligt listat
36
-
de olika ''avsnitten'' i fysikkursen, och gjort ett DSL efter dom. Istället har
37
-
vi valt områden lite på måfå efter vad som verkat enklast att göra. Borde
38
-
planerat bättre för att anpassa de grundläggade DSLerna till vad som ingår i
39
-
fysikkursen. Så att mer relevant material och mer jämnt täckande av hela kursen.
40
-
Har lite att göra med avsnitt 1 i diskussion2.
35
+
Det går även att kritisera hur urvalet av områden gick till under projektet. Dels kan det ha lett till att inga domänspecifika språk för fysik implementerades, se diskussionen i avsnitt \ref{sec:fpf}. Dels skedde urvalet ur implementatörens perspektiv (det vill säga, vårt) och inte ur användarens perspektiv (studenten som ska nyttja läromaterialet). Med det menar vi att områden valdes utifrån hur det implementationsmässigt hängde ihop, till exempel att matematisk analys är grunden till flera tillämpningar. Istället hade områden kunnat väljas utifrån de fysikaliska problem studenter ska lösa i Fysik för ingenjörer, till exempel lutande plan, block och talja eller momentjämvikt, och utifrån det utforma domänspecifika språk. De olika sätten att tänka vid val av områden skiljer sig åt och ingen tankeverksamhet ägnades i projeket åt att ett sätt skulle kunna vara bättre. Istället blev det implementationsperspektivet eftersom det var enklast.
41
36
42
-
Fast allt det ovanstående kanske är inaktuellt, för Åke sa ju att det säkert
43
-
hade räckt med ett par ordentliga områden, så att tankesättet förmedlas.
44
-
45
-
Skrivande: Pedagogsik aspekt i teori och metod bristande. Borde i teori gjort
46
-
mer allmän inläsning på pedagogik i allmänhet för vi kunde inte så mycket i
47
-
början. Sedan borde ha lagt större vikt på att pedagogiskt riktigt i metod när
48
-
vi skapade materialet. Svårt att veta om DSL+fysik pedagogiskt om materialet i
49
-
sig är dåligt pedagogiskt. DSL2016 skrev om interaktiv pedagogik. Hade vi kunnat
50
-
ha med eller liknande.
51
-
52
-
Utvärderingar: I samband med ovanstående, både om läromaterialet roligt/lärorikt
53
-
och om DSL+fysik pedagogiskt, borde haft större och längre utvärdering. I
54
-
allmänhet få möten och utvärderingar. Se vidareutveckling, om att kunde ha
55
-
större undersökningar...
56
-
57
-
--------
58
-
59
-
Detta ska anpassas in nånstans i det ovanstående
60
-
61
-
Fanns mycket i ARCS vi inte använder. Kanske därför inte kan förvänta oss att så
62
-
bra pedagogiskt.
63
-
64
-
Men projekets fokus var snarare av teknisk karaktär.
65
-
66
-
Egentligen har det väl varit skapandet som varit det lärorika och inte
67
-
användingen av det vi gjort? DSL2016 tyckte liknande här, så kan hänvisa till
68
-
dom.
69
-
70
-
Kan även hänvisa till dom att de la mycket tid på didaktik så mindre tid på
71
-
själva läromaterialet.
72
-
73
-
Här kan knyta an till metod genom att
74
-
påpeka att inte så ordentlig undersökning med testgrupper med och utan att ha
75
-
läst detta. Inga intervjuer med folk om de tyckte läromaterialet var intressant
76
-
och om de tyckte det gjorde fysik intressantare.
37
+
Till sist kan man kritisera den allmäna metoden som valdes för utformningen av läromaterialet, nämligen att skriva varje kapitel som en lång, sammanhängande, löpande text. Lärotexten har skrivits som en berättelse om hur ett domänspecitikt språk kan implementeras eller tillämpas för olika fysikaliska områden. Nackdelen är att det blir en passiv inlärning. Läsaren visas hur man kan göra utan att försöka så mycket själv. Visserligen har övningar inkluderats i läromaterialet, och läsaren uppmuntras programmera koden parallellt, men det tenderar ändå riskera bli en passiv inlärning. Valet att använda Literete Haskell har definitivt bidragit till dessa passiva tendense. Literate Haskell är inget annat än en färdig implemenation fast mer väldokumenterad och anpassad för människor än en vanlig programfil. Det kan till och med vara så att Literate Haskell är sämre än ``bara'' Haskell, med avseende på aktivt lärande, då det är enklare att ändra och experimentera med en programfil utan prosa i vägen. Under projektets genomförande hade det därför varit av intresse att undersöka alternativa sätt att utforma lärotexten som uppmuntrat ett mer aktivt lärande.
77
38
78
39
\section{Resultatdiskussion}
79
40
@@ -103,6 +64,7 @@ \subsection{Kritik av läromaterialet}
103
64
104
65
\subsection{Om läromaterialets fokus på matematik och Haskell snarare än
105
66
fysik}
67
+
\label{sec:fpf}
106
68
107
69
Målet med läromaterialet var att lära ut fysik på ett roligt och lättförståeligt
108
70
sätt. Dock syns det i resultatet, avsnitt \ref{sec:res_laromaterial}, att det stora fokuset lagts på att
0 commit comments