Tillämpade kommentarer från Emils grupp på diskussion

Author: Oskar Lundström

Rapport/include/Diskussion.tex

@@ -11,7 +11,7 @@ \chapter{Diskussion}
 innan vi hittade ett sätt att skapa domänspecifika språk till fysik som var annat än
 triviala implementationer av formler, till exempel att formlen för
 rörelseenergi, $E_k = \frac{mv^2}{2}$, kan skrivas som \texttt{ek m v = m * v *
-v / 2} i Haskell. Detta spånande och experimenterande ledde till slut till att
+v / 2} i Haskell. Detta spånande och experimenterande ledde till slut att
 vi kunde se en slags strategi för hur man kan kombinera dem, vilket blev den
 metodik som beskrivs i avsnitt~\ref{sec:konstruktion}. Det vi vill poängtera är
 med andra ord att det har varit svårt och oklart hur projektet skulle föras
@@ -100,7 +100,7 @@ \section{Resultatdiskussion}\label{sec:res_disk}
 sitt språkbruk, publicering på en hemsida och fri tillgång till källkoden.
 Vi kan konstatera att de senare två har genomförts. Vi passar även på att
 säga att vi tycker att en lättanvänd hemsida är trevligare att använda än
-PDF-filer eftersom de inte har sidbrytningar, fixa sidmarginaler med mera. Detta
+PDF-filer eftersom de inte har sidbrytningar, fixa sidmarginaler som använder skärmutrymme, med mera. Detta
 är visserligen små detaljer, men tillsammans påverkar de upplevelsen i stort. Vi
 tycker även att språket i läromaterialet är någorlunda lättsamt då vi skriver
 talspråkligt och vardagligt, och förklarar svårigheterna grundligt. Språket hade
@@ -171,7 +171,7 @@ \subsection{Om läromaterialets fokus på matematik och Haskell snarare än
 projektet påverkat allting som kom därefter. Om vi istället hade utvecklat
 läromaterialet som en kombination av olika områden från början hade det kanske
 inte varit lika främmande att även baka in problemlösning i läromaterialet och på så sätt
-fått mer fysik-orienterade domänspecifika språk.
+fått mer fysikorienterade domänspecifika språk.
 
 Även tidigare än så går det att vara kritisk till projektets utformning. Varför
 valdes Haskell som implementationsspråk? Vi hävdar i teorin~\ref{sec:syntax} att
@@ -340,7 +340,7 @@ \subsection{Gör domänspecifika språk att fysik blir mer lättförståeligt?}\
 År 2016 genomfördes ett kandidatarbete på Chalmers liknande
 detta~\cite{kandidat2016}. Det kandidatarbetet resulterade också i ett
 läromaterial. Skillnaden är att det handlade om signallära medan detta handlar
-om fysik. Grundidėn är dock densamma: att använda domänspecifika språk för att
+om fysik. Grundidèen är dock densamma: att använda domänspecifika språk för att
 ge struktur till ett annat område.  Detta tycker vi visar på att det finns ett
 akademiskt intresse för att använda domänspecifika språk i syfte att lära ut,
 och att det inte bara är fysik och matematik som är lämpliga områden utan att
@@ -430,7 +430,7 @@ \section{Vidareutvecklingsmöjligheter och behov av ytterligare kunskap}
 saker som ett språk för ett lutande plans komponenter, ett språk för vilka krafter som verkar på fysikaliska kroppar i mekanikproblem eller till och med ett språk för något så abstrakt som
 fysikalisk problemlösning i allmänhet. Vi vet inte hur ett domänspecifikt språk
 av detta slag kan se ut, vilket är anledningen till att vi gick den andra vägen,
-som vi diskuterade i avsnitt~\ref{sec:fpf}. Att göra fler fysik-orienterade
+som vi diskuterade i avsnitt~\ref{sec:fpf}. Att göra fler fysikorienterade
 domänspecifika språk hade därför varit en möjlig vidareutveckling.
 
 En annan möjlig vidareutveckling är att göra en rigorös studie kring de