Fixade rapporten utefter kommentarer

Author: Oskar Lundström

Rapport/Main.tex

@@ -58,6 +58,7 @@
 % REFERENCES / BIBLIOGRAPHY
 \cleardoublepage
 \addcontentsline{toc}{chapter}{Bibliography}
+\Urlmuskip=0mu plus 1mu\relax
 \bibliographystyle{include/IEEEtran}
 \bibliography{include/backmatter/referenser}
 

Rapport/include/Diskussion.tex

@@ -1,16 +1,14 @@
 
 \chapter{Diskussion}
 
-\begin{draft}
-
 I detta kapitel diskuteras projektets genomförande, resultat,
 vidareutvecklingsmöjligheter och etiska aspekter.
 
 Till att börja med vill vi säga att hur domänspecifika språk kan kombineras med
 fysik inte var något vi visste när projektet startade. En stor del av arbetet i
 början av projektet ägnades därför åt att försöka komma på olika sätt att
 använda dem ihop med olika fysikaliska områden. Det gjordes många experiment
-innan vi hittade sätt att skapa domänspecifika språk till fysik som var annat än
+innan vi hittade ett sätt att skapa domänspecifika språk till fysik som var annat än
 triviala implementationer av formler, till exempel att formlen för
 rörelseenergi, $E_k = \frac{mv^2}{2}$, kan skrivas som \texttt{ek m v = m * v *
 v / 2} i Haskell. Detta spånande och experimenterande ledde till slut till att
@@ -27,11 +25,11 @@ \section{Genomförandediskussion}
 bestämt kommer utvärderingen, urvalet och Literate Haskell diskuteras.
 
 Utvärderingen som gjordes under projektet kan kritiseras på flera sätt. För det
-första bestod testgruppen av väldigt få personer, enbart tre stycken. Fler
-personer hade behövts för att få ett mindre snävt underlag. För det andra hölls
+första bestod testgruppen av enbart tre stycken. Fler
+personer hade krävts för att få ett mindre snävt underlag. För det andra hölls
 utvärderingen under en ytterst kort tid, ungefär en timme. I början av den
 timmen såg de läromaterialet för första gången och resterande tid läste
-testgruppen det. Utvärderingen hade behövt vara längre för att låta testgruppen
+testgruppen igenom det. Utvärderingen hade behövt vara längre för att låta testgruppen
 i lugn och ro arbeta igenom ett par kapitel, inklusive att följa med i
 programmeringen som gjordes i läromaterialet. För det tredje var vi inte tydliga
 med vad för frågor vi ville ha svar på, utan istället noterade vi testgruppens
@@ -42,7 +40,7 @@ \section{Genomförandediskussion}
 som stöd ytterst osäkra.
 
 Det går även att kritisera hur urvalet av områden gick till under projektet.
-Dels kan det ha lett till att inga domänspecifika språk för fysik
+Dels kan det ha lett till att inga domänspecifika språk för fysik kunde
 implementerades, se diskussionen i avsnitt~\ref{sec:fpf}. Dels skedde urvalet ur
 implementatörens perspektiv (det vill säga, vårt) och inte ur användarens
 perspektiv (studenten som ska nyttja läromaterialet). Med det menar vi att
@@ -64,13 +62,13 @@ \section{Genomförandediskussion}
 domänspecifikt språk kan implementeras eller tillämpas för olika fysikaliska
 områden. Nackdelen är att det blir en passiv inlärning. Läsaren visas hur man
 kan göra utan att försöka så mycket själv. Visserligen har övningar inkluderats
-i läromaterialet, och läsaren uppmuntras programmera koden parallellt, men det
-tenderar ändå att riskera bli en passiv inlärning. Valet att använda Literete
+i läromaterialet, och läsaren uppmuntras implementera koden parallellt, men det
+riskerar ändå att bli en passiv inlärning. Valet att använda Literete
 Haskell har definitivt bidragit till dessa passiva tendenser. Literate Haskell är
-inget annat än en färdig implementation fast mer väldokumenterad och anpassad för
-människor än en vanlig programfil. Det kan till och med vara så att Literate
+inget annat än en färdig implementation fast mer väldokumenterad
+än en vanlig programfil. Det kan till och med vara så att Literate
 Haskell är sämre än ``bara'' Haskell, med avseende på aktivt lärande, då det är
-enklare att ändra och experimentera med en programfil utan prosa i vägen. Under
+enklare att ändra och experimentera med en programfil utan dokumentation som är i vägen. Under
 projektets genomförande hade det därför varit av intresse att undersöka
 alternativa sätt att utforma lärotexten som uppmuntrat ett mer aktivt lärande.
 Det hade till exempel kunnat vara att presentera iden bakom fysikaliska
@@ -80,7 +78,7 @@ \section{Genomförandediskussion}
 
 \section{Resultatdiskussion}\label{sec:res_disk}
 
-Detta kapitel inleds med en övergripande diskussion om det resulterande
+Detta avsnitt inleds med en övergripande diskussion om det resulterande
 läromaterialet, för att sedan övergå till en något mer generell diskussion kring
 kombinationen av domänspecifika språk och fysik.
 
@@ -107,13 +105,11 @@ \section{Resultatdiskussion}\label{sec:res_disk}
 är visserligen små detaljer, men tillsammans påverkar de upplevelsen i stort. Vi
 tycker även att språket i läromaterialet är någorlunda lättsamt då vi skriver
 talspråkligt och vardagligt, och förklarar svårigheterna grundligt. Språket hade
-dock kunnat vara ännu mer vänligt. Till exempel framställer vi olika koncept som
+dock kunnat vara ännu mer vänligt. Till exempel beskriver vi olika koncept som
 ``väldigt enkla'' fastän läsaren kanske inte alls tycker det.
 
-Vem är detta läromaterial relevant för? Visserligen är målgruppen datastudenter
-men vi tror att det kan vara relevant för fler än så. Framförallt har vi
-personligen dragit nytta av det när vi konstruerade det, eftersom det gav oss
-fördjupade kunskaper i fysik, domänspecifika språk och Haskell. Läromaterialet
+Vem är detta läromaterial relevant för? Visserligen är målgruppen datastudenter, och vi har personligen dragit nytta av det,
+men vi tror att det kan vara relevant för fler än så. Läromaterialet
 kan även vara intressant för fysiklärare. Fäldt nämnde till exempel att han
 tyckte det rigorösa tankesätt läromaterialet skolar in läsaren i kan vara
 användbart även i traditionell fysikundervisning. Fysiklärare skulle därför
@@ -187,12 +183,11 @@ \subsection{Om läromaterialets fokus på matematik och Haskell snarare än
 Haskell har hade kanske lett till att det stora fokuset inte låg på matematiken
 bakom fysiken, utan istället på fysiken framför matematiken.
 
-\subsection{Vad för slags områden är domänspecifika språk lämpliga att göra
-för?}~\label{sec:lampligt}
+\subsection{Vilka områden passar domänspecifika språk?}\label{sec:lampligt}
 
 Under genomförandet av projektet utfördes flera experiment för att bedöma olika
 områdens lämplighet för att modelleras med ett domänspecifikt språk. Det visade
-sig snabbt att vissa områden lämpade sig mindre väl än andra. Områden
+sig snabbt att vissa områden lämpade sig bättre än andra. Områden
 som vektorer och matematisk analys lämpade sig väldigt väl, och ingår även i
 läromaterialet (se avsnitt~\ref{sec:res_laromaterial}). Detta var inte särskilt
 förvånande eftersom båda områdena är varsin egen gren inom matematiken
@@ -230,7 +225,7 @@ \subsection{Vad för slags områden är domänspecifika språk lämpliga att gö
   &f_1 : \R \rightarrow \R \\
   &f_1(x) = x^2 \\
   &f_2 : \R \rightarrow \R \\
-  &f_2(x) = D(f_1) = 2x
+  &f_2(x) = (D(f_1))(x) = 2x
 \end{align*}
 \end{mdframed}
 \caption{Ett exempel på hur derivering, en operation i matematisk analys, tar
@@ -268,14 +263,14 @@ \subsection{Vad för slags områden är domänspecifika språk lämpliga att gö
 både domänspecifika språk och Haskell. Dock finns det ingenting som säger att
 man måste lägga ett sådant stort fokus som vi har gjort på till exempel syntaxträd. Hade
 vi istället valt bort Haskell till fördel för ett objektorienterat språk hade vår definition av vad som gör ett område lämpat för
-implementation helt annorlunda.
+implementation kanske sett helt annorlunda ut.
 
 I kontrast till dessa lämpliga områden står mindre lämpliga områden (eller
 åtminstone områden som vi inte lyckades göra något bra av). Lutande plan är ett exempel på ett mindre lämpligt område. Vad har detta område för drag som gör det mindre
 lämpat för ett domänspecifika språk?
 
 När man skapar ett domänspecifikt språk till ett område gör man det genom att
-identifiera vad som är syntaxen som används, vad är det för data som modelleras,
+identifiera syntaxen som används, vad är det för data som modelleras,
 vilka operationer som görs på denna data och vad finns det för lagar och samband
 som gäller för dessa. Detta sätt att arbeta fungerar bra för områden som är
 generella och som går att modellera på ett som tillåter vidareutveckling, såsom
@@ -323,8 +318,7 @@ \subsection{Vad för slags områden är domänspecifika språk lämpliga att gö
 områden (som blev komposita) kunde behandlas som tillämpningar av de
 grundläggande områdena.
 
-\subsection{Gör domänspecifika språk att fysik blir mer lättförståeligt eller
-intressant?}~\label{sec:bara_fysik}
+\subsection{Gör domänspecifika språk att fysik blir mer lättförståeligt?}\label{sec:bara_fysik}
 
 Är det pedagogiskt att lära ut fysik genom att presentera den med hjälp av
 domänspecifika språk? Väcker det intresse för fysik? Tillförde de domänspecifika
@@ -356,7 +350,7 @@ \subsection{Gör domänspecifika språk att fysik blir mer lättförståeligt el
 använda sig av.
 
 En annan aspekt är att när de domänspecifika språken används till fysikalisk
-problemlösning är att det måste ske enligt de regler som ställdes upp när de
+problemlösning måste det ske enligt de regler som ställdes upp när de
 domänspecifika språken definierades Det går med andra ord inte att fuska och ta
 genvägar i beräkningarna. Detta tankesätt tycker Fäldt, se
 avsnitt~\ref{sec:res_ake}, är en mycket bra aspekt som förmedlas med att
@@ -395,7 +389,7 @@ \subsection{Gör domänspecifika språk att fysik blir mer lättförståeligt el
 Vi tror att svaret på båda dessa frågor är ja, med vissa reservationer. Ett
 läromaterial om renodlad fysik med ett lättsamt språk och nogrann förklaring av
 koncepten hade säkert varit uppskattat. Khan Academy är ett sådant
-exempel och som är mycket uppskattat~\cite{khan}. En annan fördel hade varit att en större målgrupp kan nås.
+exempel~\cite{khan} och som är mycket uppskattat. En annan fördel hade varit att en större målgrupp kan nås.
 Men då missar man de saker domänspecifika språk bidrar med, nämligen det som
 diskuterats ovan: att ge struktur och att lära ut ett rigoröst tankesätt. Man
 missar också den \textit{intresseväckande} potentialen.
@@ -413,8 +407,7 @@ \subsection{Gör domänspecifika språk att fysik blir mer lättförståeligt el
 läromaterialet, se avsnitt~\ref{sec:res_test}. Eftersom utvärderingen med
 testgruppen var väldigt kort är det dock svårt att dra några säkra slutsatser
 med hjälp av utvärderingen. Nyttan med ett större intresse för fysik är att man
-då förhoppningsvis är mer motiverad att lära sig fysik för att klara fysikkurser
-i skolan. 
+då förhoppningsvis är mer motiverad att klara fysikkurserna.
 
 Avslutningsvis när det kommer till domänspecifika språks vara eller icke-vara
 ihop med fysikundervisning anser vi att en antingen-eller syn inte är bra.
@@ -429,28 +422,26 @@ \section{Vidareutvecklingsmöjligheter och behov av ytterligare kunskap}
 
 Läromaterialet innehåller domänspecifika språk för de \textit{matematiska}
 områdena analys och vektorer. Dessa områden används sedan för att koda upp och
-lösa uppgifter av mer \textit{fysikaliska} slag, till exempel lutande plan. Med
-andra ord görs inga domänspecifika språk för fysik i sig. En vidareutveckling
-hade därmed varit att göra precis det, att inte bara tillämpa matematiska
-domänspecifika språk utan göra fysikaliska domänspecifika språk. Det kan vara
-saker som ett syntaxträd för ett lutande plans komponenter. Det kan vara ett
-syntaxträd för vilka krafter som verkar på fysikaliska kroppar i mekanikproblem.
+lösa uppgifter av mer \textit{fysikaliska} slag, till exempel lutande plan. Med andra ord hanteras fysikaliska områden genom att tillämpa matematiska domänspecifika språk och inte genom att konstruera fysikaliska domänspecifika språk. En vidareutveckling
+hade därmed varit att göra precis det, att inte tillämpa matematiska
+domänspecifika språk utan att göra fysikaliska domänspecifika språk. Det kan vara
+saker som ett språk för ett lutande plans komponenter. Det kan vara ett
+språk för vilka krafter som verkar på fysikaliska kroppar i mekanikproblem.
 Det kan till och med vara ett domänspecifikt språk för något så abstrakt som
 fysikalisk problemlösning i allmänhet. Vi vet inte hur ett domänspecifikt språk
 av detta slag kan se ut, vilket är anledningen till att vi gick den andra vägen,
 som vi diskuterade i avsnitt~\ref{sec:fpf}. Att ger mer fysik-orienterade
-domänspecifika språk hade därför varit en möjligt vidareutveckling.
+domänspecifika språk hade därför varit en möjlig vidareutveckling.
 
 En annan möjlig vidareutveckling är att göra en rigorös studie kring de
 pedagogiska aspekterna kring kombinationen av fysik och domänspecifika språk.
 Detta projekt innehöll enbart en mindre sådan studie. Det som kan vara
 intressant att undersöka är om studenter tycker att fysik blir intressantare
 genom en kombination av detta slag och kanske därför studerar mer i fysikkursen.
 Det hade också varit intressant att undersöka om det rigorösa tankesätt
-domänspecifika språk förmedlar, se avsnitt~\ref{sec:bara_fysik}, spiller över och
+domänspecifika språk förmedlar (se avsnitt~\ref{sec:bara_fysik}) spiller över och
 gör nytta inom traditionell fysikundervisning. Det är inom dessa två frågor det
-främsta behovet av ytterligare kunskaper ligger. Målet med ett arbete av detta
-slag är trots allt att förbättra fysikkunskaper (genom ökat intresse eller mer
+främsta behovet av ytterligare kunskaper ligger. Ett av målen med detta projekt var trots allt att förbättra fysikkunskaper (genom ökat intresse eller mer
 rigorösitet) och då är det av yttersta vikt att undersöka om det faktiskt blir
 så i praktiken.
 
@@ -465,7 +456,7 @@ \section{Vidareutvecklingsmöjligheter och behov av ytterligare kunskap}
 någon typsäkerhet. I dessa fall kan det vara mycket användbart med ett
 domänspecifikt språk med hög typsäkerhet som möjliggör för användaren att
 endast skriva korrekta uttryck och som döljer den bakomliggande komplexiteten. Tänk till exempel på kod i Matlab. Där är det lätt hänt att missa någon detalj i sin implementation så att beräkningarna blir fel. Om ett syntaktiskt lager funnits som krävde att de fysikaliska dimensionerna stämde överens hade vissa misstag kunnat upptäckas vid kompileringstid istället för att kanske inte upptäckas alls. Denna idé framfördes till oss av Jeff Chen\footnote{Jeffs sida på Chalmers:
-\url{https://www.chalmers.se/en/education/next-stop/stuamb/Pages/Previous\%20student\%20ambassadors/Jeff.aspx}.}
+\url{http://www.cse.chalmers.se/\~yutingc/}.}
 på Chalmers, men är även någonting som har genomförts på andra områden, till
 exempel inom molekylär dynamik~\cite{MD}.
 
@@ -504,5 +495,3 @@ \section{Etiska aspekter}
 av uppmärksamhet inte är lika utvecklat som hos äldre men som ändå är
 intresserade av fysik på en mer avancerad nivå än de studerar i sin ordinarie
 undervisning.
-
-\end{draft}

Rapport/include/Introduktion.tex

@@ -1,13 +1,8 @@
 
 \chapter{Introduktion}
 
-\begin{binge}
-\end{binge}
-
 \section{Bakgrund}
 
-\begin{draft}
-
 På civilingenjörsprogrammet Datateknik på Chalmers tekniska högskola ingår den obligatoriska
 fysikkursen \textit{Fysik för ingenjörer}. Tentastatistiken för denna kurs är
 betydligt sämre~\cite{tentastatistik} än för andra kurser på Datateknik\footnote{Andel underkänt på
@@ -130,5 +125,3 @@ \section{Avgränsningar}\label{sec:avgransningar}
 innehållet kan se ut är intressantare än att det är skrivet på det mest
 pedagogiska sättet. Den pedagogiska aspekten kommer inte ignoreras helt. Fokuset
 på den kommer bara att vara mindre.
-
-\end{draft}