Slutgiltiga ändringar

Author: erikdsjostrom

Rapport/include/Diskussion.tex

@@ -11,18 +11,18 @@ \chapter{Diskussion}
 innan vi hittade ett sätt att skapa domänspecifika språk till fysik som var annat än
 triviala implementationer av formler, till exempel att formlen för
 rörelseenergi, $E_k = \frac{mv^2}{2}$, kan skrivas som \texttt{ek m v = m * v *
-v / 2} i Haskell. Detta spånande och experimenterande ledde till slut att
+v / 2} i Haskell. Detta experimenterande ledde till att
 vi kunde se en slags strategi för hur man kan kombinera dem, vilket blev den
 metodik som beskrivs i avsnitt~\ref{sec:konstruktion}. Det vi vill poängtera är
 med andra ord att det har varit svårt och oklart hur projektet skulle föras
-framåt eftersom det inte funnits någon klar och tydlig väg att följa.
+framåt eftersom det inte funnits någon tydlig väg att följa.
 
 \section{Genomförandediskussion}
 
 Under projektets genomförande har det gjorts flera val av teorier och metoder
 att använda. Självklart behöver inte dessa val vi gjorde vara de bästa.
-Därför kommer vi här att kritisera dem och föreslå andra möjliga val. Närmare
-bestämt kommer utvärderingen, urvalet och Literate Haskell diskuteras.
+Därför kommer vi här att kritisera dem och föreslå andra möjligheter. Närmare
+bestämt kommer utvärderingen, urvalet och Literate Haskell att diskuteras.
 
 Utvärderingen som gjordes under projektet kan kritiseras på flera sätt. För det
 första bestod testgruppen av enbart tre personer. Fler
@@ -52,7 +52,7 @@ \section{Genomförandediskussion}
 områden skiljer sig åt och mest fokus under projektet har lagts på
 implementationsperspektivet. Visserligen gjordes enstaka försök att tänka på det
 andra sättet också, men vi tyckte det var svårt att skapa några domänspecifika
-språk på det sättet, se avsnitt~\ref{sec:lampligt}. Vi hade dock kunnat utforska
+språk på det sättet (se avsnitt~\ref{sec:lampligt}). Vi hade dock kunnat utforska
 detta tankesätt grundligare än vad vi gjort, istället för att avfärda det som
 ett svårare sätt att gå till väga.
 
@@ -70,15 +70,15 @@ \section{Genomförandediskussion}
 enklare att ändra och experimentera med en programfil utan dokumentation som är i vägen. Under
 projektets genomförande hade det därför varit av intresse att undersöka
 alternativa sätt att utforma lärotexten som uppmuntrat ett mer aktivt lärande.
-Det hade till exempel kunnat vara att presentera iden bakom fysikaliska
+Det hade till exempel kunnat vara att presentera idén bakom fysikaliska
 dimensioner, och sedan låta studenten själv skapa implementationen. Något enkelt
 exempel hade kunnat visats först för att ge någon slags fingervisning om hur man
 kan göra.
 
 \section{Resultatdiskussion}\label{sec:res_disk}
 
 Detta avsnitt inleds med en övergripande diskussion om det resulterande
-läromaterialet, för att sedan övergå till en något mer generell diskussion kring
+läromaterialet, för att sedan övergå till en mer generell diskussion kring
 kombinationen av domänspecifika språk och fysik.
 
 I projektets mål och avgränsningar stod det att vi skulle börja med klassisk
@@ -94,17 +94,18 @@ \section{Resultatdiskussion}\label{sec:res_disk}
 nämndes i avsnitt~\ref{sec:res_laromaterial} att det påbörjats. Det är dock värt
 att nämna att vi är mycket nöjda med det material som vi har producerat. Våra
 kapitel är väl avgränsade, utformade och implementerade på det sätt som vi
-tycker att de bör ha implementerats. 
+anser att de bör. 
 
 En annan del av målet var att läromaterialet skulle vara lättillgängligt genom
 sitt språkbruk, publicering på en hemsida och fri tillgång till källkoden.
 Vi kan konstatera att de senare två har genomförts. Vi passar även på att
 säga att vi tycker att en lättanvänd hemsida är trevligare att använda än
-PDF-filer eftersom de inte har sidbrytningar, fixa sidmarginaler som använder skärmutrymme, med mera. Detta
-är visserligen små detaljer, men tillsammans påverkar de upplevelsen i stort. Vi
+PDF-filer eftersom de inte har sidbrytningar, fasta sidmarginaler som använder
+skärmutrymme, med mera. Detta är visserligen mindre detaljer, men tillsammans
+påverkar de upplevelsen i stort. Vi
 tycker även att språket i läromaterialet är någorlunda lättsamt då vi skriver
 talspråkligt och vardagligt, och förklarar svårigheterna grundligt. Språket hade
-dock kunnat vara ännu mer vänligt. Till exempel beskriver vi olika koncept som
+dock kunnat vara vänligare. Till exempel beskriver vi olika koncept som
 ``väldigt enkla'' fastän läsaren kanske inte alls tycker det.
 
 Vi knyter här även an till lärandeteorierna i avsnitt \ref{sec:arcs}, som nämnde interaktion och snabba belöningar. Vårt läromaterial har visserligen ingen interaktiv sida, men typsystemet i Haskell skulle ändå tänkas kunna fungera som en fingervisare när man gör rätt eller fel. Det går exempelvis inte att räkna med dimensioner på ett felaktigt sätt, och funktionskomposition fungerar endast om båda funktionernas typdefinitioner (typer på argument och returvärde) stämmer överens. När det kommer till snabba belöningar kan den glädje man ser när koden kompilerar ses som en sådan. Läromaterialet innefattar även strategiskt placerade roliga bilder, för att ge impulsiva glädjereaktioner.
@@ -158,7 +159,7 @@ \subsection{Om läromaterialets fokus på matematik och Haskell snarare än
 avsnitt~\ref{sec:lampligt}.
 
 Anledningen till att ett stort fokus läggs på Haskell är att de koncept som används är viktiga för läsaren att förstå. Koncepten är ibland inte kända för en läsare med endast en grundläggande förståelse för Haskell och då måste de förklaras tillräckligt ordentligt för att det ska gå att hänga med. Och
-eftersom ett syfte med läromaterialet var väcka intresse hos läsaren med
+eftersom ett syfte med läromaterialet var att väcka intresse hos läsaren med
 bakgrund inom Haskell så ville vi lägga fokus på att tydligt visa
 parallellerna mellan funktionell programmering, matematik och implementationen
 av fysik. 
@@ -173,11 +174,12 @@ \subsection{Om läromaterialets fokus på matematik och Haskell snarare än
 inte varit lika främmande att även baka in problemlösning i läromaterialet och på så sätt
 fått mer fysikorienterade domänspecifika språk.
 
-Även tidigare än så går det att vara kritisk till projektets utformning. Varför
+Men det går det att vara kritisk till projektets utformningredan i ett tidigare
+skede. Varför
 valdes Haskell som implementationsspråk? Vi hävdar i teorin~\ref{sec:syntax} att
 Haskells typer och fokus på mönstermatchning gör det idealt för implementering
-av domänspecifika språk.  Men betyder det att det är idealt för implementering
-av fysik? Kanske ett objektorienterat språk som Java hade passat bättre. Att
+av domänspecifika språk. Men betyder det att det är idealt för implementering
+av fysik? Kanske hade ett objektorienterat språk som Java passat bättre. Att
 använda ett språk som inte har en lika stark koppling till ren matematik som
 Haskell hade kanske lett till att fokuset inte legat på matematiken
 bakom fysiken, utan istället på fysiken framför matematiken.
@@ -191,7 +193,7 @@ \subsection{Vilka områden passar domänspecifika språk?}\label{sec:lampligt}
 läromaterialet (se avsnitt~\ref{sec:res_laromaterial}). Detta var inte särskilt
 förvånande eftersom båda områdena är varsin egen gren inom matematiken
 och lämpar sig därmed väl för implementering i Haskell som är ett språk med nära
-anknytning till matematik. En annan sak som dessa väl lämpade områden hade
+anknytning till matematik. En annan sak som dessa områden hade
 gemensamt var en tydlig syntax och en fix struktur som bestod av ``data och
 operationer'' (data i bemärkelsen som ett matematiskt objekt för ett område). Tabell~\ref{tab:data_och_ops} visar några exempel på områden med
 sina data och operationer.
@@ -287,7 +289,7 @@ \subsection{Vilka områden passar domänspecifika språk?}\label{sec:lampligt}
 \begin{figure}[tph]
   \centering
   \frame{\includegraphics[width=0.5\linewidth]{figure/Lutande_plan.pdf}}
-  \caption{Den variant av lutande plan som referas till i exemplet i texten. $a$
+  \caption{Den variant av lutande plan som refereras till i exemplet i texten. $a$
   är en lådas acceleration längs med planet, $g$ är tyngdacceleration och $v$ är
   vinkeln. Friktionen antas vara försumbar.}~\label{fig:lutande_plan}
 \end{figure}
@@ -314,8 +316,8 @@ \subsection{Vilka områden passar domänspecifika språk?}\label{sec:lampligt}
 
 Att vissa områden var mindre lämpliga var ett oväntat resultat i projektets
 genomförande. Vid start trodde vi att det skulle gå att göra domänspecifika
-språk för alla områden, såväl matematiska som fysikaliska, men som vi här
-diskuterat gick inte det. Istället gjordes uppdelningen mellan grundläggande och
+språk för alla områden, såväl matematiska som fysikaliska, men som vi 
+diskuterat här gick inte det. Istället gjordes uppdelningen mellan grundläggande och
 komposita områden, som beskrevs i avsnitt~\ref{sec:valet}, så att de fysikaliska
 områden (som blev komposita) kunde behandlas som tillämpningar av de
 grundläggande områdena.
@@ -385,7 +387,7 @@ \subsection{Gör domänspecifika språk att fysik blir mer lättförståeligt?}\
 Projektets läromaterial är ett exempel på ett sådant försök. Men läromaterialet
 har även haft två andra drag förutom domänspecifika språk, som skiljer sig från
 traditionell fysikundervisning, nämligen ett lättillgängligt språk och en
-nogrann genomgång av koncepten. Hade inte detta räckt? Hade fysiken i sig inte
+nogrann genomgång av koncepten. Hade inte detta räckt? Hade inte fysiken i sig 
 kunnat förklarats bättre om den haft allt fokus?
 
 Vi tror att svaret på båda dessa frågor är ja, med vissa reservationer. Ett
@@ -411,9 +413,10 @@ \subsection{Gör domänspecifika språk att fysik blir mer lättförståeligt?}\
 med hjälp av den. Nyttan med ett större intresse för fysik är att man
 då förhoppningsvis är mer motiverad att klara fysikkurserna.
 
-Avslutningsvis när det kommer till de domänspecifika språkens vara eller icke-vara
+Avslutningsvis när det kommer till de domänspecifika språkens varande eller
+icke-varande
 ihop med fysikundervisning anser vi att en antingen-eller syn inte är konstruktiv.
-Istället kan man kombinera dem på ett balanserat sätt. Det kan handla om att ha
+Istället kan man kombinera dem på ett mer balanserat sätt. Det kan handla om att ha
 vissa inslag av domänspecifika språk i en annars traditionell fysikundervisning,
 och på så sätt fånga upp de delar domänspecifika språk gör bra i fysik:
 strukturera, uppmuntra rigorös problemlösning och väcka intresse. Men samtidigt
@@ -477,15 +480,15 @@ \section{Etiska aspekter}
 direkt har dock fördelar som att man kan följa med i versionshistoriken, man kan
 se kommentarer och alternativa implementationer som inte syns i den slutgiltiga
 produkten samt att det blir enklare att modifiera källkoden och lära sig om
-hemsidans uppbyggnad.  Det handlar om att visa att man är positiv till att andra
-tittar hur man gjort och låta andra bygga vidare på ens skapelser. Genom att
+hemsidans uppbyggnad.  Det handlar om transparens, att visa att man är positiv till att andra
+tittar på hur man gjort och låta dem bygga vidare på ens skapelser. Genom att
 sluta oss till skaran som skapar öppen källkod hoppas vi att fler inom samhället
 i stort ska gå över till denna modell. 
 
 Valet att skriva på engelska har också att göra med tillgängligheten. Fler kan
 engelska än svenska. På detta sätt kan läromaterialet komma fler till gagn.
 
-Angående beskrivningen under teori att upplevelsen av materialet är ämnad att
+Angående ambitionerna att upplevelsen av materialet är ämnad att
 vara rolig, så är det mer tillgängligt för elever som kanske inte hade orkat
 läsa en akademisk lärobok. Även om kvalitén i en akademisk lärobok kan vara hög,
 är det inte alltid kvalitén kommer till nytta om eleven lägger boken åt sidan på

Rapport/include/Introduktion.tex

@@ -106,9 +106,9 @@ \section{Projektets mål}
 \section{Avgränsningar}\label{sec:avgransningar}
 
 Läromaterialet ska begränsa sig till att enbart beskriva de fysikaliska områden
-som ingår i kursen Fysik för ingenjörer. Denna avgränsning valdes dels för att
-det är den fysik gruppmedlemmarnas kunskaper är begränsad till, dels för att
-det är för Fysik för ingenjörer detta projekt kan bli mest relevant för, då
+som ingår i kursen Fysik för ingenjörer. Denna avgränsning valdes dels eftersom
+att det är den fysik gruppmedlemmarnas kunskaper är begränsad till, dels för att
+det är till Fysik för ingenjörer detta projekt kan bli mest relevant för, då
 kursen ingår i datastudenternas obligatoriska kursplan.
 
 Vidare kommer en prioritering av innehållet i Fysik för ingenjörer att göras.
@@ -123,4 +123,10 @@ \section{Avgränsningar}\label{sec:avgransningar}
 lämpliga testgrupper, analysera återkopplingen samt dokumentera
 testningsförloppet. Denna tid läggs istället på att skapa ett intressant innehåll.
 
-Projektet kommer fokusera mer på att skapa innehållet än att göra efterforskningar på, och tillämpa, pedagogiska teorier och riktlinjer. Denna avgränsning valdes eftersom det är hur innehållet kan se ut som är det intressanta och nya, inte hur man kan skriva ett pedagogiskt läromaterial. Den pedagogiska aspekten kommer inte ignoreras helt. Fokuset på den kommer bara att vara mindre.
+Projektet kommer fokusera mer på att skapa innehållet än att göra
+efterforskningar på, och tillämpa, pedagogiska teorier och riktlinjer. Denna
+avgränsning valdes eftersom det är hur innehållet kan se ut som är det
+intressanta och nya, inte hur man kan skriva ett pedagogiskt läromaterial. Den
+pedagogiska aspekten kommer inte ignoreras helt, fokuset på den kommer bara att
+vara mindre.
+