|
1 | 1 |
|
2 | 2 | \chapter{Slutsatser} |
3 | 3 |
|
4 | | -\begin{binge} |
| 4 | +\begin{draft} |
5 | 5 |
|
6 | | -Projektets mål var att konstruera ett läromaterial som modellerar fysik med hjälp av domänspecifika språk samt diskutera hur bra det går och om det finns en pedagogisk nytta i det. Bakgrunden låg i att projektgruppen ville väcka intresse för fysik hos datastudenter genom att presentera det ur ett funktionellt programmeringsperspektiv. Det skulle förhoppningsvis kunna förbättra den mindre bra tentastatistiken i kursen Fysik för ingenjörer. |
| 6 | +Projektets mål var att konstruera ett läromaterial som modellerar fysik med |
| 7 | +hjälp av domänspecifika språk samt diskutera hur det går och om det finns en |
| 8 | +pedagogisk nytta i det. Bakgrunden låg i att projektgruppen ville väcka intresse |
| 9 | +för fysik hos datastudenter genom att presentera det ur ett funktionellt |
| 10 | +programmeringsperspektiv. Det skulle förhoppningsvis kunna förbättra den mindre |
| 11 | +bra tentastatistiken i kursen Fysik för ingenjörer. |
7 | 12 |
|
8 | | -Resultatet blev ett läromaterial bestående av domänspecifika språk i Haskell sammanvävt med lärotext som förklarar dem. Det innehåller kapitel för dimensioner, matematisk analys, partikelmekanik, vektorer och tillämpningar av dem på fysikaliska problem. Det ingår även programmeringsövningar. |
| 13 | +Resultatet blev ett läromaterial bestående av domänspecifika språk i Haskell |
| 14 | +sammanvävt med en lärotext som förklarar dem. Det innehåller kapitel för |
| 15 | +dimensioner, matematisk analys, partikelmekanik, vektorer och tillämpningar av |
| 16 | +dem på fysikaliska problem. Det ingår även programmeringsövningar. |
| 17 | +Läromaterialet publicerades på en hemsida som är fritt tilgänglig för alla att |
| 18 | +besöka. |
9 | 19 |
|
10 | | -För att undersöka den pedagogiska nyttan hölls en ytterst kort utvärdering med en testgrupp samt två möten med Åke Fäldt, föreläsare och examinator för Fysik för ingenjörer. Det framgick att det möjligtvis fanns en nytta med att presentera fysik på det rigorösa sätt som görs med hjälp av domänspecifika språk. Men för att verkligen vara säker på det krävs en nogrann undersökning huruvida studenter blir bättre på fysik med hjälp av ett läromaterial av detta slag. Det är detta som är den stora frågan och som definitivt behöver undersökas närmare. |
| 20 | +För att undersöka den pedagogiska nyttan hölls en ytterst kort utvärdering med |
| 21 | +en testgrupp samt två möten med Åke Fäldt, föreläsare och examinator för Fysik |
| 22 | +för ingenjörer. Det framgick från mötena med Fäldt att det fanns en klar |
| 23 | +pedagogisk nytta med det tillvägagångssätt som vi använt för att beskriva fysik. |
| 24 | +Den rigorösa struktur som Haskell tvingar en att använda ger inte utrymme för en |
| 25 | +student att hoppa över delar av förståelsen för ett fysikproblem, istället |
| 26 | +tvingas studenten att implementera hela lösningen från grunden och detta kan |
| 27 | +ge en djupare förståelse för problemet och fysiken i stort. |
11 | 28 |
|
12 | | -\end{binge} |
| 29 | +Det faktiska resultatet från detta tillvägagångssätt, läromaterialet, |
| 30 | +testades av en testgrupp. Från denna grupp fick vi mycket positiv kritik och de |
| 31 | +tyckte att läromaterialet var pedagogiskt, roligt och intressant. Men för att |
| 32 | +verkligen kunna dra några slutsatser från detta krävs en mycket mer nogrann |
| 33 | +undersökning huruvida studenter blir bättre på fysik med hjälp av ett |
| 34 | +läromaterial av detta slag. Det är detta som är den stora frågan och som |
| 35 | +definitivt behöver undersökas närmare. |
| 36 | + |
| 37 | +\end{draft} |
0 commit comments