Merge av metod

Author: Oskar Lundström

README.md

@@ -32,17 +32,11 @@ Gör en överstrykning på saker när de är klara.
     - **B** Att böra på slutsatser
     - Slutsatser
 - Introduktion
-    - ~~**E** Fixa todos i bakgrund och allmän hyfsning~~
-    - ~~**E** Allmän hyfsning mål~~
-    - ~~**E** Allmän hyfsning avgränsningar~~
 - Teori
 - Metod
 - Resultat
-- DiskRes
 - Diskussion
-    - ~~**O** Genomförandediskussion~~
-    - ~~**O** Ingress till resultatdiskussion~~
-    - **O** Mer kritik: Överlappande områden presenterar vi som någonting dåligt, att vi gärna vill ha väl definierade områden för att det bättre DSL då, men överlappande områden kanske kan vara bra ur en pedagogisk synvinkel. Se PaJas kommentarer i rapporten.
+
 
 
 

Rapport/include/Diskussion.tex

@@ -19,12 +19,11 @@ \chapter{Diskussion}
 rörelseenergi, $E_k = \frac{mv^2}{2}$, kan skrivas som \texttt{ek m v = m * v *
 v / 2} i Haskell. Detta spånande och experimenterande ledde till slut till att
 vi kunde se en slags strategi för hur man kan kombinera dem, vilket blev den
-metodik som beskrivs i avsnitt \ref{sec:konstruktion}. Det vi vill poängtera är
+metodik som beskrivs i avsnitt~\ref{sec:konstruktion}. Det vi vill poängtera är
 med andra ord att det har varit svårt och oklart hur projektet skulle föras
 framåt eftersom det inte funnits någon klar och tydlig väg att följa.
 
-Markerad2: Hur bra våra moduler blev samt varför de inte är problemlösare utan modellerare
-istället.
+%Markerad2: Hur bra våra moduler blev samt varför de inte är problemlösare utan modellerare istället.
 
 \section{Genomförandediskussion}
 
@@ -134,7 +133,7 @@ \section{Resultatdiskussion}
 domänspecifika språk relaterade till fysik, men de är även baserade på
 uppfattningar från testgruppen och fysikläraren.
 
-Markerad3: VAR?: Det Patrik sa om pedagogiskt att lära ut delar som är samma men
+%Markerad3: VAR?: Det Patrik sa om pedagogiskt att lära ut delar som är samma men
 sedan visa att det kan göras med generell grej.
 
 \end{binge}

Rapport/include/Metod.tex

@@ -16,8 +16,8 @@ \chapter{Genomförande}
 
 \begin{draft}
 
-Projektets genomförande bestod av fyra delar. Den största delen var att
-konstruera själva läromaterialet, och där ingick sökande efter fysikaliska
+Projektets genomförande bestod av fyra delar. Den största delen var
+konstruktionen av själva läromaterialet, och där ingick sökande efter fysikaliska
 områden, implementation av domänspecifika språk och skrivande av lärotext. De
 tre andra delarna var publicering av läromaterialet på en hemsida, utvärdering
 av läromaterialet med en testgrupp samt möten med Åke Fäldt, examinator och
@@ -114,9 +114,8 @@ \subsubsection*{Studerande av kursbok och kursmaterial}
 de skulle bli lämpade till varsitt domänspecifikt språk. Av speciellt intresse
 var de kapitel som behandlade mekanik (i enlighet med projektets mål att börja
 med klassisk mekanik), matematisk analys samt de kapitel som använde sig av en
-specifik syntax \todo{Syntax?}. Domänspecifik syntax var av intresse att finna
+specifik syntax. Domänspecifik syntax var av intresse att finna
 då en betydlig del av domänspecifika språk är modellering av just syntaxen.
-\todo{Kanske förtydliga/utveckla varför detta är av intresse}
 
 Sökandet i kursboken och kursmaterialet gav viktiga kunskaper om områden att
 behandla. Men minst lika viktiga var de inledande experiment som gjordes på
@@ -138,19 +137,11 @@ \subsubsection*{Studerande av kursbok och kursmaterial}
 
 \subsubsection*{Områden som valdes ut}
 
-TODO: Skriv om att varför just dessa. Var för att projektgruppen identifierade
-dessa grundläggande områden som resten av fysiken byggde på.
-
-De grundläggande områdena som under projekets gång valdes ut blev bevis,
-dimensioner, matematisk analys och vektorer.
-
 När kunskap inhämtats om olika områden kunde ett urval göras. De områden som
 identifierades som grundläggande och hade en väl lämpad struktur (se
 avsnitt~\ref{sec:valdes lampligt}) ut. Med detta som grund blev följande de
 områden som valdes ut.
 
-\textbf{OCH FLER?}
-
 \textit{Bevis} eftersom det ger en insikt i hur de formler man använder
 faktiskt uppstår. För att genomföra bevis krävs också att formler och
 beteckningar görs rigorösa, vilket ger en bättre förståelse av dem.
@@ -173,23 +164,27 @@ \subsubsection*{Områden som valdes ut}
 planet eller rummet, och dessa är alla fundamentala element inom klassisk
 mekanik.
 
-\end{draft}
 \begin{binge}
+\textbf{TODO:~OCH FLER?}
+\end{binge}
 
-TODO: Skriv om varför just dessa komposita. Finns säkert många komposita, så något urval måste ha gjorts.
+De komposita områdena identifierades som områden som byggde vidare på de redan
+implementerade grundläggande områdena. Det komposita områdena som valdes ut
+blev:
 
-De komposita som valdes ut blev...
+\textit{Punktpartikelsmekanik}. Här gås mycket av den gymnasiala fysiken igenom.
+Lägesenergi, rörelseenergi, gravitation o.s.v. Den modelleras med vektorer vars
+komponenter består av matematiska uttryck tagna från kapitlet om matematisk
+analys. Förhoppningen är att detta område inte ska presentera någon ny fysik för
+läsaren utan istället visar hur redan känd fysik direkt går att översätta till
+domänspecifika våra domänspecifika språk.
 
-Ett exempel på ett komposit område är momentan- och medel-rörelse eftersom det
-direkt utgör en stor delmängd av alla problem inom mekanik i Fysik för
-ingenjörer. Väldigt många av de uppgifter studenter lär sig lösa inom mekanik
-är sträcka/hastighet/acceleration/kraft problem. Hur lång tid tar det att åka
-en sträcka om man har en viss medelhastighet? Om ett objekt med massa $m$
-påverkas av en kraft som varierar enligt $\sin(t)$, vad är då
-momentanhastigheten vid $t=10$? Detta är en kombination av det grundläggande
-området som behandlar vektorer och området som behandlar matematisk analys.
+\end{draft}
 
+\begin{binge}
+\textbf{TODO:~OCH FLER?}
 \end{binge}
+
 \begin{draft}
 
 \subsection{Implementation av DSL för områdena}