Slutgiltigare ändringar

Author: erikdsjostrom

Rapport/include/Diskussion.tex

@@ -139,8 +139,10 @@ \subsection{Om läromaterialets fokus på matematik och Haskell snarare än
 matematik, att fysik använder matematiken för att beskriva det fysikaliska
 universum vi lever i. Det blir därför naturligt att när den faktiska
 implementationen av dessa beskrivningar och lagar sker, så sker de med hjälp av
-matematiken. Att ett stort fokus läggs på matematiken är alltså en
-konsekvens av fysiken i sig själv. Att fysik är tillämpad matematik illustreras i figur~\ref{fig:xkcd}, som även visar mer generellt hur en kedja av områdena är tillämpningar av varandra.
+matematiken. Det stora fokuset på matematiken är alltså en
+konsekvens av fysiken i sig själv. Att fysik är tillämpad matematik illustreras
+i figur~\ref{fig:xkcd}, som även visar mer generellt hur en kedja av områdena är
+tillämpningar av varandra.
 
 \begin{figure}[tph]
   \centering
@@ -202,11 +204,7 @@ \subsection{Vilka områden passar domänspecifika språk?}\label{sec:lampligt}
 
 \begin{figure}[tph]
 \centering
-<<<<<<< HEAD
-\caption{Exempel på data och operationer i några domänspecifikaspråk.}\label{tab:data_och_ops}
-=======
-\caption{Exempel på data och operationer i några domänspecifika språk}\label{tab:data_och_ops} 
->>>>>>> 635befa5293a205e06d4ced040bde0212d1661bb
+\caption{Exempel på data och operationer i några domänspecifika språk}\label{tab:data_och_ops}
 \begin{tabular}{l|l}
 \toprule
 DSL / data & Exempel på operationer \\ \midrule

Rapport/include/Introduktion.tex

@@ -69,8 +69,8 @@ \section{Bakgrund}
 mekanik, med början i Lagranges ekvationer och avslut i perturbationsteori
 (teori för approximationer av matematiska lösningar). I kursens bok~\cite{SICM}
 förklaras fysikaliska fenomen genom att visa datorprogram för att simulera dem,
-skrivna i språket Scheme. Denna typ av kurser är sig ovanliga och är, till
-projektgruppens kännedom, den enda kursen bortsett från DSLsofMath  som knyter
+skrivna i språket Scheme. Denna typ av kurser är ovanliga och är, till
+projektgruppens kännedom, den enda kursen bortsett från DSLsofMath som knyter
 samman fysik, programmering och matematik på en symboliskt nivå för att förklara
 koncepten.
 

Rapport/include/Metod.tex

@@ -50,7 +50,7 @@ \section{Konstruktion av läromaterialet}\label{sec:konstruktion}
     \end{subfigure}
     \caption{Översikt över hur skapandeprocessen för läromaterialet såg ut.
   Processen delas upp utefter två axlar: kapitel och fas. Varje kombination
-  är en del som arbetats med och är gråmarkerad.} 
+  är en del som arbetats med och är gråmarkerad.}
 \end{figure}
 
 Även om detta sätt att dela upp processen är översiktligt är det inte helt
@@ -161,7 +161,7 @@ \subsubsection*{Områden som valdes ut}
 
 \subsection{Implementation av domänspecifika språk för områdena}
 
-Implementationen av domänspecifika språk var en iterativ process. 
+Implementationen av domänspecifika språk var en iterativ process.
 Den inleddes med att
 bygga vidare på den experimentering som gjorts under urvalsfasen. Det finns inte bara
 ett rätt sätt att skriva ett domänspecifikt språk på, därav gjordes försök med
@@ -172,9 +172,9 @@ \subsection{Implementation av domänspecifika språk för områdena}
 
 Vad som ansågs vara en bra, eller åtminstone tillräckligt bra implementation
 var i huvudsak baserat på gruppmedlemmarnas erfarenhet av Haskell och diskussion
-inom gruppen och med handledaren. Det viktigaste var att de skulle vara
-lättförståeliga. Den programtekniskt elegantaste implementationen användes därför
-inte alltid, utan den längre versionen föredrogs för att göra
+inom gruppen och med handledaren, det viktigaste var att de var
+lättförståeliga. Därför användes inte alltid den programtekniskt elegantaste
+implementationen utan den längre versionen föredrogs för att göra
 läromaterialet så lättläst som möjligt. Dock avstods det inte från användning av
 mer avancerade funktioner i Haskell när materialet motiverade dem, men då alltid
 med en uttömmande förklaring om hur det fungerade och utan krav på tidigare
@@ -198,7 +198,7 @@ \subsubsection*{Implementation av grundläggande områden}
 
 I fysiken finns det dimensioner \cite{dimensioner_ne}. Några exempel är \textit{längd},
 \textit{massa} och \textit{hastighet}. Dimensionerna kan läggas i en av två
-kategorier: basdimensioner eller sammansatta dimensioner. Det finns enbart sju 
+kategorier: basdimensioner eller sammansatta dimensioner. Det finns enbart sju
 basdimensioner (längd, massa, tid, elektrisk ström, temperatur, substansmängd och
 ljusstyrka) medan det finns oändligt många sammansatta. Sammansatta
 dimensioner fås genom att multiplicera eller dividera två andra dimensioner. Av längd, massa och hastighet är längd och massa basdimensioner medan hastighet är sammansatt.
@@ -300,9 +300,9 @@ \subsubsection*{Implementation av grundläggande områden}
 
 \begin{lstlisting}[frame=none, belowskip=-0.5\baselineskip, xleftmargin=0.5in]
 mulDim :: Dim -> Dim -> Dim
-mulDim (Dim le1 ma1 ti1 cu1 te1 su1 lu1) 
+mulDim (Dim le1 ma1 ti1 cu1 te1 su1 lu1)
        (Dim le2 ma2 ti2 cu2 te2 su2 lu2) =
-        Dim (le1+le2) (ma1+ma2) (ti1+ti2) (cu1+cu2) 
+        Dim (le1+le2) (ma1+ma2) (ti1+ti2) (cu1+cu2)
             (te1+te2) (su1+su2) (lu1+lu2)
 \end{lstlisting}
 
@@ -335,10 +335,10 @@ \subsubsection*{Implementation av komposita områden}
 Exempel från läromaterialet:
 \begin{lstlisting}[frame=none, belowskip=-0.5\baselineskip, xleftmargin=0.5in]
 type Mass    = FunExpr
-type VectorE = Vector3 FunExpr -- Vector of functional 
+type VectorE = Vector3 FunExpr -- Vector of functional
                                -- expressions
 
-data Particle  = P { pos  :: VectorE -- Position as a 
+data Particle  = P { pos  :: VectorE -- Position as a
                                      -- function of time
                                      -- , unit m
                    , mass :: Mass    -- Mass, unit kg
@@ -367,11 +367,11 @@ \subsection{Skriva lärotext}
 som en mänsklig läsare, och inte datorn, tyckte var enklast. Avsnitt \ref{sec:lhs} beskriver hur litterat programmering fungerar i allmänhet och ger
 en bra bild hur det såg ut även i detta projekt.
 
-Under skrivandet av lärotexten lades övningar till. Det vanligaste sättet övningar skapades på vara genom att modifiera befintlig lärotext. Istället för att bara förklara allting, så uppmanar den läsaren då och då att göra nästa steg i
-implementationen själv. När
-ett kapitel var avslutat lades dessutom extra övningar till i slutet. Dessa
-övningar var ofta vidareutvecklingsmöjligheter av det domänspecifika språk som
-fanns.
+Under skrivandet av lärotexten lades övningar till. Dessa skapades genom att
+modifiera befintlig lärotext, istället för att förklara allting uppmanar den
+läsaren då och då att göra nästa steg i implementationen själv. När ett kapitel
+var avslutat lades dessutom extra övningar till i slutet, dessa övningar var
+ofta vidareutvecklingar av det domänspecifika språk som redan implementerats.
 
 Skrivandet av lärotexten till de grundläggande och komposita områden var
 övergripande likadana. Skillnaden låg i balansen mellan Haskell och fysik. För
@@ -450,7 +450,7 @@ \section{Utvärdering med testgrupp}
 med andra ord nytt för dem.
 
 Utvärderingen gjordes genom att visa dem läromaterialet med en kort
-presentation och bakgrund. Sedan fick de på egen hand läsa materialet och deras 
+presentation och bakgrund. Sedan fick de på egen hand läsa materialet och deras
 spontana reaktioner och svar på frågor noterades.
 
 \section{Möten med fysikläraren}

Rapport/include/Resultat.tex

@@ -13,7 +13,7 @@ \section{Läromaterialet}\label{sec:res_laromaterial}
 
 \begin{figure}[tph]
   \includegraphics[width=\linewidth]{figure/smakprov_laromaterial.png}
-  \caption{Ett smakprov av det resulterande läromaterialet. Lärotexten ligger mot den ljusgrå bakgrunden medan det domänspecifika språket ligger mot den mörkgrå. Notera att detta exemplets källkod (i Litterate Haskell) har visats tidigare i avsnitt \ref{sec:lhs}.}~\label{fig:smakprov_laromaterial} 
+  \caption{Ett smakprov av det resulterande läromaterialet. Lärotexten ligger mot den ljusgrå bakgrunden medan det domänspecifika språket ligger mot den mörkgrå. Notera att detta exemplets källkod (i Litterate Haskell) har visats tidigare i avsnitt \ref{sec:lhs}.}~\label{fig:smakprov_laromaterial}
 \end{figure}
 
 Språket i lärotexten är enligt projektgruppen lättsamt\footnote{Diskuteras utförligare i avsnitt \ref{sec:res_disk}.} och det finns även bilder och övningar.
@@ -32,15 +32,15 @@ \section{Läromaterialet}\label{sec:res_laromaterial}
         \caption{Exempel på en bild. Bilden visar hur en hund springer och
                  hoppar upp på en stillastående
                  vagn.}~\label{fig:smakprov_bild_laromaterial}
-    \end{subfigure}% 
+    \end{subfigure}%
     ~~~
     \begin{subfigure}[t]{0.5\textwidth}
         \centering
         \includegraphics[width=0.9\linewidth]{figure/smakprov_ovning.png}
         \caption{Exempel på en övning. Övningen ligger som en del av den
                  löpande texten.}~\label{fig:smakprov_ovning}
     \end{subfigure}
-    \caption{Exempel på en bild och en övning ur läromaterialet.} 
+    \caption{Exempel på en bild och en övning ur läromaterialet.}
 \end{figure}
 
 Läromaterialet behandlar ett flertal områden inom fysik och matematik.
@@ -70,7 +70,7 @@ \section{Läromaterialet}\label{sec:res_laromaterial}
 för uttryck av funktioner inom denna domän konstrueras. Därefter
 analyseras syntax och semantik för differenser, derivator, och
 integraler; och funktioner implementeras för att utföra dessa
-operationer både approximativt numeriskt, och symboliskt med ett 
+operationer både approximativt numeriskt, och symboliskt med ett
 syntaxträd. Slutligen appliceras de implementerade funktionerna för
 att visualisera grafer av operationerna.
 
@@ -88,18 +88,20 @@ \section{Läromaterialet}\label{sec:res_laromaterial}
 Lägesenergi, rörelseenergi, gravitation och så vidare. Den modelleras med vektorer vars
 komponenter består av matematiska uttryck tagna från kapitlet om matematisk
 analys. Förhoppningen är att detta område inte ska presentera någon ny fysik för
-läsaren utan istället visa hur redan känd fysik direkt går att översätta till läromaterialets domänspecifika språk.
+läsaren utan istället visa hur redan känd fysik direkt går att översätta till
+läromaterialets domänspecifika språk.
 
 Läromaterialet blev publicerat på en hemsida~\cite{LYAP} och all källkod finns
-tillgänglig på projektets GitHub-repository~\cite{LYAP_repo}. På GitHub-repositoriet finns även ett antal delvis färdigställda områden, till exempel bevisföring. Texten i läromaterialet är skriven
-på engelska.
+tillgänglig på projektets GitHub~\cite{LYAP_repo}. På GitHub finns även ett
+antal delvis färdigställda områden, till exempel bevisföring. Texten i
+läromaterialet är skriven på engelska.
 
 \section{Utvärderingen med testgruppen}\label{sec:res_test}
 
 Utfallet från utvärderingen med testgruppen var till övervägande del positivt.
 Testgruppen tyckte läromaterialet var ett intressant och roligt sätt att
 presentera fysik på. De tyckte att bilderna tjänade sitt syfte i att muntra upp
-läsaren. 
+läsaren.
 
 En poäng som framfördes var att inte börja kapitlen för komplicerat. Istället
 tyckte de att det skulle vara bra att börja enkelt, för att kunna hänga med i

Rapport/include/Teori.tex

@@ -50,7 +50,7 @@ \section{Domänspecifika språk}
 och betydelse. Slutligen gör dess mönstermatchning att de datatyper som utgör
 det domänspecifika språket enkelt kan brytas isär och manipuleras.
 
-För vidare läsning om domänspecifika språk rekommenderas \textit{DSL for the Uninitiated} \cite{DSLU}. 
+För vidare läsning om domänspecifika språk rekommenderas \textit{DSL for the Uninitiated} \cite{DSLU}.
 
 \section{Syntax, syntaxträd och semantik}\label{sec:syntax}
 
@@ -80,7 +80,7 @@ \section{Syntax, syntaxträd och semantik}\label{sec:syntax}
           | Const Double
   \end{lstlisting}
   \caption{En datatyp för aritmetiska uttryck i Haskell. Detta är ett exempel på
-           ett litet domänspecifikt språk.}\label{fig:syntax_exempel} 
+           ett litet domänspecifikt språk.}\label{fig:syntax_exempel}
 \end{figure}
 
 Typen innehåller \textit{datakonstruktorer} för att representera
@@ -108,7 +108,7 @@ \section{Syntax, syntaxträd och semantik}\label{sec:syntax}
   \centering
   \includegraphics[width=0.4\linewidth]{figure/syntax_exempel_bild.png}
   \caption{Ett exempeluttryck från syntaxträdet illustrerat i ett
-           träddiagram.}\label{fig:syntax_exempel_bild} 
+           träddiagram.}\label{fig:syntax_exempel_bild}
 \end{figure}
 
 Precis som semantik har en roll i samband med syntax, har semantik även en roll
@@ -132,7 +132,7 @@ \section{Syntax, syntaxträd och semantik}\label{sec:syntax}
 slag av element, här motsvarat av de tre datakonstruktorerna, krävs tre fall i
 beräkningsfunktionen som beräknar vardera av dem. \texttt{evaluate} har
 därför ett fall för \texttt{:+:}, ett för \texttt{:*:} och ett för
-\texttt{Const}. 
+\texttt{Const}.
 
 Den andra saken att notera i figuren är hur ett fall
 beräknas. Hur beräkningen ska se ut får man genom att ta hänsyn till
@@ -180,7 +180,7 @@ \section{Litterat programmering och Literate Haskell}\label{sec:lhs}
   \caption{Ett exempel på hur en källfil till litterat programmering kan se ut, tagen direkt från källkoden till läromaterialet.
            I exemplet är koden skriven i Literate Haskell. Rader som börjar med \texttt{>}
            markerar att det är programkod, medan rader utan markerar att det är
-           dokumentation.}\label{fig:litterate_haskell_exempel} 
+           dokumentation.}\label{fig:litterate_haskell_exempel}
 \end{figure}
 % OBS! Raden med "note that the quantity..." måste vara en lång rad. Annars blir det fel i PDF:en
 
@@ -208,10 +208,10 @@ \section{Litterat programmering och Literate Haskell}\label{sec:lhs}
 \section{Lärandeteorier}\label{sec:arcs}
 
 Motivation är en persons vilja att göra något och i undervisningssammanhang vill
-man att studenten ska lära sig materialet. Studenten behöver alltså vara
-ha motivationen till att lära sig. Motivation kan ha flera källor, till exempel
+man att studenten ska lära sig materialet, studenten behöver alltså bli
+motiverad till att lära sig. Motivation kan ha flera källor, till exempel
 att studenten tycker materialet är intressant eller att det finns belöningar i
-form av tillfredsställelsen från ett högt betyg. 
+form av tillfredsställelsen från ett högt betyg.
 
 \textit{Motiverande design} innebär att systematiskt utforma undervisningen på
 ett sådant sätt att studenten blir motiverad till att lära sig. Det handlar om
@@ -222,19 +222,19 @@ \section{Lärandeteorier}\label{sec:arcs}
 \textit{ARCS} är en förkortning av ``Attention, Relevance, Confidence and
 Satisfaction'', på svenska ``uppmärksamhet, relevans, självförtroende och
 tillfredsställelse''. Precis som namnet antyder innehåller modellen fyra delar
-som vardera behandlar en aspekt av motivation. 
+som vardera behandlar en aspekt av motivation.
 \begin{itemize}
   \item \textit{Attention} handlar om att fånga uppmärksamhet och väcka
-    nyfikenhet. 
+    nyfikenhet.
   \item \textit{Relevance} handlar om att tillgodose studentens behov så
-    att materialet upplevs som relevant.  
+    att materialet upplevs som relevant.
   \item \textit{Confidence} handlar om att övertyga studenten att hen kan lyckas
-    lära sig materialet. 
+    lära sig materialet.
   \item \textit{Satisfaction} handlar om att ge studenten
     tillfredsställelse efter att ha lärt sig något så att hen vill fortsätta
-    lära sig. 
+    lära sig.
 \end{itemize}
-Det finns olika strategier för hur man genomför de olika delarna i praktiken, 
+Det finns olika strategier för hur man genomför de olika delarna i praktiken,
 här följer en översikt för \textit{Attention}\footnote{Eftersom projektet har
 ett begränsat fokus på de pedagogiska aspekterna, se
 avsnitt~\ref{sec:avgransningar}, har enbart \textit{Attention} tagits hänsyn
@@ -251,8 +251,10 @@ \section{Lärandeteorier}\label{sec:arcs}
 det med andra inslag, exempelvis ett filmklipp.
 
 Enligt det sociokulturella perspektivet som Vygotskij utvecklade~\cite{LSB_und}
-lär sig elever av varandra. Eleverna befinner sig vid sin närmsta 
-utvecklingszon, där eleverna kan hjälpa varandra att förstå innebörden av
+lär sig elever av varandra. Eleverna befinner sig vid sin närmsta
+utvecklingszon~\footnote{Den zon där målet för lärandet ligger på en nivå som är
+för hög för en elev att klara på egen hand, men som eleven klarar om den får
+vägledning och stöd.}, där eleverna kan hjälpa varandra att förstå innebörden av
 definitioner och uttryck genom att sätta ord på det de vill kommunicera. Denna
 typ av kommunikation kan hjälpa elever sätta fingret på vad de
 inte förstår. Med denna bakgrund kan parprogrammering vara

Rapport/include/frontmatter/Abstract.tex

@@ -5,14 +5,14 @@
 \section*{Abstract}
 
 This report describes the development of the learning material \textit{Learn You
-a Physics for Great Good!} The project was a bachelor thesis project at the
-department of Computer Science and Engineering at Chalmers University of
-Technology. The goal of the project is to create a text-based learning material
-which presents physics with the help of the programming concept \textit{domain
-specific languages}, where the domain specific languages are implemented in the
-programming language Haskell. Furthermore, the pedagogical use of a learning
-material of this kind, and how well physics and domain specific languages can be
-combined will be discussed.
+a Physics for Great Good!}. The material was developed as part of a bachelor
+thesis project at the Department of Computer Science and Engineering at Chalmers
+University of Technology. The goal of the project is to create a text-based
+learning material which presents physics with the help of the programming
+concept \textit{domain specific languages}, where the domain specific languages
+are implemented in the programming language, Haskell. Furthermore, the
+pedagogical use of a learning material of this kind and how well physics and
+domain specific languages can be combined are discussed.
 
 The background of the project is the (for Computer Science and Engineering
 students at Chalmers) mandatory physics course \textit{Fysik för ingenjörer}
@@ -27,15 +27,15 @@ \section*{Abstract}
 The learning material includes five chapters dealing with physical dimensions,
 calculus, vectors, particle mechanics and applications of them. Each chapter
 consists of Haskell-code combined with a descriptive text. Some chapters
-constructs domain specific languages from the ground up, while some applies
+construct domain specific languages from the ground up, while some applies
 previously constructed domain specific languages on physical problems. The
-learning material was published on a
+learning material is published on a
 website\footnote{\url{https://dslsofmath.github.io/BScProj2018/}} and its source
 code is freely
 available\footnote{\url{https://github.com/DSLsofMath/BScProj2018}}.
 
 The report also describes the meetings and discussions conducted with
-non-project members. Their purpose have been to improve the learning material
+non-project members. Their purpose has been to improve the learning material
 and to perform an informal evaluation of the completed learning material.
 
 The conclusions are that domain specific languages can have a pedagogical use in
@@ -44,9 +44,6 @@ \section*{Abstract}
 way of thinking can further the teaching if it's used in traditional physics
 education.
 
-
-
-
 % max 150 ord typ
 
 
@@ -57,9 +54,6 @@ \section*{Abstract}
 
 % Snott från sammandrag:
 
-
-
-
 % Building blocks:
 %   En mening om varje kapitel:
 %    Introduction (sv introduktion): Describes the starting point, goals and restrictions.