You signed in with another tab or window. Reload to refresh your session.You signed out in another tab or window. Reload to refresh your session.You switched accounts on another tab or window. Reload to refresh your session.Dismiss alert
nämndes i avsnitt~\ref{sec:res_laromaterial} att det påbörjats. Det är dock värt
95
95
att nämna att vi är mycket nöjda med det material som vi har producerat. Våra
96
96
kapitel är väl avgränsade, utformade och implementerade på det sätt som vi
97
-
anser att de bör.
97
+
anser att de bör.
98
98
99
99
En annan del av målet var att läromaterialet skulle vara lättillgängligt genom
100
100
sitt språkbruk, publicering på en hemsida och fri tillgång till källkoden.
@@ -132,7 +132,7 @@ \subsection{Om läromaterialets fokus på matematik och Haskell snarare än
132
132
Målet med läromaterialet var att lära ut fysik på ett roligt och lättförståeligt
133
133
sätt. Dock syns det i resultatet, avsnitt~\ref{sec:res_laromaterial}, att det
134
134
stora fokuset lagts på att förklara och lära ut matematik och Haskell. Varför
135
-
blev det så? Vi menar att det finns flera anledningar till detta.
135
+
blev det så? Vi menar att det finns flera anledningar till detta.
136
136
137
137
Problemet med att prata om en egen implementation av fysik är att fysik inte är
138
138
ett helt eget område. Det är snarare så att fysik kan ses som tillämpad
@@ -149,7 +149,7 @@ \subsection{Om läromaterialets fokus på matematik och Haskell snarare än
149
149
\href{https://xkcd.com}{xkcd.com} licensierad under
150
150
\href{https://creativecommons.org/licenses/by-nc/2.5/}{CC BY-NC}. Bilden beskriver hur fysik är en tillämpning av matematik. Det är i själva verket
151
151
så att en kedja av områden kan betraktas som tillämpningar av
152
-
varandra.}\label{fig:xkcd}
152
+
varandra.}\label{fig:xkcd}
153
153
\end{figure}
154
154
155
155
Självklart ingår det också en stor del problemlösning inom fysik, den faktiska
@@ -162,7 +162,7 @@ \subsection{Om läromaterialets fokus på matematik och Haskell snarare än
162
162
eftersom ett syfte med läromaterialet var att väcka intresse hos läsaren med
163
163
bakgrund inom Haskell så ville vi lägga fokus på att tydligt visa
164
164
parallellerna mellan funktionell programmering, matematik och implementationen
165
-
av fysik.
165
+
av fysik.
166
166
167
167
Vi hävdar alltså att fokuset lagts på mer än bara fysik av två skäl: att fysik är tillämpad matematik och att det är viktigt att förklara de Haskell-koncept som används. Men måste
168
168
det vara så? Det kan mycket väl vara så att detta fokusskifte har skett på grund
@@ -202,7 +202,7 @@ \subsection{Vilka områden passar domänspecifika språk?}\label{sec:lampligt}
202
202
203
203
\begin{figure}[tph]
204
204
\centering
205
-
\caption{Exempel på data och operationer i några domänspecifikaspråk.}\label{tab:data_och_ops}
205
+
\caption{Exempel på data och operationer i några domänspecifikaspråk.}\label{tab:data_och_ops}
206
206
\begin{tabular}{l|l}
207
207
\toprule
208
208
DSL / data & Exempel på operationer \\ \midrule
@@ -281,7 +281,7 @@ \subsection{Vilka områden passar domänspecifika språk?}\label{sec:lampligt}
281
281
vektorer i flera dimensioner eller vektorer vars komponenter kan vara av vilken
282
282
typ som helst.
283
283
284
-
Ett exempel på ett område som inte har några tydliga data och operationer är
284
+
Ett exempel på ett område som inte har några tydliga data och operationer är
285
285
lutande plan. Ett sådant område har istället teoretiska samband som relaterar
286
286
olika egenskaper i systemet till varandra. Ett sådant samband är till exempel $a
287
287
= g \cdot\sin(v)$ för det lutande planet i figur~\ref{fig:lutande_plan}.
@@ -316,7 +316,7 @@ \subsection{Vilka områden passar domänspecifika språk?}\label{sec:lampligt}
316
316
317
317
Att vissa områden var mindre lämpliga var ett oväntat resultat i projektets
318
318
genomförande. Vid start trodde vi att det skulle gå att göra domänspecifika
319
-
språk för alla områden, såväl matematiska som fysikaliska, men som vi
319
+
språk för alla områden, såväl matematiska som fysikaliska, men som vi
320
320
diskuterat här gick inte det. Istället gjordes uppdelningen mellan grundläggande och
321
321
komposita områden, som beskrevs i avsnitt~\ref{sec:valet}, så att de fysikaliska
322
322
områden (som blev komposita) kunde behandlas som tillämpningar av de
@@ -342,7 +342,7 @@ \subsection{Gör domänspecifika språk att fysik blir mer lättförståeligt?}\
342
342
År 2016 genomfördes ett kandidatarbete på Chalmers liknande
343
343
detta~\cite{kandidat2016}. Det kandidatarbetet resulterade också i ett
344
344
läromaterial. Skillnaden är att det handlade om signallära medan detta handlar
345
-
om fysik. Grundidèen är dock densamma: att använda domänspecifika språk för att
345
+
om fysik. Grundidén är dock densamma: att använda domänspecifika språk för att
346
346
ge struktur till ett annat område. Detta tycker vi visar på att det finns ett
347
347
akademiskt intresse för att använda domänspecifika språk i syfte att lära ut,
348
348
och att det inte bara är fysik och matematik som är lämpliga områden utan att
@@ -370,7 +370,7 @@ \subsection{Gör domänspecifika språk att fysik blir mer lättförståeligt?}\
370
370
kunna vara en nackdel att kombinera domänspecifika språk och fysik om det leder
371
371
till att man tänker alltför fyrkantigt kring fysik. Vi anser dock att
372
372
domänspecifika språk har ett värde ihop med fysik just för dessa strukturgivande
373
-
möjligheter, även om inte alla aspekter av fysik kan täckas.
373
+
möjligheter, även om inte alla aspekter av fysik kan täckas.
374
374
375
375
Man kan också
376
376
tänka sig att det finns ett värde i omsluta den kreativa problemlösningen
@@ -387,7 +387,7 @@ \subsection{Gör domänspecifika språk att fysik blir mer lättförståeligt?}\
387
387
Projektets läromaterial är ett exempel på ett sådant försök. Men läromaterialet
388
388
har även haft två andra drag förutom domänspecifika språk, som skiljer sig från
389
389
traditionell fysikundervisning, nämligen ett lättillgängligt språk och en
390
-
nogrann genomgång av koncepten. Hade inte detta räckt? Hade inte fysiken i sig
390
+
nogrann genomgång av koncepten. Hade inte detta räckt? Hade inte fysiken i sig
391
391
kunnat förklarats bättre om den haft allt fokus?
392
392
393
393
Vi tror att svaret på båda dessa frågor är ja, med vissa reservationer. Ett
@@ -483,7 +483,7 @@ \section{Etiska aspekter}
483
483
hemsidans uppbyggnad. Det handlar om transparens, att visa att man är positiv till att andra
484
484
tittar på hur man gjort och låta dem bygga vidare på ens skapelser. Genom att
485
485
sluta oss till skaran som skapar öppen källkod hoppas vi att fler inom samhället
486
-
i stort ska gå över till denna modell.
486
+
i stort ska gå över till denna modell.
487
487
488
488
Valet att skriva på engelska har också att göra med tillgängligheten. Fler kan
489
489
engelska än svenska. På detta sätt kan läromaterialet komma fler till gagn.
Copy file name to clipboardExpand all lines: Rapport/include/Introduktion.tex
+4-5Lines changed: 4 additions & 5 deletions
Original file line number
Diff line number
Diff line change
@@ -21,7 +21,7 @@ \section{Bakgrund}
21
21
22
22
DSLsofMath-kursens skapare, Cezar Ionescu och Patrik Jansson, har beskrivit avsikten med kursen i en artikel~\cite{tfpie2015}. Det direkta målet med kursen är
23
23
att förbättra den matematiska utbildningen för datavetare och den
24
-
datavetenskapliga utbildningen för matematiker, där den grundläggande idéen
24
+
datavetenskapliga utbildningen för matematiker, där den grundläggande idén
25
25
bakom kursen är:
26
26
27
27
\begin{center} ``[\dots] att uppmuntra studenterna att närma sig matematiska
@@ -39,7 +39,7 @@ \section{Bakgrund}
39
39
programmeringsspråk eller implementerat helt fristående. I kursen och projektet
40
40
är de implementerade i Haskell.
41
41
42
-
Idéen bakom projektet är att använda domänspecifika språk för att ur ett alternativt perspektiv presentera fysik. Likt det sätt DSLsofMath
42
+
Idén bakom projektet är att använda domänspecifika språk för att ur ett alternativt perspektiv presentera fysik. Likt det sätt DSLsofMath
43
43
presenterar kopplingar mellan matematik och programmering ska projektet på motsvarande sätt visa på kopplingar mellan programmering och fysik och därmed
44
44
underlätta lärandet. För att förtydliga ges här en analogi:
45
45
@@ -69,7 +69,7 @@ \section{Bakgrund}
69
69
mekanik, med början i Lagranges ekvationer och avslut i perturbationsteori
70
70
(teori för approximationer av matematiska lösningar). I kursens bok~\cite{SICM}
71
71
förklaras fysikaliska fenomen genom att visa datorprogram för att simulera dem,
72
-
skrivna i språket Scheme. Denna typ av kurser ter sig ovanliga och är, till
72
+
skrivna i språket Scheme. Denna typ av kurser är sig ovanliga och är, till
73
73
projektgruppens kännedom, den enda kursen bortsett från DSLsofMath som knyter
74
74
samman fysik, programmering och matematik på en symboliskt nivå för att förklara
75
75
koncepten.
@@ -84,7 +84,7 @@ \section{Bakgrund}
84
84
85
85
\section{Projektets mål}
86
86
87
-
Målet med detta kandidatarbete är att angripa fysik från ett
87
+
Målet med detta kandidatarbete är att angripa fysik från ett
88
88
programmeringsperspektiv. Förhoppningen är då att fysik ska bli både
89
89
roligare och intressantare för datastudenter, och därmed också
90
90
enklare. Detta liknar premissen bakom kursen DSLsofMath och kandidatarbetet
0 commit comments