Gjorde genomföradedisk mer kortfattad

Author: Oskar Lundström

Rapport/include/Diskussion.tex

@@ -24,36 +24,12 @@ \chapter{Diskussion}\label{cha:disk}
 
 \section{Genomförandediskussion}
 
-Under projektets genomförande har det gjorts flera val av teorier och metoder
-att använda. Självklart behöver inte dessa val vi gjorde vara de bästa.
-Därför kommer vi här att kritisera dem och föreslå andra möjligheter. Närmare
-bestämt kommer utvärderingen, urvalet och Literate Haskell att diskuteras.
-
-Utvärderingen som gjordes under projektet kan kritiseras på flera sätt. För det
-första bestod testgruppen av enbart tre personer. Fler
-personer hade krävts för att få ett mindre snävt underlag. För det andra hölls
-utvärderingen under en ytterst kort tid, ungefär en timme. I början av den
-timmen såg de läromaterialet för första gången och resterande tid läste
-testgruppen igenom det. Utvärderingen hade behövt vara längre för att låta testgruppen
-i lugn och ro arbeta igenom ett par kapitel, inklusive att följa med i
-programmeringen som gjordes i läromaterialet. För det tredje var vi inte tydliga
-med vad för frågor vi ville ha svar på, utan istället noterade vi testgruppens
-spontana reaktioner. Vi ville till exempel veta om de tyckte att domänspecifika
-språk gav en rigorös struktur till fysik. Men eftersom vi inte gjorde det
-tydligt för testgruppen kunde de heller inte tänka på dessa frågor. Med tanke på
-dessa tre brister i utvärderingen är alla slutsatser dragna med utvärderingen
-som stöd ytterst osäkra.
-
-Det går även att kritisera hur urvalet av områden gick till under projektet.
-Dels kan det ha lett till att endast några få domänspecifika språk för fysik
-implementerades, se diskussionen i avsnitt~\ref{sec:fpf}. Dels skedde urvalet ur
-implementatörens perspektiv (det vill säga, vårt) och inte ur användarens
-perspektiv (studenten som ska nyttja läromaterialet). Med det menar vi att
-områden valdes utifrån hur det implementationsmässigt hängde ihop, till exempel
-att matematisk analys är grunden till flera tillämpningar. Istället hade områden
-kunnat väljas utifrån de fysikaliska problem studenter ska lösa i Fysik för
-ingenjörer, till exempel lutande plan, block och talja eller momentjämvikt, och
-utifrån det utforma domänspecifika språk.
+Under projektets genomförande har det gjorts flera val av teorier och metoder att använda. Självklart behöver inte dessa val vi gjorde vara de bästa. Därför kommer vi här att kritisera dem och föreslå andra möjligheter. Närmare bestämt kommer utvärderingen, urvalet och Literate Haskell att diskuteras.
+
+Utvärderingen som gjordes under projektet kan kritiseras på flera sätt. För det första bestod testgruppen av enbart tre personer. För det andra hölls utvärderingen under en ytterst kort tid, ungefär en timme. Utvärderingen hade behövt vara längre för att låta testgruppen i lugn och ro arbeta igenom ett par kapitel, inklusive att följa med i programmeringen som gjordes i läromaterialet. För det tredje var vi inte tydliga med målet med utvärderingen, nämligen om de tyckte det var meningsfullt att lära ut fysik med hjälp av domänspecifika språk. Det gjorde att de heller inte kunda tänka på dessa frågor. Med tanke på dessa tre brister i utvärderingen är alla slutsatser dragna med utvärderingen som stöd ytterst osäkra.
+
+Det går även att kritisera hur urvalet av områden gick till under projektet. Dels kan det ha lett till att enbart två domänspecifika språk för fysik implementerades (dimensioner och partikelmekanik). Dels skedde urvalet ur implementatörens perspektiv (det vill säga, vårt) och inte ur användarens perspektiv (studenten som ska nyttja läromaterialet). Med det menar vi att områden valdes utifrån hur det implementationsmässigt hängde ihop, till exempel att matematisk analys är grunden till flera tillämpningar. Istället hade områden kunnat väljas utifrån de fysikaliska problem studenter ska lösa i Fysik för ingenjörer, till exempel block och talja eller momentjämvikt, och utifrån det utforma domänspecifika språk.
+
 % De olika sätten att tänka vid val av
 % områden skiljer sig åt och mest fokus under projektet har lagts på
 % implementationsperspektivet. Visserligen gjordes enstaka försök att tänka på det
@@ -62,23 +38,7 @@ \section{Genomförandediskussion}
 % detta tankesätt grundligare än vad vi gjort, istället för att avfärda det som
 % ett svårare sätt att gå till väga.
 
-\textbf{Kortfatta}
-
-Till sist kan vi kritisera den allmänna metoden som valdes för utformningen av
-läromaterialet, nämligen att skriva varje kapitel som en lång, sammanhängande,
-löpande text. Lärotexten har skrivits som en berättelse om hur ett
-domänspecifikt språk kan implementeras eller tillämpas för olika fysikaliska
-områden. Nackdelen är att det blir en passiv inlärning, läsaren visas hur det kan göras utan att försöka så mycket själv. Visserligen har övningar inkluderats
-i läromaterialet, och läsaren uppmuntras till att implementera koden parallellt, men det
-riskerar ändå att bli en passiv inlärning. Valet att använda Literete
-Haskell har definitivt bidragit till dessa passiva tendenser. Literate Haskell är
-inget annat än en vanlig programfil fast mer väldokumenterad, som i projektets fall varit färdiga implementationer av domänspecifika språk. Det kan till och med vara så att Literate
-Haskell är sämre än ``bara'' Haskell, med avseende på aktivt lärande, då det är
-enklare att ändra och experimentera med en programfil utan dokumentation som är i vägen. Under
-projektets genomförande hade det därför varit av intresse att undersöka
-alternativa sätt att utforma lärotexten som uppmuntrat ett mer aktivt lärande.
-Det hade till exempel kunnat vara att presentera idén bakom fysikaliska
-dimensioner, och sedan låta studenten själv skapa implementationen. En fingervisning i form av ett enkelt exempel på en möjlig lösning kan vara ett sätt att göra detta.
+Till sist kan vi kritisera den allmänna metoden som valdes för utformningen av läromaterialet, nämligen att skriva varje kapitel som en löpande text om hur ett domänspecifikt språk implementeras eller tillämpas. Nackdelen är att det blir en passiv inlärning, även om det till en viss utsträckning finns övningar och läsaren uppmuntras implementera koden parallellt. Literate Haskell har definitivt bidragit till dessa passiva tendenser. Literate Haskell är en programfil som är väldigt väl beskriven hur programmet fungerar, vilket leder till att man ser den som en text att läsa istället för ett program att köra och experimentera med. Under projektets genomförande hade det därför varit av intresse att undersöka alternativa sätt att utforma lärotexten som uppmuntrat ett mer aktivt lärande. Det hade till exempel kunnat vara att presentera idén bakom fysikaliska dimensioner, och sedan låta studenten själv skapa implementationen. En fingervisning i form av ett enkelt exempel på en möjlig lösning kan vara ett sätt att göra detta.
 
 \section{Resultatdiskussion}\label{sec:res_disk}