Merge branch 'master' of https://github.com/DSLsofMath/BScProj2018

Author: AiStudent

Rapport/include/Diskussion.tex

@@ -19,16 +19,16 @@ \chapter{Diskussion}\label{cha:disk}
 v / 2} i Haskell. Detta experimenterande ledde till att
 vi såg en slags strategi för hur de kan kombineras, vilket blev den
 metodik som beskrivs i avsnitt~\ref{sec:konstruktion}. Det vi vill poängtera är
-med andra ord att det har varit svårt och oklart hur projektet skulle föras
+med andra ord att det har varit oklart hur projektet skulle kunna föras
 framåt eftersom det inte funnits någon tydlig väg att följa.
 
 \section{Genomförandediskussion}
 
-Under projektets genomförande har det gjorts flera val av teorier och metoder att använda. Självklart behöver inte dessa val vi gjorde vara de bästa. Därför kommer vi här att kritisera dem och föreslå andra möjligheter. Närmare bestämt kommer återkopplingen, urvalet och Literate Haskell att diskuteras.
+Under projektets genomförande har det gjorts flera val av teorier och metoder att använda. Självklart behöver inte dessa val vi gjorde vara de bästa. Därför kommer vi här att kritisera dem och föreslå andra möjligheter. Närmare bestämt kommer mötet med testgruppen, urvalet och Literate Haskell att diskuteras.
 
-Utvärderingen som gjordes under projektet kan kritiseras på flera sätt. För det första bestod testgruppen av enbart tre personer. För det andra genomfördes återkopplingen under en ytterst kort tid, ungefär en timme. Utvärderingen hade behövt vara längre för att låta testgruppen i lugn och ro arbeta igenom ett par kapitel, inklusive att följa med i programmeringen som gjordes i läromaterialet. För det tredje var vi inte tydliga med målet med återkopplingen, nämligen om de tyckte det var meningsfullt att lära ut fysik med hjälp av domänspecifika språk. Det gjorde att de heller inte kunda tänka på dessa frågor. Med tanke på dessa tre brister i återkopplingen är alla dragna slutsatser ytterst osäkra.
+Det sätt återkopplingen gjordes under projektet kan kritiseras på flera sätt. För det första bestod testgruppen av enbart tre personer. För det andra hölls mötet under en ytterst kort tid, ungefär en timme. Mötet hade behövt vara längre för att låta testgruppen i lugn och ro arbeta igenom ett par kapitel, inklusive att följa med i programmeringen som gjordes i läromaterialet. För det tredje var vi inte tydliga med målet med återkopplingen, nämligen om de tyckte det var meningsfullt att lära ut fysik med hjälp av domänspecifika språk. Det gjorde att de heller inte kunda tänka på dessa frågor. Med tanke på dessa tre brister i återkopplingens genomförande är alla slutsatser dragna med den som stöd ytterst osäkra.
 
-Det går även att kritisera hur urvalet av områden gick till under projektet. Dels kan det ha lett till att enbart två domänspecifika språk för fysik implementerades (dimensioner och partikelmekanik). Dels skedde urvalet ur implementatörens perspektiv (det vill säga, vårt) och inte ur användarens perspektiv (studenten som ska nyttja läromaterialet). Med det menar vi att områden valdes utifrån hur det implementationsmässigt hängde ihop, till exempel att matematisk analys är grunden till flera tillämpningar. Istället hade områden kunnat väljas utifrån de fysikaliska problem studenter ska lösa i Fysik för ingenjörer, till exempel block och talja eller momentjämvikt, och utifrån det utforma domänspecifika språk.
+Det går även att kritisera hur urvalet av områden gick till under projektet. Dels kan det ha lett till att enbart två domänspecifika språk för fysik implementerades (dimensioner och partikelmekanik). Dels skedde urvalet ur implementatörens perspektiv (det vill säga  vårt) och inte ur användarens perspektiv (studenten som ska nyttja läromaterialet). Med det menar vi att områden valdes utifrån hur det implementationsmässigt hängde ihop, till exempel att matematisk analys är grunden till flera tillämpningar. Istället hade områden kunnat väljas utifrån de fysikaliska problem studenter ska lösa i Fysik för ingenjörer, till exempel block och talja eller momentjämvikt, och utifrån det utforma domänspecifika språk.
 
 % De olika sätten att tänka vid val av
 % områden skiljer sig åt och mest fokus under projektet har lagts på
@@ -169,12 +169,12 @@ \subsection{Lämpliga områden för domänspecifika språk}\label{sec:lampligt}
 \end{align*}
 I Haskell kan en datatyp för vektorer defineras som
 \begin{lstlisting}
-    data V = V Double Double
+data V = V Double Double
 \end{lstlisting}
 och vektoraddition som
 \begin{lstlisting}
-    va :: V -> V -> V
-    (V u1 u2) `va` (V w1 w2) = V (u1+w1) (u2+w2)
+va :: V -> V -> V
+(V u1 u2) `va` (V w1 w2) = V (u1+w1) (u2+w2)
 \end{lstlisting}
 Det finns enligt oss en tydlig likhet mellan matematik och Haskell i detta fall, och även i för andra lämpliga områden, vilket gör att vi tycker det blir enkelt att modellera och förstå områden som vektorer.
 
@@ -184,7 +184,7 @@ \subsection{Domänspecifika språk, fysik och pedagogiska aspekter}\label{sec:ba
 
 En del av projektets mål är att diskutera huruvida det finns en pedagogisk nytta i att kombinera fysik och domänspecifika språk. Denna fråga diskuteras nedan.
 
-I samband med fysik finns några fördelar med att integrera domänspecifika språk. Domänspecifika språk kan betraktas som ``tools for thinking''\footnote{Uttryckt i Patrik Janssons egna ord, föreläsare i kursen DSLsofMath.} och ger ett nytt perspektiv på fysik och ger den \textit{struktur}. Dimensioner är ett exempel på detta, se avsnitt~\ref{sec:res_dim}. Där konstateras att en godtycklig dimension kan skrivas som de sju basdimensionerna med tillhörande exponenter, vilket kanske inte är så man brukar se på dimensioner, men som ger dem en väldefinierad struktur. Domänspecifika språk bidrar även med \textit{rigorösitet} till fysik. Enbart de definierade operationerna går att använda, vilket leder till att genvägar i fysikaliska beräkningar inte går att göra på det sätt som är möjligt vid räkning med papper och penna. Detta tyckte även Åke Fäldt var en bra aspekt, se avsnitt~\ref{sec:res_ake}. Med hjälp av domänspecifika språk är det dessutom möjlighet att väcka \textit{intresse} för fysik. En student som inte är intresserad av fysik kanske skulle bli det om fysik presenteras i samband med Haskell och domänspecifika språk, där paralleller mellan dem visas. Denna tanke stöds även av testgruppen\footnote{Eftersom testningen med testgruppen var väldigt kort är det dock svårt att dra några säkra slutsatser.}, se avsnitt~\ref{sec:res_test}
+I samband med fysik finns några fördelar med att integrera domänspecifika språk. Domänspecifika språk kan betraktas som ``tools for thinking''\footnote{Uttryckt i Patrik Janssons egna ord, föreläsare i kursen DSLsofMath.} och ger ett nytt perspektiv på fysik och ger den \textit{struktur}. Dimensioner är ett exempel på detta, se avsnitt~\ref{sec:res_dim}. Där konstateras att en godtycklig dimension kan skrivas som de sju basdimensionerna med tillhörande exponenter, vilket kanske inte är så man brukar se på dimensioner, men som ger dem en väldefinierad struktur. Domänspecifika språk bidrar även med \textit{rigorösitet} till fysik. Enbart de definierade operationerna går att använda, vilket leder till att genvägar i fysikaliska beräkningar inte går att göra på det sätt som är möjligt vid räkning med papper och penna. Detta tyckte även Åke Fäldt var en bra aspekt, se avsnitt~\ref{sec:res_test}. Med hjälp av domänspecifika språk är det dessutom möjlighet att väcka \textit{intresse} för fysik. En student som inte är intresserad av fysik kanske skulle bli det om fysik presenteras i samband med Haskell och domänspecifika språk, där paralleller mellan dem visas. Denna tanke stöds även av testgruppen\footnote{Eftersom mötet med testgruppen var väldigt kort är det dock svårt att dra några säkra slutsatser.}, se avsnitt~\ref{sec:res_test}
 
 År 2016 genomfördes ett kandidatarbete på Chalmers liknande
 detta~\cite{kandidat2016}. Det kandidatarbetet resulterade också i ett

Rapport/include/Metod.tex

@@ -221,7 +221,7 @@ \subsection{Skriva lärotext}
 % utan krävde en manuell synkronisering vid varje önskad uppdatering av
 % hemsidan.
 
-\section{Återkoppling med testgrupp}
+\section{Möten och återkoppling}
 
   % Återkoppling från examinator (NAD): "Nils Anders Danielsson <[email protected]>
   % 27 Feb (1 day ago)
@@ -237,20 +237,15 @@ \section{Återkoppling med testgrupp}
   % Jag tror det är kompatibelt med det jag sagt tidigare - att göra en "ordentlig" utvärdering av det pedagogiska utfallet är komplicerat och tar (kalender-)tid.
   % Informell utvärdering av en testgrupp bör dock ingå.
 
-För att testa läromaterialet gjordes en kort och informell återkoppling med
+För att få återkoppling på läromaterialet hölls ett kort och informellt möte med
 en testgrupp. Testgruppen bestod av tre andra studenter på Chalmers som gick
 tredje året på Datateknik och Informationsteknik. De hade alla klarat kursen Fysik för
 ingenjörer eller motsvarande och även klarat minst en kurs i Haskell.
 Däremot hade de inte läst DSLsofMath eller motsvarande. Domänspecifika språk var
-med andra ord nytt för dem.
-
-Återkopplingen gjordes genom att visa dem läromaterialet med en kort
-presentation och bakgrund. Sedan fick de på egen hand läsa materialet och deras
+med andra ord nytt för dem. Under mötet gavs läromaterialet en kort presentation och bakgrund. Sedan fick de på egen hand läsa materialet och deras
 spontana reaktioner och svar på frågor noterades.
 
-\section{Möten med fysikläraren}
-
-För att få återkoppling på läromaterialet hölls två möten med Åke Fäldt. Ett möte hölls relativt
+Det hölls även två möten med Åke Fäldt. Ett möte hölls relativt
 tidigt i projektet, 2018-03-02, och ett andra relativt sent, 2018-04-11.
 Under mötena presenterades läromaterialet i sig och tanken med det, nämligen att
 presentera fysik ur ett annat perspektiv, ett

Rapport/include/Resultat.tex

@@ -2,7 +2,7 @@ \chapter{Resultat}
 
 I detta kapitel redovisas det resulterande läromaterialet, vilket består av fem
 kapitel. Det är publicerat på en hemsida och dess källkod är fritt tillgänglig.
-Även resultaten från återkopplingen med testgruppen och mötena med Åke Fäldt
+Även resultaten från mötena med testgruppen och Åke Fäldt
 redovisas.
 
 \section{Läromaterialet}\label{sec:res_laromaterial}
@@ -11,7 +11,7 @@ \section{Läromaterialet}\label{sec:res_laromaterial}
 vardera kapitel. Axplocken exemplifier delar av läromaterialet och
 implementationerna av de domänspecifika språken. De fullständiga implementationerna
 är inte inkluderade (och förklarade) eftersom det är precis det läromaterialet
-innehåller. Rapporten skulle då bli en kopia av läromaterialet. Istället finns hela läromaterialet i bilaga~\ref{cha:utdrag} samt hemsidan~\cite{LYAP} där det blev publicerat. De avsnitt i rapporten som beskriver läromaterialets innehåll är inga
+innehåller. Rapporten skulle då bli en kopia av läromaterialet. Istället finns hela läromaterialet i bilaga~\ref{cha:utdrag} samt på hemsidan~\cite{LYAP} där det blev publicerat. De avsnitt i rapporten som beskriver läromaterialets innehåll är inga
 exakta kopior ord-för-ord utan de har anpassats till
 rapporten.
 
@@ -82,12 +82,12 @@ \subsection{Översikt}
 
 I \textit{matematisk analys} behandlas differentialkalkyl och
 integralkalkyl för en variabel. Först bestäms den semantiska domänen
-för analys i en variabel: reella funktioner av ett argument; och ett syntaxträd
+för analys i en variabel: reella funktioner av ett argument; och en datatyp för syntax
 för uttryck av funktioner inom denna domän konstrueras. Därefter
 analyseras syntax och semantik för differenser, derivator, och
 integraler; och funktioner implementeras för att utföra dessa
 operationer både approximativt numeriskt, och symboliskt med ett
-syntaxträd. Slutligen appliceras de implementerade funktionerna för
+datatypen för syntaxen. Slutligen appliceras de implementerade funktionerna för
 att visualisera grafer av operationerna.
 
 \textit{Vektorer} behandlar vektorer och vektoroperationer. Vektorer modelleras
@@ -177,15 +177,15 @@ \subsection{Dimensioner}
 
 \subsection{Matematisk analys}
 
-I kapitlet om matematisk analys skapas en syntax för funktionsuttryck och symboliskt derivering och integrering implementeras. Dessutom analyseras syntax och semantik hos uttryck som dyker upp inom matematisk analys, till exempel $\Delta$-operatorn.
+I kapitlet om matematisk analys skapas en syntax för funktionsuttryck och symbolisk derivering och integrering implementeras. Dessutom analyseras syntax och semantik hos uttryck som dyker upp inom matematisk analys, till exempel $\Delta$-operatorn.
 
 Syntaxen för funktionsuttryck inleds med
 
 \begin{lstlisting}
 data FunExpr = Exp | Log | Sin | Cos | Asin | Acos
 \end{lstlisting}
 
-vilket är ett antal elementära funktioner. Näst följer aritmetiska operationer. För att kunna definera dem på \textit{funktioner} och inte algebraiska \textit{uttryck} görs nedanstående tolkning
+vilket är några av de elementära funktionerna. Näst följer aritmetiska operationer. För att kunna definera dem på \textit{funktioner} och inte algebraiska \textit{uttryck} görs nedanstående tolkning
 \begin{align*}
   f \text{ $OP_{r \to r}$ } g = x \mapsto (f(x) \text{ $OP_r$ } g(x))
 \end{align*}
@@ -332,10 +332,10 @@ \subsection{Partikelmekanik}
 \section{Möten och återkoppling}\label{sec:res_test}
 
 Återkopplingen med testgruppen (som hade klarat fysikkursen och 
-introduktionskursen till haskell) var till övervägande del positivt.
+introduktionskursen till Haskell) var till övervägande del positivt.
 Testgruppen tyckte läromaterialet var ett intressant och roligt sätt att
 presentera fysik på. De tyckte att bilderna tjänade sitt syfte i att muntra upp
-läsaren. Testningen var dock för kort för att det skulle framgå huruvida läsaren lärde
+läsaren. Mötet var dock för kort för att det skulle framgå huruvida läsaren lärde
 sig mest fysik eller mest Haskell. Det framgick heller inte om läromaterialet
 uppmuntrade testgruppen att vilja lära sig mer fysik.
 
@@ -348,7 +348,7 @@ \section{Möten och återkoppling}\label{sec:res_test}
 domänspecifika språk innefattar. Eftersom de domänspecifika språken måste vara
 väldefinierade betyder det att alla fysikaliska koncept måste göras entydiga och väldefinierade. 
 Följden blir att operationerna enbart kan göras på det definierade sättet. 
-Dessutom måste dimensionerna stämma, vilket nämndes i avsnitt \ref{sec:res_dim}.
+Dessutom måste dimensionerna stämma.
 Fäldt menade att detta var bra egenskaper med läromaterialet och att det rigorösa
 tankesätt samt den metodik som förmedlas hade varit till nytta för problemlösning i
 fysikkursen. Fäldt nämnde även områden i Fysik för ingenjörer som var

Rapport/include/Teori.tex

@@ -2,7 +2,7 @@
 \chapter{Teori}
 
 I detta kapitel beskrivs fyra koncept av central betydelse för projektet. Dessa
-koncept är domänspecifika språk, begreppen syntax, syntaxträd och semantik,
+koncept är domänspecifika språk, begreppen syntax och semantik,
 litterat programmering samt lärandeteorier.
 
 \section{Domänspecifika språk}
@@ -151,6 +151,8 @@ \section{Litterat programmering och Literate Haskell}\label{sec:lhs}
 
 \section{Lärandeteorier}\label{sec:arcs}
 
+I detta projekt är lärandeteorier om motivation, lärande i grupp,  interaktion och snabba belöningar relevanta.
+
 Motivation är en persons vilja att göra något och i undervisningssammanhang vill
 läraren eller författaren att studenten ska lära sig materialet, studenten behöver alltså vara
 motiverad för att lära sig. Motivation kan ha flera källor, till exempel
@@ -193,7 +195,6 @@ \section{Lärandeteorier}\label{sec:arcs}
 om olika struktur och ordning på undervisningen, till exempel att inte alltid
 utforma en lektion som föreläsning, demonstration och sedan övning, utan variera
 det med andra inslag, exempelvis ett filmklipp.
-\todo{Röd tråd}
 
 Lärandeteorier om hur elever lär sig i grupp är också relevanta. Utifrån det sociokulturella perspektivet som Vygotskij utvecklade~\cite{LSB_und}
 lär sig elever av varandra. Eleverna befinner sig i sin \textit{närmsta
@@ -220,4 +221,4 @@ \section{Lärandeteorier}\label{sec:arcs}
 svar~\cite{LSB_und}. Evolutionärt sett har snabba belöningar varit
 fördelaktigt framför långsiktiga som kräver långsiktigt engagemang
 (exempelvis öva inför en tenta) vilket beskrivs i boken \textit{Dansa
-på deadline: Uppskjutandets psykologi}~\cite{DPD}. Dessa två aspekter återkoms till i kapitel \ref{cha:disk}
+på deadline: Uppskjutandets psykologi}~\cite{DPD}. Dessa två aspekter återkommer i kapitel \ref{cha:disk}

Rapport/include/settings/Settings.tex

@@ -64,6 +64,7 @@
 \lstset{deletekeywords={length}}
 \lstset{frame=none}
 \lstset{belowskip=-0.5\baselineskip}
+\lstset{xleftmargin=.25in}
 \usepackage{chemfig}								% Chemical structures
 \usepackage[margin=1in]{geometry}			% Page margin lengths
 \usepackage{eso-pic}								% Create cover page background