Rewording

Author: AiStudent

Rapport/include/Diskussion.tex

@@ -24,9 +24,9 @@ \chapter{Diskussion}\label{cha:disk}
 
 \section{Genomförandediskussion}
 
-Under projektets genomförande har det gjorts flera val av teorier och metoder att använda. Självklart behöver inte dessa val vi gjorde vara de bästa. Därför kommer vi här att kritisera dem och föreslå andra möjligheter. Närmare bestämt kommer utvärderingen, urvalet och Literate Haskell att diskuteras.
+Under projektets genomförande har det gjorts flera val av teorier och metoder att använda. Självklart behöver inte dessa val vi gjorde vara de bästa. Därför kommer vi här att kritisera dem och föreslå andra möjligheter. Närmare bestämt kommer återkopplingen, urvalet och Literate Haskell att diskuteras.
 
-Utvärderingen som gjordes under projektet kan kritiseras på flera sätt. För det första bestod testgruppen av enbart tre personer. För det andra hölls utvärderingen under en ytterst kort tid, ungefär en timme. Utvärderingen hade behövt vara längre för att låta testgruppen i lugn och ro arbeta igenom ett par kapitel, inklusive att följa med i programmeringen som gjordes i läromaterialet. För det tredje var vi inte tydliga med målet med utvärderingen, nämligen om de tyckte det var meningsfullt att lära ut fysik med hjälp av domänspecifika språk. Det gjorde att de heller inte kunda tänka på dessa frågor. Med tanke på dessa tre brister i utvärderingen är alla slutsatser dragna med utvärderingen som stöd ytterst osäkra.
+Utvärderingen som gjordes under projektet kan kritiseras på flera sätt. För det första bestod testgruppen av enbart tre personer. För det andra genomfördes återkopplingen under en ytterst kort tid, ungefär en timme. Utvärderingen hade behövt vara längre för att låta testgruppen i lugn och ro arbeta igenom ett par kapitel, inklusive att följa med i programmeringen som gjordes i läromaterialet. För det tredje var vi inte tydliga med målet med återkopplingen, nämligen om de tyckte det var meningsfullt att lära ut fysik med hjälp av domänspecifika språk. Det gjorde att de heller inte kunda tänka på dessa frågor. Med tanke på dessa tre brister i återkopplingen är alla dragna slutsatser ytterst osäkra.
 
 Det går även att kritisera hur urvalet av områden gick till under projektet. Dels kan det ha lett till att enbart två domänspecifika språk för fysik implementerades (dimensioner och partikelmekanik). Dels skedde urvalet ur implementatörens perspektiv (det vill säga, vårt) och inte ur användarens perspektiv (studenten som ska nyttja läromaterialet). Med det menar vi att områden valdes utifrån hur det implementationsmässigt hängde ihop, till exempel att matematisk analys är grunden till flera tillämpningar. Istället hade områden kunnat väljas utifrån de fysikaliska problem studenter ska lösa i Fysik för ingenjörer, till exempel block och talja eller momentjämvikt, och utifrån det utforma domänspecifika språk.
 
@@ -184,7 +184,7 @@ \subsection{Domänspecifika språk, fysik och pedagogiska aspekter}\label{sec:ba
 
 En del av projektets mål är att diskutera huruvida det finns en pedagogisk nytta i att kombinera fysik och domänspecifika språk. Denna fråga diskuteras nedan.
 
-I samband med fysik finns några fördelar med att integrera domänspecifika språk. Domänspecifika språk kan betraktas som ``tools for thinking''\footnote{Uttryckt i Patrik Janssons egna ord, föreläsare i kursen DSLsofMath.} och ger ett nytt perspektiv på fysik och ger den \textit{struktur}. Dimensioner är ett exempel på detta, se avsnitt~\ref{sec:res_dim}. Där konstateras att en godtycklig dimension kan skrivas som de sju basdimensionerna med tillhörande exponenter, vilket kanske inte är så man brukar se på dimensioner, men som ger dem en väldefinierad struktur. Domänspecifika språk bidrar även med \textit{rigorösitet} till fysik. Enbart de definierade operationerna går att använda, vilket leder till att genvägar i fysikaliska beräkningar inte går att göra på det sätt som är möjligt vid räkning med papper och penna. Detta tyckte även Åke Fäldt var en bra aspekt, se avsnitt~\ref{sec:res_ake}. Med hjälp av domänspecifika språk är det dessutom möjlighet att väcka \textit{intresse} för fysik. En student som inte är intresserad av fysik kanske skulle bli det om fysik presenteras i samband med Haskell och domänspecifika språk, där paralleller mellan dem visas. Denna tanke stöds även av testgruppen\footnote{Eftersom utvärderingen med testgruppen var väldigt kort är det dock svårt att dra några säkra slutsatser.}, se avsnitt~\ref{sec:res_test}
+I samband med fysik finns några fördelar med att integrera domänspecifika språk. Domänspecifika språk kan betraktas som ``tools for thinking''\footnote{Uttryckt i Patrik Janssons egna ord, föreläsare i kursen DSLsofMath.} och ger ett nytt perspektiv på fysik och ger den \textit{struktur}. Dimensioner är ett exempel på detta, se avsnitt~\ref{sec:res_dim}. Där konstateras att en godtycklig dimension kan skrivas som de sju basdimensionerna med tillhörande exponenter, vilket kanske inte är så man brukar se på dimensioner, men som ger dem en väldefinierad struktur. Domänspecifika språk bidrar även med \textit{rigorösitet} till fysik. Enbart de definierade operationerna går att använda, vilket leder till att genvägar i fysikaliska beräkningar inte går att göra på det sätt som är möjligt vid räkning med papper och penna. Detta tyckte även Åke Fäldt var en bra aspekt, se avsnitt~\ref{sec:res_ake}. Med hjälp av domänspecifika språk är det dessutom möjlighet att väcka \textit{intresse} för fysik. En student som inte är intresserad av fysik kanske skulle bli det om fysik presenteras i samband med Haskell och domänspecifika språk, där paralleller mellan dem visas. Denna tanke stöds även av testgruppen\footnote{Eftersom testningen med testgruppen var väldigt kort är det dock svårt att dra några säkra slutsatser.}, se avsnitt~\ref{sec:res_test}
 
 År 2016 genomfördes ett kandidatarbete på Chalmers liknande
 detta~\cite{kandidat2016}. Det kandidatarbetet resulterade också i ett

Rapport/include/Introduktion.tex

@@ -123,7 +123,7 @@ \section{Avgränsningar}\label{sec:avgransningar}
 av tid även behandla termodynamik och vågrörelselära. Fokuset läggs även
 på de områden datastudenter haft svårt för.
 
-För att utvärdera den pedagogiska nyttan kommer enbart en informell utvärdering
+För att pröva den pedagogiska nyttan kommer enbart en informell testning
 att göras. Detta då en rigorös undersökning hade krävt mycket tid för att välja
 lämpliga testgrupper, analysera återkopplingen samt dokumentera
 testningsförloppet. Denna tid läggs istället på att skapa ett intressant innehåll.

Rapport/include/Metod.tex

@@ -17,8 +17,8 @@ \chapter{Genomförande}
 Projektets genomförande bestod av fyra delar. Den största delen var
 konstruktionen av själva läromaterialet i vilken det ingick sökande efter lämpliga
 områden, implementation av domänspecifika språk och skrivande av lärotext. De
-tre andra delarna var publicering av läromaterialet på en hemsida, utvärdering
-av läromaterialet med en testgrupp samt möten med Åke Fäldt, examinator och
+tre andra delarna var publicering av läromaterialet på en hemsida, återkoppling på
+läromaterialet med en testgrupp samt möten med Åke Fäldt, examinator och
 föreläsare för Fysik för ingenjörer. Mötena med Fäldt hade två syften: att hitta
 problemområden i fysikkursen och att få återkoppling på läromaterialet. Alla de
 olika delar i projektet genomfördes samtidigt men de finns här beskrivna
@@ -221,7 +221,7 @@ \subsection{Skriva lärotext}
 % utan krävde en manuell synkronisering vid varje önskad uppdatering av
 % hemsidan.
 
-\section{Utvärdering med testgrupp}
+\section{Återkoppling med testgrupp}
 
   % Återkoppling från examinator (NAD): "Nils Anders Danielsson <[email protected]>
   % 27 Feb (1 day ago)
@@ -237,14 +237,14 @@ \section{Utvärdering med testgrupp}
   % Jag tror det är kompatibelt med det jag sagt tidigare - att göra en "ordentlig" utvärdering av det pedagogiska utfallet är komplicerat och tar (kalender-)tid.
   % Informell utvärdering av en testgrupp bör dock ingå.
 
-För att utvärdera läromaterialet gjordes en kort och informell utvärdering med
+För att testa läromaterialet gjordes en kort och informell återkoppling med
 en testgrupp. Testgruppen bestod av tre andra studenter på Chalmers som gick
-tredje året på Datateknik och Informationsteknik. De hade alla läst Fysik för
-ingenjörer eller motsvarande tidigare och även läst en kurs i Haskell.
+tredje året på Datateknik och Informationsteknik. De hade alla klarat kursen Fysik för
+ingenjörer eller motsvarande och även klarat minst en kurs i Haskell.
 Däremot hade de inte läst DSLsofMath eller motsvarande. Domänspecifika språk var
 med andra ord nytt för dem.
 
-Utvärderingen gjordes genom att visa dem läromaterialet med en kort
+Återkopplingen gjordes genom att visa dem läromaterialet med en kort
 presentation och bakgrund. Sedan fick de på egen hand läsa materialet och deras
 spontana reaktioner och svar på frågor noterades.
 

Rapport/include/Resultat.tex

@@ -2,7 +2,7 @@ \chapter{Resultat}
 
 I detta kapitel redovisas det resulterande läromaterialet, vilket består av fem
 kapitel. Det är publicerat på en hemsida och dess källkod är fritt tillgänglig.
-Även resultaten från utvärderingen med testgruppen och mötena med Åke Fäldt
+Även resultaten från återkopplingen med testgruppen och mötena med Åke Fäldt
 redovisas.
 
 \section{Läromaterialet}\label{sec:res_laromaterial}
@@ -335,7 +335,7 @@ \section{Möten och återkoppling}\label{sec:res_test}
 introduktionskursen till haskell) var till övervägande del positivt.
 Testgruppen tyckte läromaterialet var ett intressant och roligt sätt att
 presentera fysik på. De tyckte att bilderna tjänade sitt syfte i att muntra upp
-läsaren. Utvärderingen var dock för kort för att det skulle framgå huruvida läsaren lärde
+läsaren. Testningen var dock för kort för att det skulle framgå huruvida läsaren lärde
 sig mest fysik eller mest Haskell. Det framgick heller inte om läromaterialet
 uppmuntrade testgruppen att vilja lära sig mer fysik.
 

Rapport/include/frontmatter/Sammanfattning.tex

@@ -39,8 +39,8 @@ \section*{Sammanfattning}
 
 Rapporten beskriver
 även de möten och diskussioner som genomförts med utomstående. Syftet var att
-förbättra läromaterialet samt att genomföra en informell utvärdering av det
-färdiga läromaterialet.
+förbättra läromaterialet samt att genomföra en informellt test av
+läromaterialet.
 
 % Diskussion/slutsats, vad vi kom fram till (mer än att bli färdiga med läromaterialet)
 Slutsatserna är att