Merge branch 'master' of https://github.com/DSLsofMath/BScProj2018

Author: Oskar Lundström

Rapport/include/Diskussion.tex

@@ -184,7 +184,7 @@ \subsection{Domänspecifika språk, fysik och pedagogiska aspekter}\label{sec:ba
 
 En del av projektets mål är att diskutera huruvida det finns en pedagogisk nytta i att kombinera fysik och domänspecifika språk. Denna fråga diskuteras nedan.
 
-I samband med fysik finns några fördelar med att integrera domänspecifika språk. Domänspecifika språk kan betraktas som ``tools for thinking''\footnote{Uttryckt i Patrik Janssons egna ord, föreläsare i kursen DSLsofMath.} och ger ett nytt perspektiv på fysik och ger den \textit{struktur}. Dimensioner är ett exempel på detta, se avsnitt~\ref{sec:res_dim}. Där konstateras att en godtycklig dimension kan skrivas som de sju basdimensionerna med tillhörande exponenter, vilket kanske inte är så man brukar se på dimensioner, men som ger dem en väldefinierad struktur. Domänspecifika språk bidrar även med \textit{rigorösitet} till fysik. Enbart de definierade operationerna går att använda, vilket leder till att genvägar i fysikaliska beräkningar inte går att göra på det sätt som är möjligt vid räkning med papper och penna. Detta tyckte även Åke Fäldt var en bra aspekt, se avsnitt~\ref{sec:res_test}. Med hjälp av domänspecifika språk är det dessutom möjlighet att väcka \textit{intresse} för fysik. En student som inte är intresserad av fysik kanske skulle bli det om fysik presenteras i samband med Haskell och domänspecifika språk, där paralleller mellan dem visas. Denna tanke stöds även av testgruppen\footnote{Eftersom utvärderingen med testgruppen var väldigt kort är det dock svårt att dra några säkra slutsatser.}, se avsnitt~\ref{sec:res_test}
+I samband med fysik finns några fördelar med att integrera domänspecifika språk. Domänspecifika språk kan betraktas som ``tools for thinking''\footnote{Uttryckt i Patrik Janssons egna ord, föreläsare i kursen DSLsofMath.} och ger ett nytt perspektiv på fysik och ger den \textit{struktur}. Dimensioner är ett exempel på detta, se avsnitt~\ref{sec:res_dim}. Där konstateras att en godtycklig dimension kan skrivas som de sju basdimensionerna med tillhörande exponenter, vilket kanske inte är så man brukar se på dimensioner, men som ger dem en väldefinierad struktur. Domänspecifika språk bidrar även med \textit{rigorösitet} till fysik. Enbart de definierade operationerna går att använda, vilket leder till att genvägar i fysikaliska beräkningar inte går att göra på det sätt som är möjligt vid räkning med papper och penna. Detta tyckte även Åke Fäldt var en bra aspekt, se avsnitt~\ref{sec:res_test}. Med hjälp av domänspecifika språk är det dessutom möjlighet att väcka \textit{intresse} för fysik. En student som inte är intresserad av fysik kanske skulle bli det om fysik presenteras i samband med Haskell och domänspecifika språk, där paralleller mellan dem visas. Denna tanke stöds även av testgruppen\footnote{Eftersom mötet med testgruppen var väldigt kort är det dock svårt att dra några säkra slutsatser.}, se avsnitt~\ref{sec:res_test}
 
 År 2016 genomfördes ett kandidatarbete på Chalmers liknande
 detta~\cite{kandidat2016}. Det kandidatarbetet resulterade också i ett

Rapport/include/Introduktion.tex

@@ -123,7 +123,7 @@ \section{Avgränsningar}\label{sec:avgransningar}
 av tid även behandla termodynamik och vågrörelselära. Fokuset läggs även
 på de områden datastudenter haft svårt för.
 
-För att utvärdera den pedagogiska nyttan kommer enbart en informell utvärdering
+För att pröva den pedagogiska nyttan kommer enbart en informell testning
 att göras. Detta då en rigorös undersökning hade krävt mycket tid för att välja
 lämpliga testgrupper, analysera återkopplingen samt dokumentera
 testningsförloppet. Denna tid läggs istället på att skapa ett intressant innehåll.

Rapport/include/Metod.tex

@@ -17,8 +17,8 @@ \chapter{Genomförande}
 Projektets genomförande bestod av fyra delar. Den största delen var
 konstruktionen av själva läromaterialet i vilken det ingick sökande efter lämpliga
 områden, implementation av domänspecifika språk och skrivande av lärotext. De
-tre andra delarna var publicering av läromaterialet på en hemsida, utvärdering
-av läromaterialet med en testgrupp samt möten med Åke Fäldt, examinator och
+tre andra delarna var publicering av läromaterialet på en hemsida, återkoppling på
+läromaterialet med en testgrupp samt möten med Åke Fäldt, examinator och
 föreläsare för Fysik för ingenjörer. Mötena med Fäldt hade två syften: att hitta
 problemområden i fysikkursen och att få återkoppling på läromaterialet. Alla de
 olika delar i projektet genomfördes samtidigt men de finns här beskrivna
@@ -239,8 +239,8 @@ \section{Möten och återkoppling}
 
 För att få återkoppling på läromaterialet hölls ett kort och informellt möte med
 en testgrupp. Testgruppen bestod av tre andra studenter på Chalmers som gick
-tredje året på Datateknik och Informationsteknik. De hade alla läst Fysik för
-ingenjörer eller motsvarande tidigare och även läst en kurs i Haskell.
+tredje året på Datateknik och Informationsteknik. De hade alla klarat kursen Fysik för
+ingenjörer eller motsvarande och även klarat minst en kurs i Haskell.
 Däremot hade de inte läst DSLsofMath eller motsvarande. Domänspecifika språk var
 med andra ord nytt för dem. Under mötet gavs läromaterialet en kort presentation och bakgrund. Sedan fick de på egen hand läsa materialet och deras
 spontana reaktioner och svar på frågor noterades.

Rapport/include/frontmatter/Sammanfattning.tex

@@ -39,8 +39,8 @@ \section*{Sammanfattning}
 
 Rapporten beskriver
 även de möten och diskussioner som genomförts med utomstående. Syftet var att
-förbättra läromaterialet samt att genomföra en informell utvärdering av det
-färdiga läromaterialet.
+förbättra läromaterialet samt att genomföra en informellt test av
+läromaterialet.
 
 % Diskussion/slutsats, vad vi kom fram till (mer än att bli färdiga med läromaterialet)
 Slutsatserna är att